Föreliggande uppsats kan lokaliseras inom det vetenskapliga område som behandlar stigmatisering av pedofiler och barnsexförbrytare. Med utgångspunkt i en samtida förväxling mellan koncepten pedofil och barnsexförbrytare som tilldelar pedofiler barnsexförbrytarstatus, är studien avgränsad till barnpornografibrottet som en negativ statuskälla för pedofiler. Barnpornografibrottet särbehandlas i svensk lag, i synnerhet sedan brottet flyttades ut ur tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen 1999. Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för brottets betydelse, särbehandling och vad det innebär för pedofili. Med hänsyn till sådan bakgrund utgår uppsatsen från följande frågeställningar; Vilka underliggande motiv kan utläsas i lagmässig särbehandling av barnpornografibrottet i Sverige, Varför särbehandlas barnpornografibrottet och Vilken betydelse får den lagmässiga särbehandlingen för pedofili? Med hjälp av tematisk analys undersöks två lagförarbeten. Studiens resultat tyder på att barnpornografibrottet till stor del är ett symboliskt brott, att lagmässig särbehandling av brottet upprätthåller en social hierarki mellan barn och vuxna samt att särbehandling av brottet förstärker en annan social hierarki där social status är sammankopplat med hävdat socialt avstånd till barnpornografibrottet. Den senare nämnda hierarkin refereras till som den sociala avståndshierarkin. Konceptet pedofili tolkas kränka den förstnämnda hierarkin, ett koncept som människor kan särskilja sig mot och således stratifiera sig själva, vilket i sin tur producerar stigma och den sociala avståndshierarkin. / The present thesis can be located within the area of scientific research that deals with stigmatization of paedophiles and child sex offenders. Emanating from a contemporary confusion regarding the concepts paedophilia and child sexual offense, in which paedophiles are assigned the social status of child sexual offender, the present study is delimited to the child pornography offense as a negative source of status regarding paedophiles. The child pornography offense receives special treatment in Swedish law, particularly since the offense was moved out from The Freedom of the Press Act and The Fundamental Law on Freedom of Expression in 1999. The purpose of the study is to deepen the understanding of the meaning of the offense, the special legal treatment and what it entails for paedophilia. With regard to such background, the present study issues the following research questions; What underlaying motives can be identified within legal special treatment of the child pornography offense in Sweden, Why does the child pornography offense receive special treatment and What does the special legal treatment entail for paedophilia? Two legislative documents are investigated using Thematic Analysis. The results of the study indicate that the child pornography offense is to a large part a symbolic crime, that special legal treatment of the crime maintains a social hierarchy between children and adults and that such legal treatment reinforces another social hierarchy where social status is interconnected to asserted social distance to child sexual offenses. The latter hierarchy is referred to as the social distance hierarchy. Paedophilia is interpreted as a concept that violates the social hierarchy between children and adults, a concept which people can distinct themselves from and thus stratify themselves which in turn produces stigma and the social distance hierarchy.

