Problemformulering: HR-personal kommer ofta i kontakt med arbetsmiljöproblemet kränkande särbehandling och mobbning. Forskning visar att deras arbete kring detta inte är enkelt.  Erfarenhet av dåligt organisatoriskt svar lämnar de utsatta i sin tur ofta nedtystade i sina upplevelser. Känslan av organisatorisk identitet förstärks genom att som anställd både bli sedd och hörd och har en stark koppling till välbefinnandet. Forskning efterlyser även behov av reflektion över vårt sociala ansvar för varandra. Etiken för agerande mot kränkningar och mobbning och ett hälsofrämjande fokus uppfattas som nödvändig.  Syfte: Att undersöka hur HR-personal upplever sin yrkesroll och sin arbetsmiljö i arbetsmiljöarbetet mot kränkande särbehandling och mobbning för att kunna främja hälsan hos den utsatta medarbetaren. Metod: En halvstrukturerad intervjustudie genomfördes på nio HR-medarbetare. Datainsamlingen analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Huvudresultat: Resultat visar att HR-personal ser sin roll främst som chefsstöd. HR kan även finnas för enskilda medarbetare, men utan beslutanderätt till aktiva åtgärder. Det hälsofrämjande arbetet ansågs ske genom olika förebyggande åtgärder. Framgångsfaktorer men även hinder identifierades vilket bekräftar problemets komplexitet.  Slutsats: HR-personals förutsättningar för att kunna ge stöd till den utsatta medarbetaren visar sig vara mycket beroende av den kontexten och den sociala och organisatoriska arbetsmiljön som HR själva befinner sig i, samt beroende av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i organisationens samtliga verksamheter. För att kunna lyckas med arbetsmiljöarbetet mot kränkningar och mobbning ska allt arbete baseras på etiska reflektioner och vårt sociala ansvar för varandra. Reflektioner från hälsofrämjandets synvinkel kan ses som en bra komplettering till detta. / Aim: To investigate HR staff experiences about their role and work environment against bullying to promote health of vulnerable employee.  Method: A semi-structured interview study conducted with nine HR employees. The data collection was analyzed with qualitative content analysis.  Main results: HR staff see their role as a primary managerial support. HR can also be available for individual employees, though without any decision-making power or actual responsibility for employees' well-being. Health promotion considered done mostly through various preventive measures. Success factors but also obstacles could identified, which confirms the complexity of the issue. Conclusion: HR's ability to support the health of vulnerable employee turns out to be highly dependent on the context and the social and organizational work environment. To success should all work be based on ethical reflections, our social responsibility for each other and reflections of health as a good complement to this.

The purpose of this study is to investigate how people living with a mixed culture experience the integration process in Sweden. The overall point of the essay is to create a greater understanding of how my interviewees, who belong to the second generation of immigrants, experience that their identity is shaped by the fact that they live in mixed cultures at the same time. The motive is also to create an understanding of their experiences of inbetweenship. To achieve the goal of the study, I will interview six different people who belong to the second generation of immigrants. The results of the study showed that their social interactions and the environment affect their identity development and the feeling of inbetweenship. I have come to the conclusion that not all my informants experience inbetweenship

