Bakgrund: Sömnen är ett grundläggande behov hos människan och är därför viktig att tillgodose inom sjukvården. Ändå är sömnstörningar ett vanligt problem bland patienter i sjukhusmiljö och särskilt inom intensivvården. Sömnstörningar på en intensivvårdsavdelning orsakas ofta av frekventa omvårdnadsinsatser, behandlingar, sjukdomstillstånd samt högljudd och ovan miljö. Detta kan leda till både psykiska och fysiska konsekvenser så som försämring av immunförsvar, minskad produktion av tillväxthormoner, förlängt sjukdomsförlopp, humörförändringar och upphov av IVA-syndrom. Därför är det viktigt att vårdpersonal får kunskap om hur de bäst arbetar för att främja dessa patienters sömn. Syfte: Syftet med studien är att sammanställa och belysa forskning som beskriver omvårdnadsåtgärder och strategier för att främja sömn hos patienter inom intensivvården. Metod: En litteraturöversikt där 15 kvalitativa och kvantitativa studier analyserades. Resultat: Resultatet redogör för de tre områden som framkom ur dataanalysen och beskriver hur omvårdnadspersonal kan hjälpa patienter inom intensivvård till en bättre sömn. Dessa tre områden var: förändring av personalens arbetssätt genom utbildning, miljöförbättringar samt omvårdnadsåtgärder. Diskussion: Flera effektiva åtgärder finns presenterade i dagens forskning men fortfarande lider intensivvårdspatienter av sömnstörningar vilket gör det angeläget att fortsätta forskningen kring sömnförbättrande åtgärder hos denna patientgrupp.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att kartlägga sömnvanor hos kontorsarbetande, samt att undersöka vilka omständigheter som kan ligga bakom att individer sover som de gör. Vi vill tydliggöra att sömn har en stor effekt på hur vi mår och visa på vilka bakomliggande faktorer som kan förändras för att förbättra en dålig sömn. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod bestående av en enkätundersökning. För den teoretiska bakgrunden har en litteratursökning genomförts och studerats. Enkäten är baserad på Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ), där vi lagt till ett antal egna frågor. Frågorna speglar frågeställningarna för arbetet och tillhör tre olika kategorier; orsaker till sömnvanor, vanor runt sömn och övriga frågor. Enkäten delades ut på ett företag i Stockholm med cirka 170 anställda med internposten vid arbetsdagens början och samlades in anonymt dagen efter. Resultat: Kvinnorna sov cirka 1 timme längre, i snitt per natt, än männen under ledighet. Under arbetsveckan var det endast en marginell skillnad mellan könen. Det högsta värdet på sömnkvalitetsindex, som då indikerar god sömn hittades i åldersgruppen >30 år. Majoriteten (86%) går och lägger sig innan 23.00 i arbetsveckan. Medelsömnlängden under en natt i arbetsveckan var 7,6 timmar. De flesta (79%) brukar ta en tupplur. Av dem som kände stress på jobbet för det mesta eller alltid (28 stycken) var det 11 som inte sov bra och 21 som inte sov tillräckligt. De vanligaste orsakerna till otillräcklig sömn är ”Aktivt val” och ”Stress”. De vanligaste orsakerna till dålig sömn är ”Stress” och ”Sjukdom”. Slutsats: De flesta i vår undersökningsgrupp verkar sova tillräckligt och rapporterar en god sömn. En vanlig orsak till att man stannar uppe är ett aktivt val. Stress påverkar både sömnkvalitet och sömnkvantitet. Stressbehandling och kunskaper om att hantera stress är därmed centralt för att förebygga och behandla sömnproblem. Att medvetandegöra faktorer som påverkar sömn är ett första steg i att behandla sömnproblem.

Sömnen är ett grundläggande behov hos människan som bland annat ses ha en livsuppehållande och återhämtande funktion på kroppen och psyket. Sömnkvaliteten ändras med stigande ålder och sömnbesvär är vanligt förekommande bland äldre. Syftet med studien var att beskriva ickefarmakologiska behandlingsalternativ, och därmed relaterade effekter, som sjuksköterskan kan tillämpa mot insomnia för äldre. Metoden var en litteraturstudie. Resultatet bygger på en analys av femton artiklar mellan 1990-2006 som sökts via databaserna CINAHL och Medline. Vid analysen växte tre huvudkategorier fram: information, insatsinriktade alternativ samt rutininriktade alternativ med tillhörande underkategorier. Genom att informera patienter om effekter av exempelvis kaffe, tillämpa avslappningsövningar, ändra rutiner samt skapa stimulans under dagtid till patienter med insomnia kan sömnen förbättras på flera sätt. Effekter av den ickefarmakologiska behandlingen mot insomnia är till exempel minskad insomningstid, ökad sovtid, reducerad användning av sömnläkemedel, en större upplevd livstillfredsställelse samt ökad vakenhet dagtid.

Sömn är ett av människans mest grundläggande behov och att främja den tillhör sjuksköterskans ansvarsområden. Reducerad sömn kan leda till både psykiska och fysiska konsekvenser. Syftet med uppsatsen var att beskriva vad som kan påverka sömnen hos patienter med hjärt-kärlsjukdom. Vald metod för uppsatsen var en litteraturstudie och arbetsmetoden utgick från Polit och Becks nio steg. Efter granskning med granskningsmallar, från Avdelningen för omvårdnad vid Karlstads universitet, valdes tolv artiklar att bilda uppsatsens resultat. Utifrån de resultat ur artiklarna som stämde överens med uppsatsens syfte eller frågeställningar skapades en huvudkategori och fem kategorier. Det som påverkade sömnen negativt var ångest och ofrivilliga tankar, störningar i andningsorganen och fysiologiska förändringar vid akut hjärt-kärlsjukdom. Det som däremot påverkade sömnen positivt var att patienten prioriterade sömn, utövade fysisk aktivitet och avslappning samt kände stöd utifrån. Genom besvarandet av syftet kan den här uppsatsen bidra till att öka förståelsen för sjukdomarnas komplexitet och förhoppningsvis underlätta för sjuksköterskan i arbetet med att främja patientens sömn.

Vi har i vår studie valt att undersöka stressen bland ungdomar i gymnasieskolan och grundskolans senare år. Anledningen till att vi valde detta ämne var studier som folkhälsorapporten 2009[1]visar på att stressen har ökat bland unga idag. Det är även av stort intresse för oss som blivande idrottslärare att ta reda på detta – för att kunna bedriva en bra undervisning inom ämnet.  Tidigare forskning har bedrivits inom området stress, denna forskning saknar dock fokus på hur man arbetar med stresshantering i skolan. I vår studie har vi därför valt att ha fokus på hur man kan få in stresshantering i ämnet idrott och hälsa på bästa sätt. Vi kommer undersöka med hjälp av intervjuer och enkäter hur idrottslärare jobbar med stresshantering i sitt ämne och vad eleverna upplever som stressande i syfte att hitta effektiva metoder vad gäller stresshantering. Utgångspunkten för vårt arbete är att kombinera de resultat vi kommer fram till och tidigare forskning inom området. På så vis får ett bredare underlag för vår studie.  Resultatet av vår studie visar på att de största orsakerna till att ungdomarna känner sig stressade är skolan, utseendet, prestationsångest och det sociala livet. Detta är de absolut vitigaste faktorerna enligt eleverna själva. Utifrån vår undersökning så kan man se att både elever och lärare anser att man behöver mer tid för ämnet idrott och hälsa i skolan för att kunna arbeta bättre med stresshantering. Intervjuerna med eleverna visar på att det behövs mer praktisk tillämpning av stresshantering för att de ska bli mer tilltagligt för eleverna.  [1]  Folkhälsorapporten, (2009). 6 april 2011, kl 12:55.

Syftet med studien var att jämföra dygnsrytm samt kost - och munhygienvanor mellan ungdomar som uppvisar en kariesprevalens med dem som är kariesfria. Efter ett konsekutivt urval med jämn fördelning med avseende på kariesprevalens och kön, svarade 196 ungdomar i åldern 15-16 år vid ordinarie tandvårdsbesök på en enkät. Frågeområdena var förutom bakgrundsvariabler, sömn-, kost- och munhygienvanor. Studie visade med avseende på dygnsrytm att 37% var kvällsmänniskor, 13% var morgonmänniskor och hälften var neutrala. Ett samband påvisades mellan kariesprevalens och dygnsrytm, i gruppen kvällsmänniskor fanns en större del med karies. Det var mer vanligt att äta frukost och skolmat i kategorierna morgonmänniska och neutrala än bland kvällsmänniskorna. Måltiderna frukost och skolmat samt mjölk till dessa måltider var mer vanligt att förtära i den kariesfria gruppen än i gruppen med kariesprevalens. Att borsta tänderna två gånger per dag var vanligare bland kategorierna morgonmänniska respektive de neutrala än bland kvällsmänniskorna. Det var även vanligare i den kariesfria gruppen än i gruppen med karies

No description available.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Sömnen är ett grundläggande behov hos människan och är därför viktig att tillgodose inom sjukvården. Ändå är sömnstörningar ett vanligt problem bland patienter i sjukhusmiljö och särskilt inom intensivvården. Sömnstörningar på en intensivvårdsavdelning orsakas ofta av frekventa omvårdnadsinsatser, behandlingar, sjukdomstillstånd samt högljudd och ovan miljö. Detta kan leda till både psykiska och fysiska konsekvenser så som försämring av immunförsvar, minskad produktion av tillväxthormoner, förlängt sjukdomsförlopp, humörförändringar och upphov av IVA-syndrom. Därför är det viktigt att vårdpersonal får kunskap om hur de bäst arbetar för att främja dessa patienters sömn. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att sammanställa och belysa forskning som beskriver omvårdnadsåtgärder och strategier för att främja sömn hos patienter inom intensivvården. <strong>Metod: </strong>En litteraturöversikt där 15 kvalitativa och kvantitativa studier analyserades. <strong>Resultat: </strong>Resultatet redogör för de tre områden som framkom ur dataanalysen och beskriver hur omvårdnadspersonal kan hjälpa patienter inom intensivvård till en bättre sömn. Dessa tre områden var: <em>förändring av personalens arbetssätt genom utbildning, miljöförbättringar </em>samt<em> omvårdnadsåtgärder. </em><strong>Diskussion: </strong>Flera effektiva åtgärder finns presenterade i dagens forskning men fortfarande lider intensivvårdspatienter av sömnstörningar vilket gör det angeläget att fortsätta forskningen kring sömnförbättrande åtgärder hos denna patientgrupp.</p>

Bakgrund Vi spenderar ungefär en tredje del av vårt liv sovandes, trots det är det inte fullt klarlagt varför vi sover och vad som sker i kroppen när vi sover. Sömn är ett grundläggande fysiologiskt behov hos människan och är viktigt för att vår kropp skall fungera optimalt. Sömnbrist har en rad negativa konsekvenser och omvårdnadspersonal behöver därför kunskap om sömn. Att skapa en miljö som möjliggör för patienten att uppleva välbefinnande och trygghet i, hjälper den som är sjuk att slappna av vilket är förutsättningar för att kunna somna. Sjuksköterskan är vanligen den profession som först uppmärksammar sömnproblem hos patienten och är betydelsefull för patientens möjlighet att få hjälp med sina sömnproblem. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av vårdmiljöns påverkan och betydelse för att främja sömn hos personer som vårdas inom slutenvård. Metod En kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i sjuksköterskors erfarenheter. Sex intervjuer utfördes med stöd av en semistrukturerad intervjuguide med stödfrågor. All data bearbetades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Att känna trygghet är den faktor som sjuksköterskor erfar att patienterna upplever som viktigast för att känna lugn och kunna sova. Sjuksköterskor beskriver att de genom sitt beteende påverkar vårdmiljön i stor utsträckning. Det är önskvärt att patienterna kan sova, det är en förutsättning för välbefinnande och tillfrisknade. Slutsats Det framkommer att sjuksköterskor genom personlighet, erfarenhet och arbetssätt påverkar vårdmiljön i stor utsträckning. Förmågan att förmedla trygghet till patienterna beskrivs som eftersträvansvärd. Att sjuksköterskan värnar om patientens integritet och är närvarande både fysiskt och mentalt vid utförandet av omvårdnadshandlingar ökar patientens upplevelse av trygghet. Samtalets värde och att involvera patienten i omvårdnadsplaneringen är betydelsefullt. Enkelrum är önskvärt för att minska störande faktorer. Likvärdig information om sömn bör eftersträvas därför behövs utbildning om sömnens betydelse och standardinformation utformas.

Bakgrund: Medelåldern bland män och kvinnor ökar stadigt i Sverige samtidigt som psykisk ohälsa blir allt vanligare. Fysisk aktivitet och sömn är exempel på basala behov som ligger till grund för att uppnå en god hälsa. Sjuksköterskans uppgift är att motivera patienten genom att dela med sig av kunskaper och erfarenhet patienterna själva har möjlighet till förändringar och viljan till att tillfredsställa dessa behov. Syfte: Att undersöka förekomsten av fysisk aktivitet och sömn hos äldre män och kvinnor med och utan diagnosen depression. Metod: Designen är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie i samråd med Swedish National Study on Aging and Care – Blekinges. Resultat: Resultatet visade att förekomsten av lätt fysisk aktivitet var vanligare än intensiv fysisk aktivitet hos äldre. Den fysiska aktiviteten utförs i högre grad av kvinnor med diagnosen depression och mer av män utan diagnosen depression. Hos de som deltog i studien förekom också sömnstörningar oftare vid depression. Slutsats: Sjuksköterskan bör motivera patienterna till förändringar med hjälp av omvårdnadsåtgärder. Detta kommer på lång sikt underlätta hälso- och sjukvården positivt eftersom medelåldern och den äldre befolkningen ökar. Fysisk aktivitet och god sömn är de grundläggande behov som minimerar och reducerar risken för depression hos män och kvinnor.