Sedan röjningsplikten togs bort har andel bestånd med röjningsbehov ökat. Södra Skogsägarna, vilken är en skogsägareförening i södra Sverige, har arbetat för att försöka öka aktiviteten i röjningsskogen. Under våren 2012 drog Södra igång en kampanj med ett specialerbjudande till medlemmar som tecknar röjningskontrakt. I samband med detta kom Södra fram till att de var intresserade av att lära sig hur de mest framgångsrika inspektorerna arbetar. Med framgångsrik innebär att de har sålt stora arealer av Södras röjningstjänst under 2011. En hypotes var att "den som köper in mycket virke är även en duktig säljare av Södras röjningstjänst". Syftet med detta examensarbete har således varit att ta reda på och sammanställa vilka faktorer som gör att vissa inspektorer säljer mer av Södras röjningstjänst än andra. För att lösa dessa uppgifter söktes information fram om alla anställda som köpt in virke och röjning i Södras regi under 2011. Sedan valdes 15 inspektorer och 2 områdeschefer, som arbetade för Södra 2011 och som även arbetade kvar under våren 2012, ut för att intervjuas. Resultaten visar att hypotesen, om att de inspektorer som köper in mycket virke även säljer mycket röjning, inte stämde. Från intervjuerna kunde man finna förklaringar för varför vissa inspektorer är mer framgångsrika vid försäljning av röjningstjänst än andra. De främsta förklaringarna gällde arbetssätt som gick ut på att fokusera på skötseln av skogen och inte bara på virket. Att utgå efter konceptet "hela menyn" hade stora framgångar. Detta innebär att man vid skogsägarbesöken inte bara föreslår avverkning utan tar med sig röjning och andra skötselåtgärder samtidigt. Vid virkesinköpstillfället får markägaren inkomster och då är det lättare att motivera skötselåtgärder som innebär kostnader, eller så kallad återinvestering. Ytterligare viktiga aspekter att framhålla var att lämna åtgärdsförslag eller någon annan form av dokumentation om besöket för att kunna återkoppla till detta vid nästa besök. Att visa på hur effektiva och duktiga entreprenörerna är samt att visa på positiva aspekter med den utländska arbetskraften är också viktigt.

No description available.

Skogsbruksplanen är ett viktigt beslutsverktyg för såväl privata skogsägare som personal hos skogliga företag och organisationer. Syftet med den här studien var att undersöka hur Södra skogsägarna önskar att skogsbruksplanen ska vara utformad i framtiden. Studien genomfördes som en intervjustudie med 12 tjänstemän hos Södra, omfattande yrkesrollerna områdeschef, produktionsledare, skogsvårdsledare, skogsinspektor och skötsel- och miljöledare. Skogsbruksplanen används i olika stor omfattning och i varierande arbetsuppgifter. Information som används mest är virkesförråd och åtgärdsförslag och det finns både styrkor och svagheter med planen. Data om målklass och beståndsareal håller tillräckligt hög kvalité och förslag på nya användningsområden som ansågs intressanta var vägstandard på fastighetens vägar och dikesstatus. Studien visar att det finns både styrkor och svagheter och därmed en utvecklingspotential. För att förbättra kvalitén skulle man kunna använda ny teknik såsom data från laserskanning. Planen bör utformas så att den både är webbaserad och digital och den bör vara användarvänlig både för den skogliga personalen och för skogsägarna.

Längs den svenska kusten verkar landhöjningen, en process där landet höjs efter den senaste istiden. Mest påtaglig är landhöjningen i Östersjön. Till följd av landhöjningen avsnörs grunda havsvikar från havet och bildar nya sjöar, så kallade flader, gloflader och glon. Målet med denna studie var att undersöka sediment från olika provtagningspunkter i en gloflad i Gårdskärsområdet i Lövstabukten (norra Uppland), för att se hur fördelningen av olika arter av kransalger varierat i glofladen under åren när miljön successivt förändrats. För att undersöka detta har oosporförekomst från kransalger i sediment studerats. I det undersökta området får landhöjningen verka ganska ostört, vilket gör det intressant att undersöka just detta område. Denna undersökning visar att Chara aspera, Chara globularis och Chara tomentosa tidigare funnits i den undersökta glofladen. C. aspera förekom vid samtliga fem provtagningspunkter och under längst tid, medan C. globularis noterades vid två provtagningspunkter och C. tomentosa fanns vid endast en provtagningspunkt och är den art som växt i glofladen under de senaste åren. Inga stora skillnader fanns i sedimentet mellan de fem olika provtagningspunkterna. Färgen varierade från mossigt grön och vattenrik i ytsediment till fast lera i de djupare delarna av sedimentet.

