Chefer har enligt svensk lag ett särskilt ansvar att förebygga, uppmärksamma och hantera kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur chefer inom en offentlig förvaltning upplevde de krav som kommer med detta särskilda ansvar samt vilket stöd som cheferna upplevde sig behöva i sitt arbete mot kränkande särbehandling. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio chefer på vald förvaltning. Intervjuerna analyserades med en induktiv tematisk analys. Resultatet visade på att cheferna upplevde de krav som ställs på dem att arbeta med frågor som rör kränkande särbehandling som ett naturligt ansvar som medföljer i chefsrollen. Vidare upplevde cheferna en del utmaningar i sitt arbete mot kränkande särbehandling och de betonade betydelsen av kommunikation för ett välfungerande arbete. Det stöd som cheferna främst upplevde sig behöva i arbetet mot kränkande särbehandling var stöd från avdelningen för Human Resources. / Managers have in according to Swedish law a particular responsibility to prevent, pay attention to and deal with matters regarding victimization at work. The purpose of this study was to investigate how managers within a public administration was experiencing the demands that accompany this particular responsibility, As well as the support managers felt was necessary in order to conduct their work against victimization at work. The method used in this study were semistructured interviews with nine managers within a chosen public administration, the interviews were then analyzed with a inductive thematic analysis. The result showed that managers were experiencing the demands that were put on them in order to work with issues regarding victimization at work as a natural responsibility accompanying the managerial role. In addition managers were experiencing certain challenges in their work against victimization and they highlighted the meaning of communication for the establishment of a well functioning working environment. The main support managers felt was necessary for their work against victimization was the support from the Human Resources Department.

Manligt- och kvinnligt ledarskap samt jämställdhet mellan könen är en het debatt som ständigt är aktuell och omdisuterad. Det finns teorier som styrker stereotyper och normer i samhället genom att hävda att det finns skillnader mellan manligt- och kvinnligt ledarskap. Samtidigt finns det också teoerier som visar att det inte finns biologiska skillnader mellan könen och deras ledarskapsförmågor. Det finns också en ständigt pågående debatt och därigenom också delade åsikter kring hur olika organisationer ska bli mer jämställda. Vi vill genom en kvalitativa studie undersöka vad det finns för föreställningar kring positiva särbehandlingsmetoder inom en av Sveriges största myndigheter, polisen. Vårt syfte är också att utveckla en förståelse för det jämställdhetsarbete som utförs inom myndigheten. Genom att hålla semistrukturerade intervjuer med sex polischefer runt om i Sverige och tolka deras berättelser med hjälp av valda teorier uppfattade vi att polischeferna tycks vara negativt eller tveksamt inställda till positiva särbehandlingsmetder. Vi utvecklade också en förståelse för att det finns ett ständight pågående jämställdhetsarbete inom myndigheten genom olika metoder samt att det tycks finnas omedvetna fördomar och stereotyper kring manligt och kvinnligt ledarskap.

Studien undersöker hur upplevelser av särbehandling kan inverka på kvinnors möjlighet till kompe- tensutveckling inom en organisation i byggbranschen. Detta har genomförts genom att intervjua kvinnliga medarbetare inom byggbranschen för att få deras syn och erfarenheter kring bland annat kränkande särbehandling, kompetensutveckling och karriärutveckling. Resultatet tyder på att kvin- norna inte upplevde någon kränkande särbehandling vid studiens genomförande men de beskrev ändå händelser som skulle kunna tolkas som kränkande särbehandling. Resultatet pekade inte heller på någon koppling mellan kränkande särbehandling och upplevda möjligheter till kompetensutveck- ling inom organisationen. Istället visade resultatet på att det fanns en stor avsaknad av kvinnliga förebilder inom byggbranschen och att tillkomsten av fler kvinnliga förebilder skulle kunna leda till att kvinnors intresse för byggbranschen skulle kunna öka och således bidra till att branschen uppnår en jämnare könsfördelning.