Samtidigt som transporter av gods till sjöss än idag utgör en grund för möjligheter att bedriva handel mellan olika länder står den svenska sjöfartsbranschen inför en utmaning i att rekrytera och behålla kompetent personal. Sjömän tenderar idag till att söka landbaserade arbeten och vid lärosätena i Kalmar och Göteborg är det långt ifrån samtliga sjöfartsstudenter som fullföljer utbildningen och blir ett tillskott till näringen. Tidigare forskning har påvisat att det framför allt är brister inom arbetsmiljön ombord som ligger till grund för att behålla personal. Syftet med denna studie är att undersöka sjöbefälsstudenternas uppfattning om arbetsmiljön ombord och hur den kan förbättras för att behålla personalen. För att kunna besvara frågeställningarna har studien genomförts kvalitativt med fokusgruppintervjuer. Resultatet visar att förbättringar inom den sociala arbetsmiljön såväl som den fysiska behöver träda i kraft. Arbetsbelastningen behöver minskas, mängden konstruktiv feedback behöver öka och arbetet mot sexuella trakasserier och rasism måste fortgå. Resultatet visade även att befälhavaren ombord har en stor påverkan på arbetsmiljön. Ytterligare en slutsats som drogs var att definitionen av en god arbetsmiljö grundar sig i en god gemenskap, bra stämning och en positiv attityd inom besättningen. / As maritime transportations remain vital to conduct trade between different countries, the Swedish maritime industry faces challenges in keeping and recruiting seafarers. There is a trend among seafarers to apply for shore-based jobs before retirement and at the maritime academies in Kalmar and Gothenburg there are relatively few who complete their education and contribute to the numbers in the industry. Previous studies have shown that flaws in the work environment played a significant role in the decision to seek a job at shore. The purpose of this study is to examine how deck cadets have experienced the work environment and what improvements they see suitable to keep seafarers on board. In order to answer these questions, the study was performed qualitatively by using focus group interviews. The results indicated that improvements in the social work as well as in the physical work environment needs to be enforced. The workload needs to be reduced, the amount of constructive feedback increased and effort against racism and sexism needs to remain a focus in order to improve the work environment. The results also revealed that the master on board has a significant impact on the work environment. The study also showed that the students defined a healthy work environment as one which includes a sense of community, positive attitude among the crew and a healthy atmosphere.

This study presents a critical discourse analysis of workplace health at the Swedish Church in Umeå. The analysis in this paper is based on Carol Bacchi‟s theoretical framework “What‟s the problem represented to be?”, which helps to build an insight on the common sense understanding that what we propose to do about something reveals what we think needs to change and hence what we think the „problem‟ is. The main area has been focused on (1) working hours and workload (2)competence transmission and (3) discrimination. The analysis of the policy documents shows that work hour and work load due an independent work enviroment for most of the professions in church, create an individual liability in relation to competence and qualification. It also reveals an assumption that the surrounding, a revival legacy where the Church of Umeå act, created a positive/affirmative action trough competence transmission between older vicars and younger female vicars to cope a long-term male dominated profession. The study also found that competence transmission between older and younger employees create an implied assumption of alack in competences among younger employees. To prevent discrimination a key concept was to promote good work relationships. That means through constructions of equality and gender equality. A possibly effect of the policy of equality, where it´s assumes that everybody has to take responsibility to prevent discrimination, but allows individual interpretations created a risk that the actions to whom it concerns fails. It also shows that the individual government was highly depending in the relations of power as the victim - violates and also in the relationship employee –employer as a junior partner or superior partner. / Syftet med denna uppsats att analysera hur framställningen av psykosocial arbetsmiljö är utformat i policydokument inom Svenska kyrkan i Umeå i relation till tidigare forskning. Analysen i uppsatsen baserar sig på Carol Lee Bacchis metod What´s the problem represented to be? som syftar till att ge en insikt av bakomliggande problem i policydokument och hur man ämnar förebygga arbetsrelaterad ohälsa. Utgångsläget var att studera det konkreta förslaget och utifrån det utläsa vad det egentliga ”problemet” är. Analysen resulterade i ett fokus på områdena för 1.) arbetstidens förläggning och arbetsbelastning, 2.) kunskapsöverföring och 3.) kränkande särbehandling. Studien fann att det förebyggande åtgärderna inom ramen för arbetstidens förläggning och arbetsbelastning utgår från att arbetsrelaterad ohälsa ska förebyggas genom arbetsgivarens ansvar för att arbetsbelastning och krav ligger i linje med medarbetarnas kompetens och förmågor. Flertalet yrken inom kyrkan förväntas själva kunna avgöra när arbetsinsatser är rimliga, varför det ändå kunde ses bli en individfråga huruvida arbetsbelastningen kan bli relaterad till kompetens och förmåga. Det återfanns även föreställningar om kön utifrån Umeå pastorats omgivning av väckelse arv som kan skapa en positiv särbehandling som diskurs genom kompetensöverföring mellan äldre och kvinnliga yngre präster för att hantera ett länge mansdominerat yrke. Studien fann även att ålder utifrån insatser om kompetensöverföring mellan yngre och äldre skapade en underförstådd föreställning om kunskapsbrist i relation till yngre medarbetare. Inom ramen för att motverka kränkande särbehandling blev nyckelkoncept som främjande av konstruktiva arbetsrelationer viktig. Det innebar att utifrån konstruktioner av jämlikhet och jämställdhet förebygga kränkande särbehandling. En effekt av policyn för jämlikhet där alla förväntas ta ansvar och att man tillåter egna tolkningar, riskerade att skapa en otydlighet till vem insatserna riktar sig till och där individe nblev produktivt styrande i maktrelationerna som den utsatte vs. den som kränker och som anställd i förhållande till arbetsgivaren.

