Undersökningens syfte var att undersöka en kommunal förvaltnings förebyggande arbete mot vuxenmobbning. Syftet preciserades sedan ned i en frågeställning som löd ”Hur arbetar kommunal förvaltning förebyggande mot vuxenmobbning?”. Genom en kvalitativ ansats intervjuades det två chefer från två olika enheter inom en omsorgsförvaltning och två anställda inom  en företagshälsovård.  Det väsentligaste resultatet blev att båda cheferna arbetar aktivt för en hälsosam arbetsmiljö samt att mobbning inte är en vanlig företeelse inom berörda enheter. Samarbetet mellan cheferna och företagshälsovården är väldigt god, och kontakten sker till största delen vid behov. Det finns ingen utvecklad policy enbart mot vuxenmobbning men vid frågor som berör arbete och hantering av mobbning kan cheferna då istället vända sig till policyn om kränkande särbehandling. År 2013 kommer företagshälsovården att anordna föreläsningar för att öka chefernas kunskap om det förebyggande arbetet inom arbetsmiljön. Slutsatsen blev att både företagshälsovården och cheferna är väl medvetna om det arbete som krävs för att skapa en trivsam arbetsmiljö. Tydliga regler och en öppen dialog är några faktorer som cheferna förespråkar för att minimera risker för mobbning.

No description available.

<p>I denna studie presenteras en jämförelse mellan jämställdhetsprojektet Bonnier och Kvinnorna och könskvotering. Studien undersöker om projektet lyckades uppfylla målet att öka andelen kvinnliga chefer inom koncernen. I undersökningen ingår två intervjuer med anställda på Bonnier AB, samt så presenteras teori från genus- och organisationslitteratur. Projektet Bonnier och Kvinnorna genomfördes mellan åren 2000 till 2003 på mediekoncernen Bonnier AB och syftade till att öka andelen kvinnliga chefer och andelen chefer i koncernens ledningsgrupper. Min studie visar att projektet uppfyllde målet med att fördubbla andelen kvinnor i ledningsgrupperna men misslyckades med att öka andelen kvinnliga chefer. Bonnier och Kvinnorna hade få likheter med könskvotering.</p>

<p>Enligt kriminalstatistiken är utländska medborgare kraftigt överrepresenterade för både</p><p>misstänkta och lagförda brott. Är utländska medborgare mer brottsbenägna än svenskar?</p><p>Tidigare studier pekar på att det förekommer diskriminering av individer med utländsk</p><p>härkomst som får konsekvensen att de lättare döms och får oftare ett hårdare straff i</p><p>jämförelse med svenskar. I uppsatsen undersöks om utländska medborgares har någon effekt</p><p>på registrerade brott och i så fall om den är större för lagförda brott än de brott som anmäls.</p><p>Undersökningen utförs med hjälp av paneldata på kommun och tingsrättsnivå för åren 1996-</p><p>2003. De beroende variablerna är uppdelade på sex olika brottstyper för att kunna se vilken</p><p>tendens varje brottstyp har för sig. Resultaten tyder på att utländska medborgare har en positiv</p><p>signifikant påverkan på lagförda sexualbrott samt misshandelsbrott, medan inget signifikant</p><p>samband påträffades för andelen anmälningar för samma brott. Vilket kan tolkas som att det</p><p>förekommer negativ särbehandlig av utländska medborgare i någon av rättsprocessens steg för</p><p>dessa brott. Negativ särbehandling är svår att fastställa eftersom det kan finnas andra orsaker,</p><p>som ej ingår i modellen, som skulle kunna påverka dessa resultat.</p>

Enligt kriminalstatistiken är utländska medborgare kraftigt överrepresenterade för både misstänkta och lagförda brott. Är utländska medborgare mer brottsbenägna än svenskar? Tidigare studier pekar på att det förekommer diskriminering av individer med utländsk härkomst som får konsekvensen att de lättare döms och får oftare ett hårdare straff i jämförelse med svenskar. I uppsatsen undersöks om utländska medborgares har någon effekt på registrerade brott och i så fall om den är större för lagförda brott än de brott som anmäls. Undersökningen utförs med hjälp av paneldata på kommun och tingsrättsnivå för åren 1996- 2003. De beroende variablerna är uppdelade på sex olika brottstyper för att kunna se vilken tendens varje brottstyp har för sig. Resultaten tyder på att utländska medborgare har en positiv signifikant påverkan på lagförda sexualbrott samt misshandelsbrott, medan inget signifikant samband påträffades för andelen anmälningar för samma brott. Vilket kan tolkas som att det förekommer negativ särbehandlig av utländska medborgare i någon av rättsprocessens steg för dessa brott. Negativ särbehandling är svår att fastställa eftersom det kan finnas andra orsaker, som ej ingår i modellen, som skulle kunna påverka dessa resultat.

