No description available.

Bakgrund Studien tog sin utgångspunkt i sociologiska begrepp som hegemonisk maskulinitet och rollkonflikt samt etnologiska studier om könsbaserad särbehandling för att vidare definiera begrepp som idealmaskulinitet, idealfemininitet, maskulin kodning, feminin kodning, diskriminering och aktiv diskriminering. Syfte Syftet med studien var att undersöka manlig förskolepersonals personliga erfarenheter av diskriminering och rollkonflikt samt att bidra till mer kunskap om ett ämne där mängden kvantitativa studier är liten. Metod Undersökningen använde sig av en kvantitativ enkätundersökning med ordinalskala. Därefter sammanställdes resultatet i statistiska diagram och en korrelationskoefficient beräknades mellan utvalda frågor genom bivariat korrelationsanalys. Det totala antalet informanter var 852. Resultat Resultaten visade att informanterna inte upplevt rollkonflikt, men att cirka 80% någon gång upplevt diskriminering. Ungefär en tredjedel av alla informanter hade någon gång blivit nekade av en vårdnadshavare att byta blöjor och ungefär en tiondel hade blivit nekade av sina kollegor att utföra blöjbyte. Att som informant bli nekad att leda 'vilo-stunder' var ovanligt, men de gånger denna typ av diskriminering inträffade så stod kollegorna för den i dubbelt så hög utsträckning som vårdnadshavarna.

Den här studien handlar om kränkande särbehandling i arbetslivet. Studiens syfte är att beskriva hur enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn uppfattar och arbetar med kränkande särbehandling på arbetsplatsen. För att få svar på syftet ställs tre frågor: Hur uppfattar enhetschefer kränkande särbehandling och vilka erfarenheter har de om kränkande särbehandling bland de anställda på arbetsplatsen, hur hanterar enhetschefer kränkande särbehandling mellan de anställda på arbetsplatsen och vad upplever enhetschefer för svårigheter med att jobba mot kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Metoden som har använts är en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem enhetschefer i en mellanstor stad. Respondenternas utsagor och berättelser har sedan analyserats med hjälp av de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism, handlingsteori, nya perspektiv på ledning samt situationsanpassat och transformativa ledarskap. Resultatet visar att vissa av respondenterna menar att det inte finns någon särskild anledning till att kränkande särbehandling sker, medan andra tänker sig att det har att göra med ursprung, sexualitet och funktionedsättning. Erfarenheter kring kränkande särbehandling menar respondenterna relaterar bland annat till mobbning. Faktorer som vikt och ålder tas upp som grund för kränkande särbehandling på deras enheter. Vidare visar resultatet att respondenterna ofta behöver ta in beteendevetare och handledare för extra hjälp vid hantering av kränkande särbehandling. Slutligen kommer det fram varierande svårigheter. Från att upptäcka kränkande särbehandling i tid, till svårigheter och utmaningar vid svåra samtal med de anställda angående kränkande särbehandling.

Förskollärarutbildningen är starkt kvinnodominerad. Läsåret 2013/2014 påbörjade drygt 92% kvinnor utbildningen. Mats Olsson, själv förskollärare och kursansvarig på Malmö högskola ser det som inget annat än ett fiasko att få män påbörjar förskollärarutbildningen. Studiens syfte är att undersöka samt jämföra motiv till att läsa till förskollärare samt hur studietiden upplevts bland manliga studenter och manliga studenter som gjort studieavbrott från förskollärarutbildningen på ett lärosäte i Sverige. Syftet är vidare att undersöka hur de själva beskriver anledningarna till sitt studieavbrott. De teoretiska utgångspunkterna är: Linda S. Gottfredsons (2002) teori - Theory of Circumscription and Compromise, Yvonne Hirdmans (2001) teori om genuskontrakt, Rosabeth Moss Kanters (1993) teori om att vara minoritet i en majoritetsgrupp samt Pierre Bourdieu & Jean-Claude Passerons (2008) teori om kapitalformer och utbildningssystemet. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod vid insamling av empiri. Sammanfattningsvis framkom i resultatet att studenterna hade som främsta motiv till studievalet att arbeta med barn och få en tillsvidareanställning, medan studenterna som gjort studieavbrott också hade det som motiv, men i mindre utsträckning. Likheterna av studietiden är att intervjupersonerna upplevde utbildningen som flummig och utan struktur samt att de uppmärksammades på att de är män. VFU-upplevelserna skiljde sig eftersom studenterna bar med sig positiva erfarenheter, medan studenterna som gjort studieavbrott nämnde flera negativa upplevelser. Avslutningsvis uppgavs olika huvudorsaker till studieavbrottet och mönster som identifieras är VFU:n och ekonomin.