Denna studie belyser de faktorer som påverkar en students agerande ombord på ett fartyg när studenten bevittnar en situation där en individ ombord blir mobbad, trakasserad eller utsatt för kränkande särbehandling. Syftet med denna studie är att undersöka faktorer som påverkat studenten när hen har bevittnat mobbning, trakasserier och/eller kränkande särbehandling. Studien har utgått från semistrukturerade intervjuer med studenter från Sjöfartshögskolan i Kalmar. Dessa studenter har genomgått hela eller större delen av sin fartygsförlagda praktik. Respondenternas erfarenheter har bidragit till en tydlig bild kring detta problemområde. Resultatet visar att hierarki var den största bidragande faktorn som påverkade studentens agerande när hen bevittnat mobbning, trakasserier eller kränkande särbehandling. Resultatet visar också att trakasserier ombord på fartyg ofta beror på kulturella skillnader. / This study brings up factors that effects a student’s behaviour onboard a ship when he or she witnesses a situation when an individual is being bullied, harassed or is a victim to abusive treatment. The purpose of this study was to examine factors that effected a student when he or she witnessed bullying, harassment or/and abusive treatment. This study has been based on semi structured interviews with students from the Maritime University in Kalmar. These students have completed all or most of their ship-based practice. The respondents’ experiences have contributed to a clear picture of this problem area. The result showed that hierarchy was the biggest factor that effected a student’s behaviour when he or she had witnessed bullying, harassment, or abusive treatment. The result also shows that harassment onboard a ship often happens because of cultural differences.

The purpose is to investigate managers' experiences of preventing stress-related mental illness in the organizational and social work environment in small and medium-sized enterprises. Ten semi-structured interviews were conducted with managers who worked with personnel and work environment related issues in industries: transition, recruitment and stuffing, manufacturing and logistics with 18-249 employees. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The results demonstrated opportunities and challenges to prevent stress-related mental illness in the organizational and social work environment through five categories: strategies to reduce the workload, a leadership that promotes work-life balance, strategies to prevent victimization, obstacles to prevent high workloads and obstacles to working preventively against victimization. In general, there were both organizational and supportive efforts to reduce the workload and a leadership that promoted a work-life balance. Strategies to prevent victimization occurred in all industries but focused more on what behavior was acceptable and consequences on abusive behavior. Action plans were lacking in the majority of small and medium-sized enterprises, which indicates that the systematic work environment work against victimization needs to be improved. In summary managers tend to have more informal than formal routines for preventing stress-related mental illness in the organizational and social work environment. / Mot bakgrunden till ökningen av den stressrelaterade psykiska ohälsan tillkom arbetsmiljöverkets föreskrift organisatorisk och social arbetsmiljö. Syftet med föreskriften är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risker för ohälsa till följt av arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. Tidigare forskning har visat att små och medelstora företag brottats med utmaningar i arbetsmiljöarbetet till följt av en mindre strukturerad arbetsmiljösystematik, saknad kunskap och bristande insatser i att stödja arbetstagare med psykisk ohälsa. Samtidigt har viss forskning visat att chefer haft en positiv inställning till arbetsmiljöfrågor och implementerat hälsofrämjande insatser i företagskulturen inom små och medelstora företag. Hur ett förebyggande arbete mot stressrelaterad psykisk ohälsa praktiseras i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är däremot okänt, vilket är relevant att studera för att minska nuvarande långtidssjukskrivningar. Syftet var att undersöka chefers erfarenheter av att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom små och medelstora företag. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med chefer som arbetade med personal-och arbetsmiljörelaterade i företag i små och medelstora företag. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns möjligheter och utmaningar med att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön genom fem kategorier: strategier för att minska arbetsbelastningen, ett ledarskap som främjar en balans mellan arbete och fritid, strategier för att förebygga kränkande särbehandling, hinder för att förebygga hög arbetsbelastning och hinder för att förebygga kränkande särbehandling. I samtliga branscher förekom organisatoriska och stödjande insatser för att minska arbetsbelastningen och ett ledarskap som främjande en balans mellan arbete och fritid. Strategier för att förebygga kränkande särbehandling förekom också i samtliga branscher men fokuserade mer på vilka beteenden som var acceptabla och vilka konsekvenser ett kränkande beteende kunde få. Handlingsplaner saknades i merparten av företagen, vilket tyder på att det systematiska arbetsmiljöarbetet mot kränkande särbehandling behöver förbättras. Sammanfattningsvis tenderade cheferna att ha mer informella än formella strategier för att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Vi vill med denna studie ta reda på vilka mekanismer, som bidrar till den låga andelen kvinnor bland VD:ar i svenska privata företag och om situationen har förändrats de senaste tio åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka glastaket från ett ovanifrån-perspektiv. Fokus i studien ligger därför på de styrelseordförande, som arbetar med rekrytering, och inte på de kvinnor, som strävar efter att nå toppen. I referensramen ingår feministiska begrepp som genuskunskap, intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, och homosocialitet men den behandlar även rekrytering, kvotering och positiv särbehandling.Studien är kvalitativ och genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. En serie intervjuer utfördes, med två projektledare på en jämställdhetsorganisation, sex styrelseordförande och två rekryterare. Intervjuerna gav studien både förkunskaper och empiri, när det gäller den låga andelen kvinnliga VD:ar i svenska privata medelstora företag. Båda könen representerades med fem män och fem kvinnor. Konferensen Jämställt på toppen ägde rum på Rosenbad i Stockholm, där vi utöver intervjuerna studerade goda exempel från företag, som kommit längre i utvecklingen i strävan att tillsätta fler kvinnor på höga positioner. Empirin analyseras utifrån de båda begreppen homosocialitet och hegemonisk maskulinitet.Vår slutsats blir att det är viktigt för företagen att tala ett “nytt språk”, som i första hand poängterar och belyser lönsamheten mer än jämställdheten. Jämställdhet är en självklar grund. Lönsamhet är något som driver utvecklingen i företag framåt. Att börja tala ett nytt språk är väsentligt, om privata företag själva skall lyckas förändra sin nuvarande situation med idag 40 procent rent manliga styrelser, 12-15 procent kvinnliga VD:ar och en utveckling, som går tvärs emot en förändringsprocess i statliga företag och mot samhällets syn på jämlikhet. Det är företagarens ansvar att utifrån grundläggande värderingar och samhällets krav göra företag lönsamma.Vi anser också att den i Sverige lagliga metoden positiv särbehandling bör tillämpas i större utsträckning i privata företag för att påskynda utvecklingen. En lag om kvotering av kvinnor i styrelserna, tror vi också kommer att införas. Eventuella farhågor att kvinnor skulle komma i majoritet i styrelserna med denna metod kan avfärdas, eftersom kvotering av en underrepresenterad grupp upphör av sig själv, när målet är uppnått. Sammanfattningsvis redovisar vi åtgärder, som bidrar till en livskraftig, tillförlitlig och bestående förändring, när det gäller målet att få fler kvinnliga verkställande direktörer. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Denna uppsats handlar om den svenska Försvarsmaktens jämställdhetsmål som har satts upp för att främja jämställdheten och på sikt få in fler kvinnor i organisationen. Mer specifikt handlar uppsatsen om hur kvinnorna inom Försvarsmakten anser att dessa jämställdhetsmål efterlevs. Uppsatsen baserar sig på intervjuer med tre kvinnliga yrkesofficerare som får ge sin syn på livet i och runt det militära samt på försvarets jämställdhetsarbete och hur det påverkar dem. Resultaten jag kommer fram till i denna uppsats är att Försvarsmakten för dessa tre kvinnor är en bra arbetsplats för dem, oavsett deras individuella livssituationer, men att det fortfarande finns en hel del att jobba på vad gäller jämställdhetsmålen.