I denna studie presenteras en jämförelse mellan jämställdhetsprojektet Bonnier och Kvinnorna och könskvotering. Studien undersöker om projektet lyckades uppfylla målet att öka andelen kvinnliga chefer inom koncernen. I undersökningen ingår två intervjuer med anställda på Bonnier AB, samt så presenteras teori från genus- och organisationslitteratur. Projektet Bonnier och Kvinnorna genomfördes mellan åren 2000 till 2003 på mediekoncernen Bonnier AB och syftade till att öka andelen kvinnliga chefer och andelen chefer i koncernens ledningsgrupper. Min studie visar att projektet uppfyllde målet med att fördubbla andelen kvinnor i ledningsgrupperna men misslyckades med att öka andelen kvinnliga chefer. Bonnier och Kvinnorna hade få likheter med könskvotering.

Med syftet att säkerställa jämställdhet mellan kvinnor och män och att jämlikhet skall råda mellan olika etniska grupper får EU:s länder göra avsteg från likabehandlingsprincipen. Detta avsteg ger därmed medlemsländerna möjlighet att tillämpa positiv särbehandling. För att positiv särbehandling skall kunna tillämpas krävs det att vissa specifika kriterier som utmynnats ur EU – domstolens praxis uppfylls. Dessa avser att lika eller nästintill lika meriter skall föreligga, en objektiv bedömning skall ske, en egenskap får inte vara automatiskt avgörande samt att särbehandlingen skall stå i proportion till ändamålet. Uppfylls inte dessa kriterier anses otillåten diskriminering föreligga. Gränsen mellan positiv särbehandling och indirekt diskriminering är tydlig på så sätt att kriterier för vardera begrepp existerar dock flyter kriterierna till viss del samman och gränsen dem emellan kan uppfattas som oklar.  Genom regleringar i dagens Diskrimineringslag tillåts positiv särbehandling på grund av kön i arbetslivet samt i högskolan. Positiv särbehandling på grund av etnicitet anses dock vara förbjudet. Den största orsaken till denna skillnad beror i huvudsak på möjligheten att kunna kategorisera människor är svårare gällande etnicitet än kön. Detta då inget befintligt kategoriseringssystem existerar till skillnad från kön som avser man och kvinna. Denna problematik är den största orsaken till att kön samt etnicitet regleras olika. Tidigare tillät även Högskoleförordningen att positiv särbehandling på grund av kön tillämpades i högskolan vilket dock ändrades år 2010. Denna förändring bör inte påverka tillämpningen av positiv särbehandling på grund av kön då Diskrimineringslagen innehar en högre rättslig status. Skulle denna ändring leda till ett förbud samtidigt som positiv särbehandling på grund av kön i arbetslivet är tillåtet borde rekryteringen av det underrepresenterade könet påverkas. / With the aim of ensuring equality between men and women and that equality should prevail between different ethnic groups, EU countries can lapse from the principle of equality. That lapse, thereby, give member countries the opportunity to apply positive action. Positive action requires that some specific criteria that come from the EU - case-law are met. These claim that equal or almost equal qualification would be, an objective assessment shall be, a property may not be automatically decisive and that special treatment should be proportionate to the purpose. If these criteria are not fulfilled unlawful discrimination exists. The line between positive action and indirect discrimination is evident in that the criteria for each concept exist, however, these criteria are essentially that they can be perceived as unclear. The regulations in today´s Discrimination law allow positive action on the basis of sex in the workplace and in university. Positive action due to ethnicity is considered to be prohibited. The main reason for this difference is mainly due to the ability to categorize people is more difficult regarding ethnicity than gender. This is because no existing classification systems exist, unlike sex, which refers to male and female. This problem is the major cause of that gender and ethnicity have different rules. Earlier also the University constitution permitted that positive action based on sex was applied in university but this was changed in 2010. This change should not affect the application of positive action based on sex, because the Discrimination law has a higher legal status. If this change led to a ban, while positive action based on sex in the workplace is allowed the recruitment of underrepresented gender would be affected.

Detta är ett examensarbete med narrativ ansats vilken bygger på en självbiografi där en sjuksköterska beskriver sin upplevelse av att vara patient och en bok där fem sjuksköterskor blivit intervjuade om sina upplevelser av att vara patienter. Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur sjuksköterskan upplever det att vara patient. För att kunna förstå sjuksköterskans syn och upplevelser beskrivs i avsnittet bakgrund begreppen förförståelse, caritas och caring samt en redogörelse för vad sjuksköterskans profession innebär. Analysen resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier vilka presenteras i resultatet. De är följande: Upplevelsen av bemötandet, Det vårdande mötet, Erfarenheter av kommunikation och Att känna sig särbehandlad. Vidare Omvårdnadshandlingars betydelse, Vikten av de små tingen, Närvarande omvårdnad, När omvårdnaden brister i ansvar och engagemang och Hur tiden påverkar patientupplevelsen och slutligen Förförståelsens påverkan, Att ha kunskap inom vårdvetenskap och medicin, Upplevelsen av dubbla roller. Patienterna upplevde att det var viktigt hur information gavs och att kommunikationen fungerade väl. Människor är olika och därför är det viktigt att individanpassa både vård och information. ”De små tingen” i vardagen har stor betydelse och det är viktigt att vårdpersonal svarar an på patientens behov. Diskussionen fördjupar områden som personcentrerad vård samt hur brister i omvårdnaden kan leda till destruktiv vårdkultur.