Bakgrund: Arbetsmiljöverket menar att en av tio svenskar är utsatta för mobbning på sin arbetsplats. Forskning visar även att det är vanligast i hälso- och sjukvården, framförallt bland sjuksköterskorna. Syfte: Att sammanställa kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av kränkande särbehandling mellan kollegor på arbetsplatsen. Metod: Metaanalys av tio kvalitativa artiklar som hittats genom omfattande sökning i databaser. En bedömning av artiklarnas kvalitet gjordes utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Artiklarna analyserades sedan med inspiration av Granheim & Lundmans metod för innehållsanalys. Resultat: Under de två temana ”En fientlig arbetsmiljö” och ”Följder av kränk- ande särbehandling” presenteras resultat om hur sjuksköterskan blir förnedrad, ignorerad, hotad och ibland hindrad av sina kollegor i arbetet. Som följd kunde sjuksköterskan känna frustration, ilska och förlust av självförtroende som i sin tur kunde leda till utbrändhet och påverkan på patientvården. Som konsekvens tappades även meningen till professionen vilket ibland kunde leda till att sjuksköt- erskan valde att lämna yrkesverksamheten helt. Slutsats: Kränkande särbehandl- ing är vanligt förekommande på sjuksköterskans arbetsplats och är något som sjuksköterskestudenter borde bli bekant med redan i utbildningen. Ny, uppdaterad, nordisk forskning behövs kring kränkande särbehandling för att kunna hantera situationer som kan uppstå på arbetsplatsen. / Bakground: Arbetsmiljöverket has earlier stated that one out of ten Swedes are victims of workplace bullying. Research also shows that it's most common in Health care, especially among nurses. Purpose: To compile knowledge about nurses' experiences of victimization among colleagues in the workplace. Method: Meta-analysis of ten qualitative articles found through extensive search of data-bases. An estimation of article quality was carried out with SBU:s review temp¬late for qualitative studies. The Articles where then analysed by inspiration of Granheim & Lundmans method of content analysis. Findings: The two themes, "A hostile workplace environment" and " The impact of victimization", presents result of nurses' being humiliated, belittled, threatened and how colleagues some-times hinders and hampers work. As an impact nurses' felt frustration, anger and loss of self-confidence which could result in burnout and effect patient care. Conclusion: Victimization is common on the nurse's workplace and is something that nursing students should become familiar with already during the education. New, updated, Nordic research of victimization in health care is needed to be able to handle situations that can occur in the workplace.