Syftet med den föreliggande studien är att öka förståelsen för hur kränkande särbehandling på arbetsplatsen påverkar individens livssituation. Arbetstagare som har blivit utsatta för kränkande särbehandling eller blir utsatta för kränkande särbehandling har intervjuats om hur det har påverkat deras livssituation. Intervjupersonerna har även blivit tillfrågade om hur de upplever hanteringen av kränkande särbehandling på sin arbetsplats. Arbetsplatsmobbning och kränkande särbehandling har behandlats synonymt med varandra och används i olika delar av arbetet. Resultatet av föreliggande studie visar att kränkande särbehandling påverkar individer negativt likt tidigare forskning på ämnet. De negativa konsekvenserna innebär bland annat sämre psykiskt välmående, depression, sömnproblem och självmordstankar. Även familjelivet och arbetslivet påverkas av detta. Ett annat mönster som visas i studien är att närmaste chefer stoppar utredning om kränkande särbehandling på arbetsplatsen genom att inte ta det vidare uppåt i organisationen eller att inte arbeta aktivt med att förhindra sådana beteenden.  Det är många saker som deltagarna saknar i hanteringen och processen kring kränkande särbehandling. Det centrala är kollegor som inte säger ifrån och chefer som inte frågar hur de mår samt att förtroendet för organisationen blir mindre.

I tidigare intervjuer med fackförbundet Byggnads framkom det att byggbranschen präglas av något som kallas machokultur. Det vill säga att arbetsmiljön kännetecknas av manlighet, tufft arbetsklimat samt sexistiskt eller könsdiskriminerande språk. Byggnads startade tillsammans med Byggcheferna en kampanj 2015 som heter "Stoppa machokulturen" där de framför att byggbranschen är en av Sveriges minst jämställda bransch och att fler kvinnor behövs men också att machokulturen måste bort. Därför har vi i denna studie valt att undersöka just machokulturen och kvinnors status inom byggbranschen genom att intervjua både arbetsledare och medarbetare för att komma fram till ett resultat. Resultatet konstaterade att en machokultur existerar då både kränkande ord samt sexistiska och könsdiskriminerande ord förekommer i princip varje dag. Dock irriterar inte detta medarbetarna eller arbetsledarna på något vis då de poängterar att detta är så som byggbranschen fungerar. Intervjupersonerna anser även att kvinnor på arbetsplatsen är positivt, ingen av intervjupersonerna ser något hinder i könet utan snarare att kvinnan måste ha intressen som är mer manliga. De slutsatser vi kommit fram till är att utbildning är det som krävs och fattas, utbildning till både skyddsombud, arbetsledare och medarbetare. Detta för att bygga upp en medvetenhet om att kvinnor behövs inom branschen och att de kan utföra samma arbete som män kan. / In previous interview with the trade union Byggnads, it emerged that the construction industry is characterized by a culture called macho culture. The work environment is characterized by greed, tough working climate, and sexist or gender discriminating language. Byggnads, together with the Byggcheferna, started a campaign 2015 called the "Stop macho culture". In which they argue that the construction industry is one of Sweden's least-equalized industry and that more women are needed but also that the macho culture must be removed completely. Therefore, in this study we have chosen to investigate the exact macho culture and women's status in the construction industry by interviewing both supervisors and employees to arrive at a result. The result found that a macho culture exists when abusive as well as sexist and gender discriminating words occur every day. However, this does not irritate employees or supervisors in any way as they point out that this is the way the construction industry works. Interviewers also consider that women in the workplace are positive, none of the interviewees sees any obstacles in the sex but rather that the woman must have interests that are more male. The conclusions we have come to are that education is what is required and missing, education for both the protection officer, the supervisor and the employees. This to build awareness that women are needed in the industry and that they can do the same work as men can.

Sambandet mellan social och organisatorisk arbetsmiljö och den anställdes hälsa är väl etablerat, varav på senare tid har det betonats allt mer att en bristande social och organisatorisk arbetsmiljö är den viktigaste riskfaktorn till ökad psykisk ohälsa och sjukfrånvaro i arbetslivet. Denna studie syftade till att undersöka social och organisatorisk arbetsmiljö i en kommun, huvudsakligen med utgångspunkt i chefers upplevelser ur både ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv. Det möjliggjordes genom en kvalitativ intervjustudie med sju chefer och ett huvudskyddsombud som deltagare. Resultatet visade att den sociala och organisatoriska arbetsmiljön inom kommunen huvudsakligen upplevs fungera bra ur både ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv, framförallt i och med en god kommunikation och en omfattande åtgärdshantering i form av bland annat regelbundna arbetsplatsträffar, prioritering av arbetsuppgifter samt dokumenterade och tillgängliga riktlinjer avseende kränkande särbehandling. Det finns utrymme för förbättring avseende några faktorer. Förslag, baserat på det som framkommit i studien, är att se över krav i relation till resurser för att minska upplevd hög arbetsbelastning hos chefer samt utbilda dem inom gränslöst arbete för att separera arbetsliv från privatliv. Förslag är även att tydliggöra nolltolerans avseende kränkande särbehandling inom de verksamheter där det brister för att fler arbetstagare ska agera på förekomst av det och slutligen, att fler chefer inför en mindre medarbetarundersökning veckovis. Det i syfte att kontinuerligt få en inblick i medarbetarnas upplevelser av deras sociala och organisatoriska arbetsmiljö för att skapa bättre förutsättningar för arbetsmiljöarbetet ur ett arbetsgivarperspektiv.