The hypothesis for this essay is that the protection of age discrimination in the labour market is inferior to that of other grounds of discrimination due to the fact that EU regulations as well as national provisions allows exemptions for age from the non-discrimination principle. A legal method originating from traditional legal sources is used in order to determine the purpose and use of the regulation and illustrate how it could affect younger workers. In addition to legislation, collective agreements are examined and two areas of investigation; the Swedish 67-year rule and vacation benefits, are reviewed in an exemplifying purpose. The juridical inquiry and analysis illustrate, from a national and an EU perspective, the differences of treatment that can be justified on grounds of age as well as the possibility of positive actions and visualises possible consequences. The analysis concludes that the exemptions does not necessarily undermine the protection of age discrimination, but emphasise that there is risk of applying the exemptions even though purpose and measures can be questioned. The latter in relation to the lack of positive actions confirm the initial hypothesis and can affect young workers in a negative way. / Uppsatsen bygger på en hypotes om att ålder intar en svagare ställning på arbetsmarknaden i jämförelse med övriga diskrimineringsgrunder eftersom att det i större utsträckning finns lagregleringar som berättigar särbehandling på grund av ålder. I syfte att utröna regleringens bakomliggande syften och användning samt belysa hur den kan påverka yngre arbetstagare har en rättsvetenskaplig metod med grund i arbetsrättsliga rättskällor tillämpats. Utredning och analys belyser de utrymmen för berättigad särbehandling samt de möjligheter till aktiva åtgärder som klargörs i såväl nationell som EU-lagstiftning och exemplifierar möjliga konsekvenser. Granskningen är till viss del baserad på jämförelser mellan olika kollektivavtal och två undersökningsområden, 67-årsregeln och semesterförmåner, används i ett illustrerande syfte. Analysen visar på att undantagen inte nödvändigtvis underminerar åldersdiskrimineringsskyddet, men att det finns risk för att de används trots att syfte och åtgärder kan ifrågasättas. I kombination med avsaknaden av krav på aktiva åtgärder innebär det att den inledande hypotesen kan anses som bekräftad vilket riskerar att påverka yngre arbetstagare på ett negativt sätt.

Individer har en systematisk tendens att favorisera medlemmar i ens egen grupp och diskriminera de som tillhör en annan grupp, trots minimala grunder för gruppindelning. Denna studie syftar till att undersöka om social interaktion mellan individer i grupper påverkar denna särbehandlingstendens. I sådana fall, kan detta komma att yttra sig genom bland annat skillnader i kunskapsutbyte och spridning av information mellan de anställda på en arbetsplats. Grupper delades in slumpmässigt och särbehandlingen mättes via poängfördelning. Datainsamlingen skedde via både experiment (n = 41) och enkät (n = 135) samt med tre olika nivåer av social interaktion. Undersökningsdeltagarna fördelade mer poäng till sin egen grupp, än till den andra gruppen. Däremot påverkade varken grad av social interaktion eller typ av metod poängfördelningen. Vid samtliga tillfällen var det mellan en tredjedel till strax över hälften av undersökningsdeltagarna som särbehandlade. Slutsatsen är att även vid en slumpmässig gruppindelning så kommer en särbehandlingstendens att ske.

In today’slabor market there’s a distinct sectioning between the sexes where some of the labors are seen as more manly, while other labors are seen as typically female. But if you were to compare todays situation with how it once was there a clear pattern showing that more women and men are working in a labor dominated by the opposite sex. The aim of this study was to investigate the wat women experience the demands and expectations placed on them in the construction industry. Our study will shed light on how women in the construction industry feelthey are treated by their male colleagues, the demands placed on them and which expectations their colleagues andmanagers have on them.The theoretical framework for the study consisted ofYvonne Hirdmann’s gender system (1998), Lena Abrahamsson’s theory of restoration (2000), Mia Hultin’s the glass ceiling (2003) and Charlotte Holgersson’s theory of homosociality(2003). The study was conducted with a hermeneutic approach where six women working in the construction sector were interviewed.The main interpretation of the study show that the majority of womenbelieve that they are treated well, but that there is a kinshipamong their male colleagues, which is difficult to penetrate.