SAMMANFATTNING Titel: Är positiv särbehandling aktuellt? – Den positiva särbehandlingens inverkan på rekryteringsarbetet inom offentlig sektor. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Medul Aurangazeb och Rebecca Råsberg Handledare: Kristina Mickelsson och Pär Vilhelmson Datum: 2016 – Januari Syfte: Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur rekryterare inom organisationer arbetar och hur de styrs av positiv särbehandling. Metod: Studien har gjorts utifrån en kvalitativ metod för att få en helhetsförståelse kring begreppet positiv särbehandling och empiriskt material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Tio rekryterare inom den offentliga sektorn har intervjuats och materialet har därefter analyserats samt bearbetats med hjälp av den teoretiska referensramen, för att sedan presentera ett resultat av data. Resultat & Slutsats: Studien har visat att positiv särbehandling kan ha en inverkan i en organisations rekryteringsprocess. Vissa organisationer ansåg sig inte ha behov av att nyttja positiv särbehandling, medan andra tillämpade den genom riktad annonsering och för att kunna skilja två lika kvalificerade kandidater åt i slutfasen av rekryteringsprocessen. Med hjälp av att aktivt arbeta med positiv särbehandling kan en organisation få en jämnare könsfördelning och därmed uppnå mångfald. Förslag till fortsatt forskning: För att få ett ytterligare perspektiv behöver fler kvalitativa intervjuer göras för att fastställa hur organisationer inom offentlig sektor skapar och upprätthåller mångfaldiga arbetsgrupper om de inte arbetar utifrån positiv särbehandling. Det skulle även vara intressant att undersöka vidare om synen på jämställdhet har förändrats hos rekryterare och chefer inom organisationer. Studiens bidrag: Det finns skilda åsikter kring positiv särbehandling och den kan lätt missförstås. Studien har bidragit till att om positiv särbehandling tillämpas på ett korrekt sätt sker ingen diskriminering och kandidaten anställs utifrån sin kompetens samt att organisationen kan uppnå mångfald. Genom att öppna vägar för underrepresenterade grupper med riktad annonsering samt gå ut i samhället för att locka en bredare grupp av individer, kan även leda till ökad mångfald. Nyckelord: positiv särbehandling, kön, kvinnor, rekryterare, motstånd, mångfald / ABSTRACT Title: Is affirmative action up to date? - The influence of the affirmative action on recruitment in the public sector. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Medul Aurangazeb and Rebecca Råsberg Supervisor: Kristina Mickelsson and Pär Vilhelmson Date: 2016 - January Aim: The purpose of this study is to gain a better understanding of how recruiters in organizations work and how they are controlled by affirmative action. Method: The study was based on a qualitative method to get an overall understanding of the concept of affirmative action and the empirical data were collected through semi-structured interviews. Ten recruiters in the public sector have been interviewed and the material is then analyzed and processed using the theoretical framework, this to report the results of the data. Conclusions: The study shows that affirmative action can have an impact on an organization's recruitment process. Some organizations did not have the need to use affirmative action, while others applied it with advertising and to be able to distinguish between two equally qualified candidates at the final stage of the recruitment process. By working actively with affirmative actions an organization can get a more equal gender balance and achieve diversity. Suggesstions for future research: In order to get an additional perspective more interviews are needed to determine how public sector organizations create and maintain diverse working groups, this if they do not work on the basis of affirmative action. It would also be interesting to further investigate if recruiters and managers view of equality has changed within organizations. Contribution of the thesis: There are different opinions regarding affirmative action and it can easily be misunderstood. The study has contributed with, if affirmative action is applied correctly, there is no discrimination and the candidate is hired based on their qualifications and the organization can achieve diversity. By making the way easier for underrepresented groups with targeted advertising, and go out into the community to attract a broader group of individuals, this could also lead to increased diversity. Key words: affirmative action, gender, women, recruiters, resistance, diversity

Studien syftar till att undersöka hur utredningsmetoden Faktaundersökning kan upplevas av olika parter och hur de påverkas av att vara en del i en utredningsprocess av mobbning och kränkande särbehandling. En enfallsstudie gjordes för att belysa dessa aspekter utifrån olika deltagares perspektiv. Tretton personer intervjuades via semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställningar. Deltagarna var personer som varit delaktiga i en utredning som genomförts med Faktaundersökning som metod, samt organisationspsykologen som genomfört utredningen. Studiens ansats vilar på en realistisk utgångspunkt som förutsätter att kunskap kan inhämtas via deltagares beskrivningar av sina upplevelser. Den datanära tematiska analysen genererade sex övergripande teman: avsikter och förhoppningar med metoden, upplevelser av ramarna i Faktaundersökning, känslomässig påverkan, tilltro i utredningen, misstro i utredningen och organisationspsykologens perspektiv. I resultatet framkommer hur Faktaundersökningen kunde användas som ett redskap för att sända ut signaler till olika målgrupper med förhoppningar om att påverka och åstadkomma olika förändringar inom företaget. En viktig slutsats berör också upplevelsen av tilltro till utredningsprocessen som vid upplevelser av orättvisa och oförutsägbarhet i processen lätt kunde skapa känslor av otrygghet. Detta resulterade i att upplevelsen av tilltro lätt kunde bytas ut mot en känsla av misstro, vilket ledde till misstänksamhet gentemot utredningsprocessen. Behovet av att få känna upprättelse och bekräftelse i utredningen framkommer som ett centralt fynd, likt besvikelsen som kan uppkomma som en konsekvens hos deltagare som inte får dessa behov uppfyllda. En känslomässig påverkan hos deltagare i utredningen kan också ha en inverkan på förmågan att kunna bidra i utredningen. Slutligen framkommer hur utredarens roll som bedömare och beslutsfattare kan ha en stor inverkan på deltagares upplevelser av utredningsmetoden. Upplevelserna kan bero av utredarens upplevda kompetens, opartiskhet och agerande gentemot deltagarna. Den centrala rollen som utredare kan härigenom också bli föremål för mycket kritik och granskning.

Author: Tobias Aspegren Title: To call things by their right names – The example of bullying or victimization at work [Translated title] Supervisor: Ulf Drugge Assessor: Kerstin Arnesson   Purpose: The purpose of this study is, by a discourse psychological approach, to investigate how our choice of concept of a bullying situation at work can correlate with managers’ way of handling the situation. The issues I have answered in order to fulfill my purpose was first how the managers defined the concepts in the studies title, and second how the mangers handled a situation of bullying at work.   Method: I have used qualitative methods in my study in order to acquire my data. The method I used was semi-structured interviews. I analysed the results with a discourse psychological perspective by help of the theory’s concepts “interpretation repertoires” and “subjects positioning”. The participants of the study were four managers within the same organisation but in different manager positions, all with a work environment responsibility.   Results: The results and analysis of my study shows that there is a lack of knowledge of the concept “victimization” by those who are obligated the responsibility of the work environment. This can result in a situation of victimization at work that does not follow the correct law-bound recommendations written in AFS 2015:4 – Organisatorisk och Social Arbetsmiljö.   Conclusion: The conclusion of this study is that if the situation defines as either bullying or victimization, there will be follow-up meetings with the victim. But due to the lack of knowledge by the concept “victimization” there is an increased risk that the situation will not be handled in the way it should, in accordance with the AFS 2015:4, but will only be handled as temporary conflict.   Keywords: Use of concepts, bullying, victimization, work environment Nyckelord: Begreppsanvändning, mobbning, kränkande särbehandling, arbetsmiljö

<p>In this study thoughts of the individual’s right to equality are considered. By using critical ideology analysis the central tools of the study are strongly connected with thoughts of representation, equality, individual and collective rights, equal opportunities and possibilities and discrimination. In critical ideology analysis nothing can be automatically visible to us and critical ideology analysis is a method as well as a theory.</p><p>A central point in this study is to investigate whether there are oppositional views or unanimity in the debate of affirmative action. The debate is still under ”construction”, which means that the debate has not yet come up with a solution to the problems of discrimination. The empirical material arises from arena rather than actor, where arena is the Swedish labour market with focus on ethnic minority groups.</p><p>The analysis of this study results in that the ideas of affirmative action hold complex values and themes that constitute the idea itself. A tension between formal and real equality and individual and collective rights arise and affirmative action needs to point out those who will be in need for special treatments. In this matter I claim that affirmative action is in danger of becoming a shallow policy of symbols. Is the individual’s right to equality a collective affair?</p>

<p>In this study thoughts of the individual’s right to equality are considered. By using critical ideology analysis the central tools of the study are strongly connected with thoughts of representation, equality, individual and collective rights, equal opportunities and possibilities and discrimination. In critical ideology analysis nothing can be automatically visible to us and critical ideology analysis is a method as well as a theory.</p><p>A central point in this study is to investigate whether there are oppositional views or unanimity in the debate of affirmative action. The debate is still under ”construction”, which means that the debate has not yet come up with a solution to the problems of discrimination. The empirical material arises from arena rather than actor, where arena is the Swedish labour market with focus on ethnic minority groups.</p><p>The analysis of this study results in that the ideas of affirmative action hold complex values and themes that constitute the idea itself. A tension between formal and real equality and individual and collective rights arise and affirmative action needs to point out those who will be in need for special treatments. In this matter I claim that affirmative action is in danger of becoming a shallow policy of symbols. Is the individual’s right to equality a collective affair?</p>