Arbetsgivaren har en skyldighet att utreda de fall där det finns misstanke om att kränkande särbehandling förekommit. Detta har lett till att många arbetsgivare anlitar externa utredare för att säkerställa att den som utreder har tillräcklig kompetens för uppdraget och upplevs opartisk av de parter som är involverade i utredningen. Vi vill med denna studie utforska hur arbetsgrupper, verksamheter och organisationer påverkas av en sådan utredning. Med ett fenomenologiskt perspektiv och en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex HR-chefer och en HR-strateg från sju svenska kommuner.  Vi fick ta del av upplevelser och iakttagelser, och synpunkter på dessa utredningsprocesser samt deras effekt på organisationen. Respondenterna söktes genom e-postutskick till ett slumpmässigt urval av totalt 100 kommunala HR-chefer med förfrågan om intresse att delta. Berättelserna indikerar att en utdragen utredningsprocess innebär en påfrestning för berörda arbetsgrupper och har en negativ inverkan på den sociala arbetsmiljön vilket medför en ökad risk för ohälsa på arbetsplatsen. / Employers are required to investigate cases of suspected bullying in the workplace. Many employers engage external investigators to ensure that the investigator posesses sufficient competence for the mission and is perceived to be impartal by the parties involved in the investigation. The aim with our present study is to explore how work groups, the business, and the organization are impacted by such an investigation. Through a phenomenological perspective and a qualitative approach we conducted semi-structured interviews with six HR-managers and one HR-worker from seven swedish municipalities, We were given access to experiences and observations, and views on these investigation processes and their effect on the organization. Respondents were sought through e-mailed inquiry of participation to a randomized selection of 100 HR-managers in swedish municipalities. The narratives indicate that a protracted investigation process entails hardship for the work group involved, and has a negative impact on the social work environment, leading to increased risk for ill health in the workplace.

Denna kandidatuppsats, “Det är så homogent så det är inte klokt”- En kvalitativ studie om jämställdhetsinriktat förändringsarbete inom räddningstjänsten, är en studie som undersöker förhållningssättet till jämställdhetsarbetet bland medarbetarna på olika hierarkiska nivåer inom ett räddningsförbund. För att kunna uppnå studiens syfte på ett genomgripande sätt valde vi även att undersöka om medlemskapet Nätverket Jämställd Räddningstjänst (NJR) har utgjort någon påverkan på medarbetarnas och chefernas förhållningssätt till jämställdhetsinriktad förändringsarbete. Studien intog en abduktiv teoretisk ansats som innebär att teorierna blev korrigerade och förfinade under processen gång för att uppnå en högre överrensstämmelse med det empiriska materialet. Teorierna som tillämpades vid analysen av vårt empiriska material är: jämställdhetsdiskurser , motstånd och främjande av jämställdhetsarbetet, könsbaserad segregering, diskriminering samt män och homosocialitet. Vi har valt att utföra en kvalitativ studie som innebär att vi har utfört sju intervjuer med medarbetare på olika hierarkiska nivåer inom ett räddningsförbund i Sverige. Det empiriska materialet har blivit bearbetat via genomförandet av en tematisk analys, vilket betyder att materialet har blivit indelat i fem olika teman som vi har framställt med hjälp av kodning. Alla respondenter blev tilldelade fiktiva namn för att säkra deras anonymitet. I diskussionen kopplar vi samman teoretiska utgångspunkter med det tematisk uppdelade empiriska materialet. Vår undersökning har visat att personal på operativ nivå innehar en positiv inställning till jämställdhetsinriktat förändringsarbete. Respondenter som besatt ledningspositioner hade stora variationer i förhållningen till jämställdhetsarbetet. Vi kunde finna motstånd från en av cheferna som kan orsaka den långsamma jämställdhetsutvecklingen. NJR:s påverkan på förhållningen till jämställdhetsarbetet var obefintlig.

