Vid långt gången nedsättning av njurfunktionen uppstår ett förgiftningsliknande symtom vilket innebär att kroppen inte kan göra sig av med dess slaggprodukter i vanlig omfattning. För att behandla tillståndet är dialysbehandling ett alternativ. Peritonealdialys är en av de dialysformer som allmänsjuksköterskan mer sällan kommer i kontakt på grund av att behandlingen inte är bunden till sjukhusmiljö och därför vanligtvis utförs av patienten själv i hemmiljö. Byte av dialysvätska sker flera gånger under dygnet med ett antal timmar emellan bytena. Syftet var att undersöka peritonealdialys inverkan på patientens sömn. Metoden som valdes var en litteraturstudie där materialinhämtning skedde via veteskapliga databaser. Resultat tio artiklar valdes ut och bearbetades. Under bearbetningen kom det fram fyra övergripande teman. Patienter med peritonealdialys och sömnpåverkan har följande problem: Uppvaknande under sömn, försämrad sömn, insomningsbesvär och sömnapné. / At long time advanced renal dysfunction occurs a poisoning symptom which means that the body can´t eliminate it´s waste products. One option for treating the condition are dialysis. Peritonealdialysis is one of the forms of dialysis a general nurse less frequently are in contact with. The treatment is not bound to a hospital and therefore normally preformed by the patient at home. The exchanges of dialysis fluid takes place several times throughout the day with a number of hours between the exchanges. The aim was to investigate peritonealdialysis effects on the patient's sleep. The method chosen was a literature study with materials from scientific databases. The Results of ten articles were selected and processed. During the process, four broad themes came up. Patients with peritoneal dialysis and sleep impact has the following problems: Awakening during sleep, impaired sleep, insomnia and sleep apnea.

No description available.

Intensivvården är en högteknologisk avdelning där svårt sjuka patienter behandlas och vårdas för olika svikttillstånd. Nyare forskning har frångått det faktum att endast medicinskteknisk behandling kan ge patienten en snabbare återhämtning och också fokuserat på de faktorer som existentiellt stärker patienterna. Medvetenheten om vårdmiljön kan främja patientens hälsa och på så sätt minska vårdtid, lidande och kostnad. Syftet var att undersöka intensivvårdspersonals medvetenhet om vårdmiljön på patientrummet samt hur vårdmiljön påverkar vårdandet av patienten. Datainsamlingen gjordes med kvalitativa intervjuer där sex informanter intervjuades på två olika intensivvårdsavdelningar. Analysen gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att vårdpersonalens medvetenhet var relativt hög men saknade stöd från organisationen då vårdytan och ekonomin begränsade dem att fullt ut förbättra patientens vårdmiljö. Faktorer som framhölls vara gynnsamma för patienten var till exempel naturen, anhöriga, begränsning av onödiga stimuli och att bevara patientens integritet och identitet. Med en ökad kunskap och mer reflektion om vårdmiljön kan utvecklingen fortsätta framåt för att bli så optimal som den kan bli för patient, personal och anhöriga.

Sömnstörningar hos äldre personer på vårdboenden är vanligt förekommande. Störd sömn leder till en försämrad livskvalitet och konsekvenser inkluderar försämrad kognitiv förmåga och förhöjda symtom av ångest och depression. Syftet med den här studien var att belysa faktorer som påverkar sömnen hos äldre personer på vårdboenden. Litteraturstudie användes som metod och resultatet bygger på 11 kritiskt granskade artiklar. Efter analys framkom sex kategorier. Träning, avslappningsövningar och beröring, så som akupressur och massage, visade sig vara faktorer som kan gynna en god sömn. Resultatet indikerar även att miljö, omvårdnadsinterventioner nattetid, samt äldres egna strategier var faktorer som påverkade sömnen. Denna litteraturstudie belyser faktorer som påverkar den äldre personens sömn på vårdboende. Med kunskap i detta område kan sjuksköterskan identifiera risker och resurser som påverkar sömnen hos äldre, samt initiera omvårdnadsinterventioner som kan hjälpa äldre till en bättre sömn. En personanpassad omvårdnad som främjar sömn och därmed hälsa kan förbättra livskvaliteten hos äldre personer på vårdboenden.