Luleå -          Såsom stad, i naturen, med rum, så, som människan Strikt rutnätsplanerat, belägna inom de givna tomtgränserna är byggnaderna i Luleå stad transparenta eller perforerade med stor frihet till rörelse frånkopplat nätet. Den ortogonala planeringen gör att varje gata får himmelen eller havet som fond. Byggnadernas utformning och material är varierat och dess gestaltning liknar ett kollage. En känsla av nybyggaranda råder. Tre minuters lugn promenad från stadens centrum och storgata ligger Södra hamnplan, en tomt outnyttjad av stadens invånare. En tomt som jag i detta projekt har planerat för exploatering med syfte att skapa en offentlig mötesplats såväl sommar som vinter, inomhus som utomhus. Människans möte med naturens grundläggande element i kontrast mot stadens vilja och minne har varit den starkaste drivkraften i projektet. Vidare har denna strävan flyttat in i byggnadens rum där naturen betraktas som en människans skapelse och staden blir dess förutsättning. Jag har definierat rummet enligt de abstrakta benämningarna; den kristallina-, den amorfa- och den diafana-rumsnaturen vilka tar sig olika uttryck i de kategorier av rum som byggnaden rymmer: salen, korridoren, labyrinten, terrassen, trappan och ljusschaktet. En väv har skapats mellan rummets-naturens-stadens-människans krosande; löpande; mönsterbildande; irrationella relationer. / Luleå -          As city, in nature, with space, as; like people Strictly designed according to a grid, located within its given boundaries the buildings in Luleå city is transparent or perforated whit a freedom of movement disconnected from the web. The ortagonal planning gives every street a background of the heaven or the sea. The character of the buildings and its materials reminds of a collage. A frontier spirit appears. A three minutes serene walk from the city-center and main street Södra Hamnplan is located, a building plot disused by the citizens of Luleå. In my project I have planned this site for exploitation with the purpose of creating a public meeting place in summer as well as wintertime, indoors and outdoors. The connection between people and the basic elements of nature in contrast to the will and memory of the city has become the strongest impulsion of this project. This endeavor later moved in to the rooms of the buildings where nature is considered as a human creation and the city becomes its postulate. I have defined space according to the abstract denominations; the crystalline- , the amorphous- and the diaphane nature of space which will take on different expressions according to the rooms the buildings holds: the sal, the corridor, the labyrinth, the terrace, the staircase and the light shafts. A weave has been created between space-nature-city-people intersecting; ongoing; pattern formation; irrational relationship.

Rapporten handlar om lutens kretslopp på Södra Cell Värö, dess betydelse för pappersmassaproduktionen samt riskerna som finns vid användning av lut. Lut används när pappersmassa framställs på Södra Cell Värö (sulfatprocess). Kokeriet kokar träflis, tunnlut (svartlut) och vitlut. Luten tillsätts för att lösa upp ligninet i träfibrerna. Lignin är som ett lim som håller ihop träfibrerna. Lutvätskan som lämnar kokeriet kallas för tunnlut och indunstningen torkar tunnluten i flera steg. När luten har torkats kallas den för brännlut (tjocklut) och förbränns i sodapannan. Smältan från sodapannan blandas med svaglut och bildar grönlut. I grönluten tillsätts bränd kalk och bildar kalkmjölk. Ur kalkmjölken separeras vitlut och mesa. Vitluten återinförs till kokeriet och kretsloppet fortsätter. Luten har stor betydelse för produktionen av pappersmassa på Södra Cell Värö. Om någon del i lutkretsloppet inte fungerar tvingas hela fabriken att stanna. Användning av lut är inte riskfritt. Lut är ett frätande ämne och det räcker med små kvantiteter för att orsaka stor skada. Därför är det viktigt att rätt skyddsutrustning används och respekt visas. Om Södra Cell Värö inte skulle använda lut skulle tillverkningsprocessen se annorlunda ut. Mekanisk process eller sulfitprocess skulle användas istället. Fördelarna med att använda lut är att kvalitén på pappersmassan blir bättre. Därför får pappersmassan ett större användningsområde. Nackdelarna med att använda lut är dels risken för olyckor, dels att vedutbytet endast är 50 %. Syftet med rapporten är att ge läsaren lärdom om hur lutens kretslopp fungerar och lutens betydelse på ett massabruk som Södra Cell Värö samt informera om vilka risker det finns vid arbete med lut.