Bakgrund: En av tio grundutbildade sjuksköterskor i såväl Sverige som globalt ärmän. Sjuksköterskeyrket har sedan Florence Nightingales inträde i historien byggtpå värden som innehar kvinnligt kodade attribut. Då män befinner sig i dennayrkesroll uppstår en sorts obalans som kan beskrivas som en form av genusyrsel.Genusyrsel innebär ett behov av att stabilisera mansrollen i dennakvinnodominerade kontext. Här finns skäl att tro att olika former av särbehandlingav sjuksköterskor som är män uppkommer. En bärande del för sjuksköterskan äratt kunna ge personcentrerad vård. Detta möjliggörs genom att skapa terapeutiskarelationer till patienter. På dessa relationer kan genusstrukturer ha en påverkan.Syfte: Att undersöka upplevelser av könsbaserad särbehandling hossjuksköterskor som är män. Metod: En litteraturstudie med induktiv studiedesignoch kvalitativ metod. I resultatet har kvalitativa och empiriska studier analyseras.De har tagits fram genom systematisk litteratursökning ur deomvårdnadsorienterade databaserna CINAHL och PubMed och studierna hardärefter genomgått en kvalitetsgranskning. Ny kategorisering och tematisering avmaterialet har utförts enligt en innehållsanalys. Resultat: 14 kvalitativa studierhar analyserats och ur dessa framträdde tre teman som relaterades till syftet:“Premiering av den manliga sjuksköterskan”, ”Skeptiskt eller respektlöstbemötande” och ”Fördomar om den manliga kroppen”. Ur dessa teman framkomelva kategorier. Slutsats: Sjuksköterskor som är män upplevde särbehandling sombåde ledde till känslor av uppskattning och bekräftelse, men också känslor avutanförskap och marginalisering. Särbehandling kunde både underlätta ochförsvåra vid omvårdnadssituationer. / Background: One of ten undergraduate nurses in Sweden and globally are men.Since Florence Nightingale’s entry into history, the nursing profession has beenbased on values that hold female-coded attributes. When men are in this role, animbalance occurs, that can be described as a form of gender dizziness. This implies a need to stabilize the male role in this female-dominated context. There isreason to believe that different types of special treatment of male nurses occur. Acrucial part of the nursing profession is to be able to provide person-centered care.This is made possible by creating therapeutic relationships with patients. Genderstructures can affect these relationships. Aim: Explore male nurses’ experiencesof gender based special treatment. Method: A literature review with an inductivestudy design and qualitative method. Qualitative and empirical studies wereanalyzed in the result. They were found through a systematic literature search inthe nursing-oriented databases CINAHL and PubMed. Thereafter they underwenta quality review. The material was thereafter categorized and thematizedaccording to a content analysis. Result: 14 qualitative studies have been analyzedand three themes related to the aim emerged: “Rewarding of the Male Nurse”,“Skeptical or Disrespectful Treatment” and “Prejudices About the Male Body”.From these themes, 11 categories emerged. Conclusion: Male nurses experiencedspecial treatment that led to feelings of appreciation and affirmation, but alsofeelings of alienation and marginalization. Special treatment could both facilitateand complicate nursing situations.

”Integrationspolitikens paradoxala premisser etablerar en hierarkisk ordning mellan ett ’vi’ som ska integrera, och ett ’de’ som ska integreras” (SOU,2005:41, s.7). Tidigare forskning i området har konstaterat att detta bidrar till polarisering som sorterar individerna i vad forskarna betecknar som homogeniserade kategorier, det vill säga ”svenskar” och ”invandrare” (SOU,2005:41, s8). Denna studie har för avsikt att synliggöra de förutsättningar som har ett direkt och indirekt orsakssamband vilket påverkar integrationssträvandena, ökningen av segregation och därmed territoriell stigmatisering i Fröslunda, en stadsdel i Eskilstuna. Målet med studien är att synliggöra faktiska aspekter om Fröslundabornas upplevda stigma snarare än deras utsatthet, vilket kan ge djupare insikter om segregation för statsvetenskapen. Studien använder en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att territoriell stigmatisering reproducerar grannskapseffekter som leder till social exkludering, skam och särbehandling. Medieeffekterna har stor inverkan i skapande av stereotyper och har en avskräckande effekt gentemot Fröslunda och dess invånare. Detta skapar en antagonistisk relation som separerar medborgaren utifrån dess kulturella tillhörigheter och som leder till skapande av parallella samhällen. Vägen till en lyckad integration kräver ömsesidigt erkännande och acceptans för olikheter samt en integrationspolitik som tillåter behållande av kulturella identiteter enligt idealet om tillsammans i skillnad.