</p> / <p>This thesis is about the Swedish armed forces and the equality goals which have been established to give equal opportunities between the sexes and to encourage more women to join the armed forces. More specifically this study is about the women of the armed forces and whether they believe that these equality goals have been achieved or not. The thesis is based on interviews with three female officers employed by the Swedish armed forces. They answered questions regarding their experiences of the equality goals and about their day to day life regarding their job as well as questions about their social life. The conclusion of this thesis is that the armed forces in general seem to be good employer regarding equality, regardless of the women’s individual lifestyles, but that there is still work to do regarding the equality between the sexes.</p>

Denna uppsats handlar om den svenska Försvarsmaktens jämställdhetsmål som har satts upp för att främja jämställdheten och på sikt få in fler kvinnor i organisationen. Mer specifikt handlar uppsatsen om hur kvinnorna inom Försvarsmakten anser att dessa jämställdhetsmål efterlevs. Uppsatsen baserar sig på intervjuer med tre kvinnliga yrkesofficerare som får ge sin syn på livet i och runt det militära samt på försvarets jämställdhetsarbete och hur det påverkar dem. Resultaten jag kommer fram till i denna uppsats är att Försvarsmakten för dessa tre kvinnor är en bra arbetsplats för dem, oavsett deras individuella livssituationer, men att det fortfarande finns en hel del att jobba på vad gäller jämställdhetsmålen. / This thesis is about the Swedish armed forces and the equality goals which have been established to give equal opportunities between the sexes and to encourage more women to join the armed forces. More specifically this study is about the women of the armed forces and whether they believe that these equality goals have been achieved or not. The thesis is based on interviews with three female officers employed by the Swedish armed forces. They answered questions regarding their experiences of the equality goals and about their day to day life regarding their job as well as questions about their social life. The conclusion of this thesis is that the armed forces in general seem to be good employer regarding equality, regardless of the women’s individual lifestyles, but that there is still work to do regarding the equality between the sexes.

Den här undersökningen handlade om hur idag aktiva, kvinnliga nautiker i den svenska handelsflottan upplever sin situation ombord och hur de ser på sin framtid till sjöss. Syftet var att utröna ifall nautikeryrket i sin nuvarande form passar kvinnor och ifall något kan göras för att göra det mer attraktivt för dem. Bakgrunden var den låga andelen kvinnor inom yrket.   Jag valde en kvalitativ undersökningsmetod där jag analyserade data från fem semistrukturerade intervjuer. Denna metod valdes eftersom jag framförallt ville förstå den genusproblematik som kunde finnas ombord.   Resultatet visade att det inte finns något i nautikerns arbetsuppgifter som inte kan utföras av en kvinna och att särbehandling p.g.a. kön och sexuella trakasserier drabbar kvinnliga nautiker i begränsad omfattning. Det framkom att det största hindret för en framtid till sjöss är familjebildning och detta gjorde det även svårt att komma med konkreta förslag om hur yrket skulle bli mer attraktivt för kvinnor. / This thesis was a research on the onboard experience of female officers, today active in the Swedish merchant fleet, and of their thoughts regarding their future at sea. The purpose was to clarify whether the deck officer profession as of today is suited for women and if something could be done to make it more attractive to them; this in view of the small relative number of women in the profession.   I chose the qualitative research design, analyzing data from five semi-structured interviews. This method was used since my primary objective was to understand possible gender issues onboard.   The result showed that there is nothing in a deck officer’s work that can not be performed by a woman. Furthermore, the result pointed to the conclusion that female deck officers are subject to gender related discrimination and sexual harassment, but scarcely. The greatest obstacle for a future at sea proved to be family related, which also made more specific suggestions on how to make the deck officer profession more attractive to women difficult.