Röjningsbehovet i Sverige är stort och de flesta skogliga myndigheter och organisationer är överens om att röjningsaktiviteten bör öka. Denna studie syftar till att undersöka drivkrafter och hinder hos olika kategorier av privata skogsägare och om detta kan användas av skogsföretag för att öka röjningsaktiviteten genom att anpassa kommunikationen. Studien har genomförts i samarbete med Södra och är gjord i tre steg; webbenkät, kategorisering och intervjuer. Resultaten visar att drivkrafterna ekonomi, fritid och naturupplevelsen samt tillfredställelse/stolthet dominerar i båda kategorierna. Hinderna som dominerar är tid och prioriteringar samt yttre påverkningar. Slutsaten är att drivkrafter och hinder inte skiljer sig nämnvärt mellan olika kategorier av skogsägare och att det inte finns någon anledning att anpassa kommunikationen.

Södra station area is a central neigbourhood at Södermalm, that was planned and built during the 1980s. During that time it was one of the largest postmodern urban planning projects in Stockholm. The intent was to imitate the urban pattern of the central parts of Stockholm with its mixed-use diversity, hence to “promote a rich social life” (Idétävling omSödra stationsområdet 1980, 4). This project investigates the urban form of the Södrastation area, focusing on the interface between public and private space, and proposing new urban features and land-use programs to further support and encourage public life in a central part of Södermalm. Observation of the area and refernance research show that the urban form of the Södra station area deviates form its surroundings and has low support towards its public spaces. How may the streets and the public spaces of the area be enliven? / Södra stationsområdet är en centralt belägen stadsdel på Södermalm. Området planerades och byggdes under 90-talet. Under den tiden var det den största postmoderna stadsbyggnadsinsatsen i Stockholm. Avsikten vid planarbetet var att forsätta på innerstadens blandstadsstruktur för att "befrämja ett rikt social liv" (Idétävling omSödra stationsområdet 1980, 4). Det här examensarbetet undersöker den urbana formen av Södra stationsområdet med fokus på gränssnittet mellan privat och offentlig mark. Därtill föreslås en strategi med nya urbana inslag och markanvändningsprogram med syftet att både stödja och uppmuntra det offentliga livets kontinuitet i en central del av Södermalm.  Observation av stadsdelen och forskningsreferenser visar att områdets stadsstruktur avviker från de omkringliggande stadsdelarna och ger i dess utformning svagt stöd mot offentliga utrymmen. På vilka sätt kan man uppmuntra till livfulla offentliga miljöer?

Studien är ett samverkansprojekt med Jönköpings Södra IF. Syftet med denna studie är att undersöka Jönköpings Södra IF:s förankring i Jönköping genom att studera olika intressenters relation till föreningen och skapa ökad förståelse för intressenternas bild av föreningen. Studien tar sin utgångspunkt i en teoretisk intressentmodell som syftar till att svara på vilka intressenter som räknas för en organisation. Genom attributen makt, legitimitet och angelägenhet delas intressenter in i kategorier beroende på vilka attribut de besitter. För att uppfylla syftet med studien har en kvalitativ forskningsmetod via semi-strukturerade respondentintervjuer tillämpats. Respondenterna är representanter för respektive intressentgrupp som anses räknas i Jönköpings Södra IF:s fall.   Resultatet ger en insikt i hur komplex relationen mellan en förening och dess intressenter kan vara. Jönköpings Södra IF:s relationer till sina intressenter står i dagsläget på stadiga ben men studien identifierar faktorer som, vid uteblivna överenskommelser, kan sätta relationerna i gungning. De intressenter som räknas i Jönköpings Södra IF:s fall, besitter alla minst två av tre attribut, en faktor som visat sig vara till fördel för intressenterna. Identifikationen av en kompetent och lyhörd ledning har visat sig vara det som alla intressenter ser som en avgörande faktor för att kunna upprätthålla en god och sund relation med föreningen.   Nyckelord: J-Södra, intressenter, intressentperspektiv, intressentmodell, relationer

No description available.