Syftet med uppsatsen är se om positiv etnisk särbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebära. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rätten ser ut vad gäller positiv särbehandling i dagsläget. En del av analysen är skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjälp av intersektionalitet belyses skärningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen är skriven med juridisk metod och ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Rätten för positiv särbehandling är snäv och utgår från EU-regleringar. Fördelarna med åtgärden är att det kan bidra till en mer jämställd arbetsmarknad. Det kan även öka medvetenheten om den strukturella diskriminering som sker på den svenska arbetsmarknaden av personer med utländsk etnicitet. Risken finns att åtgärden leder till segmentering istället för integrering av etniska minoriteter. Åtgärden spås få en låg användning då både fackföreningar och andra organisationer på arbetsmarknaden är skeptiska. Det finns ett flertal praktiska problem, främst målgruppsavgränsning och registrering. Att avgränsa och definiera så att alla utsatta grupper gynnas av åtgärden är svårt. Positiv särbehandling måste ske inom ett målinriktat arbete. I ett målinriktat arbete är kartläggning viktigt vilket gör att registrering har fått en central roll. Registrering av etnicitet är förbjudet enligt PUL och är integritetskränkande vilket gör registrering problematisk. Det finns en misstänksamhet mot registrering av etniska minioriteter grundat i historiska händelser.     Positiv etnisk särbehandling borde gynna alla klasser i samhället då etnicitet läggs större vikt än klasstillhörighet vid en anställningssituation. Det har visats att högre klasser är mer tillåtande mot invandrare och andra minioriteter. En slutsats kan då dras att individer från högre klasser i högre utsträckning kommer gynnas av åtgärden. / The purpose of this study is to investigate the possibilities to establish positive discrimination and to understand what benefits and disadvantages it could bring. In order to achieve an understanding, a description of the current legal situation regarding positive discrimination has been done in the study. One part of the analysis is done by using an intersectional perspective. By using this method, the crossline and connections between different categories such as gender, class, sexuality etc. is investigated. The study has been written with the right dogmatic approach and from a social science perspective. The legal grounds to use positive discrimination are narrow and the legislation and regulations are assumed by the EU. This action can contribute to a more equal labour market. In addition, it can increase the awareness of the structural discrimination that people with foreign ethnical background experience. A potential risk is that positive discrimination may lead to segmentation instead of integration of ethnical minorities. The chances that such an action would be used are predicted as small, due to unions and other organizations on the labor market being sceptic. There are several practical problems, the primary challenge is to establish clear target groups and registration. Making sure that benefits are reached by vulnerable minorities is hard. Positive discrimination requires working with structured action plans, in this work, registration is important. Registration of ethnicity is forbidden according to Swedish law, PUL, and is intrusive making the registration an issue. Based on historical events ethnical minorities have a suspicion against registration. Positive ethnical discrimination should favor all classes in society since ethnicity often is more valuated than class in case of employment. It has been showed that higher classes are more permissive against immigrants and other minorities. Leading to a conclusion that individuals coming from higher classes, will most likely be the most beneficial group.

Syftet med arbetet är att undersöka i vilken omfattning särbehandling av studenter förekommer till sjöss. Studiens syfte är också att kartlägga mönster, vad man blir utsatt för, av vem och bakomliggande orsaker. För studien valdes enkätundersökning som metod med personlig närvaro under insamlingen på plats ute hos målgruppen för att på så sätt säkerställa ett så omfattande underlag som möjligt. Respondenterna utgjordes av de båda fyraåriga sjökaptensprogrammens avgångsklasser i Kalmar respektive Göteborg. Resultatet visade att 51 % av respondenterna minst någon gång under sin praktiktid hade upplevt sig vara utsatta för särbehandling. Alla tillfrågade respondenter deltog i enkätundersökningen. Studien visar på att många studenter blivit utsatta för psykiska trakasserier och utanförskap från den ordinarie besättningen. Detta kan ha sin grund i hög arbetsbelastning, nedärvda attityder och brist på uppdaterad kunskap inom områden som till exempel ledarskap. Även skolornas ansvar lyfts fram som möjliga orsaker. / The study aimed to investigate the possible presence and extent of discrimination / harassment of students on onboard training and had its starting point in the debate about students' vulnerability which in 2014 was written about in the Swedish Shipping Gazette. The study's purpose was to identify patterns, such as what one is exposed to, by whom and underlying causes. For the study a questionnaire survey were selected as method. With personal attendance on site during the collection the aim was to ensure the broadest possible result. The target group consisted of the two graduating classes in the four-year master mariner-programs in Kalmar and Gothenburg. The results showed that 51 % of the surveyed respondents at least some time during their onboard training had experienced themselves victims of discrimination. The study showed that the students most likely to have been exposed to psychological harassment and exclusion from the regular crew.  This may be due to high workload, inherited attitudes and lack of updated skills in areas such as leadership. Even the schools responsibility is highlighted.