Vilan är en vardaglig aktivitet på många förskolor men som det inte forskats så mycket omkring. Däremot så finns det en hel del forskning om barns delaktighet och inflytande i förskolans samlingar. Studiens syfte är att undersöka hur barn kunde vara delaktiga i vilan och dess innehåll samt pedagogers och barns egen upplevelse var av att vila och varför man vilade i förskolan. Undersökningen gick till så att jag observerade barns vila under tre tillfällen, intervjuade fyra pedagoger och hade samtal med åtta barn. Detta gjordes på två olika förskolor i två olika kommuner. Det barn kunde vara delaktiga i var att göra olika val som t.ex. val av bok, var i rummet barnet ville ligga eller sitta och bredvid vem. Barnen kunde också ha olika önskemål t.ex. att få se en film, hur lång tid vilan skulle vara eller vilken bok de skulle läsa. Men det var inte alltid barnen fick igenom sina önskemål om vilan och barnen visste inte heller vad de kunde vara delaktiga i. Barnen blev också delaktiga i vilan genom att pedagogerna såg barnens intressen och behov, på så sätt kunde barnen påverka vilan på ett indirekt sätt. På en av förskolorna så röstade barnen om böcker som de skulle läsa vid vilan. Barnen upplevde vilan på olika sätt en del barn tyckte om vilan medan andra barn tyckte den var tråkig, något som pedagogerna också var medvetna om. Pedagogerna menade att vilan har en viktig funktion för att barnen ska få en paus under dagen som är lugnare och tystare. Både kroppen och hjärnan behöver en stunds avkoppling för att barnen ska kunna ladda sina batterier menade pedagogerna. Men vilan kunde också ses som ett tillfälle för lärandet som t.ex. vid högläsning så utökas barnens ordförråd och utvecklar barnens språk. Barnen själva uttryckte att vila är bra för kroppen. / <p>Godkännandedatum: 2016-03-27</p>

Bakgrund: Människan sover ungefär en tredjedel av livet. Sömnen har en återhämtande och reparerande funktion på kroppen. Sömnbrist kan leda till en rad problem som bl a försämrad sårläkning, försämrat immunförsvar, oro och högt blodtryck. Stress och sjukdom kan orsaka sömnbrist. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sömnen negativt vid sjukhusvistelse. Metod: Litteraturöversikt enligt Friberg (2012) Arbetet är baserat på 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats Resultat: Resultatet är grundat i tre kategorier: Miljöfaktorer; Kroppsliga och psykologiska faktorer, samt Inverkan från vårdpersonal. Slutsats: Sömnkvalitén hos patienterna påverkas negativt av ett flertal faktorer under sjukhusvistelsen. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har god kunskap om sömnens betydelse och vilka faktorer som påverkar den.

No description available.

Bakgrund: Barn födda från och med gestationsvecka 22+0 har rätt till vård i Sverige, där sömn är en viktig faktor för barnets utveckling. Forskning visar att vårdtillfällen hos barn som vårdas på intensivvårdsavdelningar för nyfödda sker med en frekvens som ej är främjande för sömnen. Vidare visar det sig att barn som blir störda i sin sömncykel presterar sämre på utvecklingstester vid uppföljningar. Syfte: Studiens syfte är att beskriva de vårdtillfällen som dagtid utförs hos det intensivvårdskrävande nyfödda barnet. Metod: En kvantitativ observationsstudie med deskriptiv design. Resultat: Ett nyfött intensivvårdskrävande barn utsattes i medeltal för 1,9 vårdtillfällen per timme. Vid varje vårdtillfälle utfördes i medeltal 2,5 vårdhandlingar. Vårdtillfällena uppmättes till ett medeltal på 11 minuter och 16 sekunder och vilan mellan vårdtillfällena till 20 minuter och 55 sekunder. De vårdhandlingar som utfördes mest frekvent var bäddning, matning samt sondlägeskontroll. Slutsats: Barn som vårdas på en intensivvårdsavdelning för nyfödda och som har någon form av andningshjälp utsätts för vårdtillfällen med en frekvens som gör att de inte får möjlighet att uppnå en tillräckligt lång sömncykel. Vidare forskning om sömnens betydelse på utfall behöver studeras.