The aim of this study is to gain an insight of which views young non-white males have of the Stockholm police and what sort of treatment they receive from the police in their residential areas. The study is based on a qualitative research method that was based on ten individual interviews with young non-white males between the ages of 16–19. All the participants in the study were of sub-saharan African and Middle Eastern descent and resided in the same socially segregated area in Stockholm. Four themes were identified during the study, namely: young non-white male’s views of the police, young non-white male’s experiences with the police, young non-white male’s trust in the police and lastly the impact of attire on police treatments. Furthermore, the results have been analyzed with the help of previous research, theoretical frameworks such as stamping theory and stigma, and concepts such as structural discrimination and racism. The results in these studies showed that young non-white males have a skewed view of the police and a low confidence in the police and the work they perform. The negative view of the police is based on the fact that the young non-white males have had previous experiences of negative police treatments and believe that their skin color, appearance, and residential areas are in fact the reason for the police stops. This result in connection with the descriptions of racial profiling has its similarities as the concept is about people getting treated differently due to their race/ethnicity.

Då det finns tidigare forskning om att diskriminering på grund av etnicitet på den svenska arbetsmarknaden förekommer, så kommer denna studie att fokusera på hur etnicitet påverkar en individs anställningsbarhet och möjligheter i arbetslivet. Det som den tidigare forskningen tar upp är bland annat att språkkunskaper, namn och ursprungsland påverkar individers etablering på arbetsmarknaden negativt. Studiens syfte är att få fördjupad kunskap kring hur utrikesfödda kvinnor med en eftergymnasial utbildning uppfattar sin anställningsbarhet och integration på den svenska arbetsmarknaden. Detta studerade vi genom att använda oss av en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer hölls med respondenterna. I denna studie framkommer det genom resultatet att alla respondenter har upplevt att etnicitet har haft en negativ påverkan på deras arbetsliv på ett eller annat sätt. I studien så konstateras det även att respondenterna även har upplevt att de har särbehandlas på grund av etnicitet i antingen arbetssökandet, under studietiden eller i arbetslivet. Det som också har framkommit är att trots olika bakgrunder så har samtliga respondenter lyckats med deras anställningsbarhet i Sverige. Resultatet har diskuterats i förhållande till tidigare forskning inom området, samt valda teorier och begrepp som har kunnat förknippas med studien. Några viktiga begrepp som finns med i studien är mångfald, stereotyper och rasifiering. De teoretiska utgångspunkter som finns med i studien är anställningsbarhet, intersektionalitet, samt de olika kapitalformerna som består av socialt, kulturell och ekonomiskt kapital. Kvinnorna arbetar inom kvinnodominerade yrken, samt bristyrken, vilket är något som har beaktats i diskussionen.

<p>Aim: Preferential treatment and allocation of quotes according to sex are two current concepts due to the increasing demand for equality. One organization that may use preferential treatment is the fire department. This is why we chose it as a starting point for our study. The aim with this essay is to investigate how Gästrike Räddningstjänst can create a more equal organization.</p><p>Method: We have interviewed eight employees and prepared questions for each one. This represents a qualitative method. We have studied literature on the subject to get a theoretical background before the interviews. After the study we analysed the interviews with help from the theory. And finally we drew conclusions from this analysis. This resulted in suggestions that could help Gästrike Räddningstjänst create a more equal organization.</p><p>Result & Conclusions: Equality between the sexes is important but at the same time it is important that the employed women have the right qualities. Measures should be taken to draw women to the profession in order to create a wider selection. One measure that could give a wider selection is positive special treatment. It is important to think about the employees while making a change so that negative attitudes do not affect the process to make the profession more equal. Based on theory we can see that it is important to communicate the aim of the change to reduce resistance from the employees. Change has to be allowed to take time since the organizational culture is strong and has existed for a long time. Due to the strong culture it is necessary to focus on measures that will create a strong but adaptable culture. Management should continually evaluate the process of change to discover possible problems and to highlight progress. Employees can also take part in the evaluation.</p><p>Suggestions for future research: It would be interesting to compare different fire departments in Sweden considering their work with equality between sexes. It would also be interesting to observe the process of recruitment more closely.</p><p>Contribution of the thesis: Our hope is that this essay helps to increase awareness in the important issue of equality.</p> / <p>Syfte: Positiv särbehandling och kvotering är två aktuella begrepp i och med ökade krav på jämställdhet. Räddningstjänsten är en organisation som berörs av framförallt positiv särbehandling. Därför valde vi brandmannayrket som utgångspunkt för vår studie. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledningen inom Gästrike Räddningstjänst kan gå tillväga för att skapa en mer jämställd organisation.</p><p>Metod: Vi har intervjuat åtta personer och förberett anpassade frågor till var och en, vilket representerar en kvalitativ metod. Innan intervjuerna genomförde vi en litteraturstudie för att få en teoretisk grund. Efter vår empiriska studie analyserade vi intervjuerna med stöd av teorin. Därefter drog vi slutsatser utifrån analysen, vilket resulterade i förslag på hur Gästrike Räddningstjänst kan skapa en mer jämställd organisation.</p><p>Resultat & slutsats: Jämställdhet är viktigt men samtidigt måste de kvinnor som anställs vara tillräckligt kompetenta. Åtgärder bör vidtas för att locka fler kvinnor till yrket för att skapa ett bredare urval vid rekrytering. En åtgärd som kan ge ett bredare urval är positiv särbehandling. Vid förändringsarbetet är det viktigt att ta hänsyn till anställda så att inte negativa attityder försvårar processen att göra yrket mer jämställt. Utifrån teorin kan vi se att det är viktigt att tydligt kommunicera syftet med förändringen för att minska ett eventuellt motstånd. Förändringsarbetet måste få ta tid eftersom det är en stark organisationskultur som funnits länge. På grund av den starka organisationskulturen är det nödvändigt att fokusera på faktorer som gör kulturen stark men anpassningsbar. För att upptäcka eventuella problem och för att belysa framsteg bör ledning kontinuerligt följa upp förändringsarbetet. Detta kan med fördel genomföras tillsammans med de anställda.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att jämföra olika brandstationer i Sverige för att se om det ser likadant ut i hela landet, eller om vissa stationer kommit längre i sitt jämställdhetsarbete. Det skulle även vara intressant att mer närgående observera anställningsprocessen.</p>

Aim: Preferential treatment and allocation of quotes according to sex are two current concepts due to the increasing demand for equality. One organization that may use preferential treatment is the fire department. This is why we chose it as a starting point for our study. The aim with this essay is to investigate how Gästrike Räddningstjänst can create a more equal organization. Method: We have interviewed eight employees and prepared questions for each one. This represents a qualitative method. We have studied literature on the subject to get a theoretical background before the interviews. After the study we analysed the interviews with help from the theory. And finally we drew conclusions from this analysis. This resulted in suggestions that could help Gästrike Räddningstjänst create a more equal organization. Result &amp; Conclusions: Equality between the sexes is important but at the same time it is important that the employed women have the right qualities. Measures should be taken to draw women to the profession in order to create a wider selection. One measure that could give a wider selection is positive special treatment. It is important to think about the employees while making a change so that negative attitudes do not affect the process to make the profession more equal. Based on theory we can see that it is important to communicate the aim of the change to reduce resistance from the employees. Change has to be allowed to take time since the organizational culture is strong and has existed for a long time. Due to the strong culture it is necessary to focus on measures that will create a strong but adaptable culture. Management should continually evaluate the process of change to discover possible problems and to highlight progress. Employees can also take part in the evaluation. Suggestions for future research: It would be interesting to compare different fire departments in Sweden considering their work with equality between sexes. It would also be interesting to observe the process of recruitment more closely. Contribution of the thesis: Our hope is that this essay helps to increase awareness in the important issue of equality. / Syfte: Positiv särbehandling och kvotering är två aktuella begrepp i och med ökade krav på jämställdhet. Räddningstjänsten är en organisation som berörs av framförallt positiv särbehandling. Därför valde vi brandmannayrket som utgångspunkt för vår studie. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledningen inom Gästrike Räddningstjänst kan gå tillväga för att skapa en mer jämställd organisation. Metod: Vi har intervjuat åtta personer och förberett anpassade frågor till var och en, vilket representerar en kvalitativ metod. Innan intervjuerna genomförde vi en litteraturstudie för att få en teoretisk grund. Efter vår empiriska studie analyserade vi intervjuerna med stöd av teorin. Därefter drog vi slutsatser utifrån analysen, vilket resulterade i förslag på hur Gästrike Räddningstjänst kan skapa en mer jämställd organisation. Resultat &amp; slutsats: Jämställdhet är viktigt men samtidigt måste de kvinnor som anställs vara tillräckligt kompetenta. Åtgärder bör vidtas för att locka fler kvinnor till yrket för att skapa ett bredare urval vid rekrytering. En åtgärd som kan ge ett bredare urval är positiv särbehandling. Vid förändringsarbetet är det viktigt att ta hänsyn till anställda så att inte negativa attityder försvårar processen att göra yrket mer jämställt. Utifrån teorin kan vi se att det är viktigt att tydligt kommunicera syftet med förändringen för att minska ett eventuellt motstånd. Förändringsarbetet måste få ta tid eftersom det är en stark organisationskultur som funnits länge. På grund av den starka organisationskulturen är det nödvändigt att fokusera på faktorer som gör kulturen stark men anpassningsbar. För att upptäcka eventuella problem och för att belysa framsteg bör ledning kontinuerligt följa upp förändringsarbetet. Detta kan med fördel genomföras tillsammans med de anställda. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att jämföra olika brandstationer i Sverige för att se om det ser likadant ut i hela landet, eller om vissa stationer kommit längre i sitt jämställdhetsarbete. Det skulle även vara intressant att mer närgående observera anställningsprocessen.

Syftet med denna undersökning var att kartlägga sjöingenjörsstudenters upplevelse av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ombord under deras fartygsförlagda praktiker, och i vilken utsträckning det påverkat deras framtida vilja att arbeta till sjöss. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsansats där datainsamlingen skedde genom två fokusgruppsintervjuer och tio individuella intervjuer. Totalt har 18 sjöingenjörsstudenter från Sveriges sjöfartshögskolor ingått i undersökningen. Intervjuerna analyserades och tolkades genom hermeneutisk och semantisk metod, som presenterades i ett tematiskt resultat. De mest framträdande resultaten av undersökningen är att även om studenterna fick en förtrogenhetsutbildning, gavs den inte alltid innan de sattes i arbete. Majoriteten av studenterna arbetade betydligt fler timmar än vad som överenskommits i det så kallade elevavtalet. Studenterna upplever även att det förekommer ett bristande ledarskap hos vissa av handledarna, där några av studenterna har utsatts för kränkande särbehandling och dåligt beteende. Trots brister inom onboardingen och den organisatoriska och social arbetsmiljön, var det inga övergripande orsaker till att studenterna inte ville fortsätta arbeta till sjöss. Det var dock en minoritet som inte ville fortsätta att arbeta till sjöss. För dessa var orsaken bristande ledarskap och jargongen ombord. / The purpose of the work presented in this student thesis was to identify how marine engineer students have experienced the organisational and social work environment onboard during their internships, and if their experiences have affected their future career choices. A qualitative research approach was adopted. Data collection was performed through two semi-structured focus group interviews and ten semi-structured individual in-depth interviews. The data analysis was interpreted hermeneutic and semantic, and the result was presented thematic. The participating students shared many experiences. Most of the students were given the mandatory familiarization training onboard, but in many cases this was not completed until after the students first work task onboard the ship. Almost all the students worked more hours than stipulated in the student agreement. Some of the students experienced bad behaviour and were treated badly by their supervisor. Even though students experienced shortcomings in the organisational and social work environment, most of the students were still willing to pursue a career at sea. A small part of the students did not want to work at sea due to their experiences of poor social work environment and lack of leadership onboard. / Drivkrafter för kompetensförsörjning i en socialt hållbar sjöfart