The main subject for this essay is victimization at work. The first question concerns victimization and the responsibility of the employer when bullying and harassments occur. The second question regards agreements between the employer and the employee, where the latter is paid to quit the employment because he or she is subjected to victimization, but also if any specific group of employees is especially affected. The purpose of the essay is to create understanding and clarification within current law, but also awareness of the possibilities where employers can create agreements with employees in order to make them finish their employments. In order to manage finding information some labour market parties were asked questions about their experiences of victimization at work and agreements among their members or employees. Current law and regulations will be examined together with the unique trial regarding the municipality of Krokom where an employee committed suicide after being bullied by his supervisor. It resulted in the two managers with responsibility for working environment were sentenced for crime. The conclusion is that the responsibility for preventing victimization and harassments are comprehensive. Agreements occur but the empirical study is showing it is rare in combination with victimization. However it is likely that unrecorded information tell another point of view and that women belong to the group that are the most affected one. During the past five years twelve percent of the Swedish population have been bullied by their colleagues or supervisors. Victimization and agreements are existing situations that have to be discussed and not hidden away due to the simplicity of paying employees to quit. / Huvudämnet  för  kandidatuppsatsen  är  kränkande  särbehandling  där  gällande  rätt  inom  ämnetkommer granskas utifrån en första frågeställning som rör arbetsgivares ansvar vid förekomsten av kränkningar på arbetsplatsen. Den andra frågeställningen behandlar utköp av anställda och framför allt de som utsatts för kränkande särbehandling samt vilka grupper av arbetstagare som eventuellt påverkas. Studien syftar till att skapa förståelse och klargörande inom gällande rätt, samt skapa insikt i arbetsgivares möjlighet att köpa ut arbetstagare genom att granska sådana åtgärder. Svensk reglering i form av bland annat Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter ses över i kombination med internationell reglering på EU-nivå för att finna svar. Rättegången om Krokoms kommun där en mobbad socialsekreterare tog sitt liv, där arbetsmiljöbrott prövats i ett unikt mål, är tänkt att återkomma som en röd tråd uppsatsen igenom. Studien har kompletterats med empiriskt material där olika parter på arbetsmarknaden hörts i frågor om kränkande särbehandling och utköp av arbetstagare som utsatts för detta. Analysen berör bland annat den fakta som tyder på att kvinnor är den grupp som i högst grad anser sig mobbade och förmodligen köps ut i större utsträckning än män. Genom Krokomrättegången och lagrum så som Arbetsmiljöverkets föreskrifter kan det konstateras att arbetsgivares ansvar är mycket långtgående och att insatser krävs både förebyggande och aktivt mot kränkande särbehandling. En del arbetsgivare väljer istället att köpa ut arbetstagare. Det inträffar, men inte i så hög grad, kombinerat med kränkande särbehandling enligt det empiriska underlaget. Det är dock sannolikt att ett mörkertal förekommer och att överenskommelser görs i det tysta. Tolv procent av befolkningen uppger att de mobbats av sina arbetskamrater eller chefer under de senaste fem åren. Kränkande särbehandling förekommer och är ett ämne som är viktigt att belysa. Förhoppningen är att uppsatsen kan lyfta medvetenheten rörande de båda huvudämnenakränkande särbehandling och utköp.