Sjuksköterskans pressade arbetssituation är ett omtalat ämne i media. För att bedriva vård under dygnets alla timmar krävs skiftarbete. Skiftarbete innefattar arbete på tider som normalt innebär ledighet för de flesta människor. Kvällar, nätter och helger förknippas normalt med återhämtning och tid för socialt umgänge. Arbete under dygnets alla timmar skapar en obalans i den biologiska dygnsrytmen, vilket kan påverka hälsan både psykiskt och fysiskt. Syftet med denna litteraturöversikt är att kartlägga hur sjuksköterskan upplever skiftarbete. Studien är en allmän litteraturöversikt som gjorts enligt Friberg (2017, ss. 141-143). 14 artiklar har valts ut och granskats, varav fem stycken var kvalitativa, åtta stycken kvantitativa och en artikel innefattade båda metoderna. Studien påvisar hur skiftarbetet orsakar fysiska och psykiska symtom, i form av trötthet, stress och fysisk smärta. Ångest och depression är vanligt förekommande och därmed följer höga sjukskrivningstal bland sjuksköterskor. Ett samband mellan hög arbetsbelastning och stress bidrar till ökad psykisk ohälsa. Vården som bedrivs under kvällar och nätter har högre arbetsbelastning då personalstyrkan under de timmarna minskar. Med ett stort antal patienter och minskad personal, äventyras vårdandet och riskerar att vård uteblir. Arbetssituationen får många sjuksköterskor att tvivla på om de vill fortsätta med yrket. I denna uppsats diskuteras kring hur skiftarbete ska underlättas för de som arbetar, för att få personal att stanna i yrket. Vidare diskuteras hur högskolan ska förbereda studenter på skiftarbete för att de ska vara väl informerade och förberedda när de börjar arbeta.

Akut sjukdom innebär ofta ett hot mot tillvaron. Utöver det rent fysiska utgör störd dygnsrytm stora problem för intensivvårdspatienter. De vårdas i en högteknologisk miljö som stör sömn och vila. Detta har sammantaget negativ inverkan på både den mentala och fysiska återhämtningen. För att kompensera störd nattsömn har många intensivvårdsavdelningar infört strukturerade vilostunder under vilka patienterna inte ska få störas. Tidigare forskning har visat att patienterna ändå blir störda under denna viloperiod. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter och tillämpning av strukturerade vilostunder på en intensivvårdsavdelning. Datainsamlingen skedde genom intervjuer med nio intensivvårdssjuksköterskor från två olika intensivvårdsavdelningar. Studien har genomförts i form av en kvalitativ intervjustudie där data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys efter Granskär och Höglund-Nielsens modell. Studien visar att intensivvårdssjuksköterskorna hade erfarenhet av rutinmässigt strukturerade vilostunder. De upplevde emellertid att deras genomförande av vilostunder prioriterades olika, speciellt i perioder med hög arbetsbelastning. De ansåg att genomförandet var ett sjuksköterskeansvar men att så många saker kunde inträffa som de inte kunde påverka. Framför allt gällde det den fysiska miljön. Författarna anser att kontinuerlig gemensam utbildning om effekter av vila, sömn och sömnbrist är ett sätt att öka prioriteringen av rutinmässigt strukturerade vilostunder. De bör planeras dagligen under ronder. Studien visar att genomförandet av vilostunder försvåras av den fysiska miljön då de flesta patienter vårdas i flerbäddsalar. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård