Syftet med denna studie var att ta reda på pedagogers tankar, åsikter och erfarenheter kring utomhussovande i förskolan, studien utfördes på fem förskolor i en mellanstor stad i södra Sverige. Vi använde oss av en kvalitativ metod, i detta fall en intervju studie med semistrukturerade frågor. Pedagogerna i studien ansåg att barns hälsa främjas av att sova utomhus och såg detta som den största vinsten. Vikten av tillräckliga resurser för genomförandet av utomhussovandet blir en viktig punkt, många pedagoger påpekade också att det påverkar det pedagogiska utrymmet i verksamheten. Det framkom även att utomhussovandet påverkar barnens sömn, pedagogerna i studien upplever att barnen sover bättre och längre. Det framkom även att utomhussovandet har en inverkan på den dagliga verksamheten bland annat att barngruppen upplevs som lugnare.

Bakgrund: Sömn är ett av våra mest grundläggande behov. Mindre än 6 timmar sömn per dygn kanleda till inflammation, hjärt-och kärlsjukdomar, cancer och depression. För att kunna somna krävs blandannat en ljus och ljudnivå som är acceptabel för patienten. Att skapa förutsättningar för patienter attsova är en viktig del i det personcentrerade arbete sjuksköterskor utför, vilket kan vara en utmaning attskapa på sjukhus. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar patienters sömn på sjukhus.Metod: Med en allmän litteraturöversikt skapas en överblick över hur kunskapsläget ser ut idag.Kvantitativa och kvalitativa artiklar användes och därmed gavs en bild över patienters upplevelse viabeprövade mätinstrument samt individuella berättelser genom intervjuer.Resultat: Patienters sömn är ofta bristfällig på sjukhus. Mest prevalenta faktorer som framkom var ljud,ljus och omvårdnadsinterventioner som utfördes under natten. Diskussion: Vårdpersonal behöversträva efter att förbättra patienters sömn på sjukhus. Sömn är en förutsättning för hälsa och välmående.Enkla interventioner som vårdpersonal kan göra är att aktivt erbjuda sovmask och öronproppar, samt attnattetid aktivt beakta på ljudnivån för att minska störning för patienterna.

Att få tillräckligt med sömn är väsentligt för att klara av vardagen samt för att uppnå god hälsa. Det är viktigt att ha regelbundna sömnrutiner för att inte rubba dygnsrytmen. Det är även väsentligt att ha ett samspel mellan begreppen vanebildning, viljekraft och utförandekapacitet för att uppnå aktivitetsbalans. Syftet med detta examensarbete var att beskriva gymnasieungdomars upplevelse av sömnvanor relaterat till aktiviteter i skolan. I metoden användes en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Urvalet genomfördes med ett bekvämlighetsurval och en kvalitativ innehållsanalys användes vid databearbetningen. Resultatet visar att gymnasieungdomar har oregelbundna sömnrutiner. På vardagarna går målgruppen och lägger sig på regelbundna tider men somnar sent. Målgruppen går upp på varierande tider beroende när skolan börjar. På helgerna förskjuter målgruppen sin sömn genom att stanna uppe längre och sova ut. I skolan är det stressigt, de har höga krav på sig själva och från omgivningen vilket gör att sömnen blir lidande. Sömnen har en påverkan på målgruppens prestationer, delaktighet och motivation till att utföra aktiviteter relaterade till skolan. Slutsatsen är att gymnasieungdomar upplever sig ha oregelbundna sömnrutiner. Sömnen blir ofta lidande och har en påverkan på hur motiverade deltagarna var till att utföra skoluppgifter samt kvaliteten på uppgifterna.

<p><strong><em>Inledning</em></strong>: Barnfetma är ett problem som ökar. Barn rör sig mindre än någonsin samtidigt som intaget av energität mat ökar. Som sjuksköterska är det viktigt att i tidigt skede medverka till att förebygga ohälsa såsom övervikt och fetma hos förskolebarn. <strong><em>Syfte</em>:</strong> Syftet med studien var att belysa livsstilsfaktorer som bidrar till övervikt och fetma hos förskolebarn, samt vilka möjligheter det finns för prevention och åtgärder. <strong><em>Metod</em>: </strong>En litteraturöversikt med en deskriptiv design med kvalitativ och kvantitativ ansats. <strong><em>Resultat</em>:</strong> Felaktig kost, låg aktivitetsgrad och sömnsvårigheter visade sig vara bidragande orsaker till övervikt och fetma hos förskolebarn. Snabbmat, läsk och godis i kombination med stillasittande aktiviteter bidrog till att barnen drabbades av fetma. För litet antal timmars sömn, mindre än elva timmar per dygn påverkade utvecklingen av övervikt och fetma. <strong><em>Diskussion:</em></strong><em> </em>Författarna förvånades över att föräldrar gav sina barn onyttig mat i väldigt låg ålder och att låginkomsttagare ofta valde skräpmat, då den var billigare. Att sömnens längd bidrog till övervikt var en viktig ny kunskap, som sjuksköterskan kan påverka genom att informera föräldrar och barn om betydelsen av god sömn. <strong><em>Slutsats</em></strong>: Inaktivitet, onyttig kost samt sömnduration är viktiga faktorer att belysa ur preventionssyfte.</p>

<p>During sleep the majority of the body’s production of anabolic hormones is produced and sleep is a general anabolic state of being. It has been to our recognition that a powernap is 4-6 times more effective when it comes to sleep intensity than the last 1-2 hours of a traditional eight hour sleep. </p><p>With this in mind, and that elite athletes worldwide often sleeps in between their training sessions. This study has tried to prove a hypothesis which comes from the assumption that you can recover and perform better during times with intensive periods with better distribution of your sleep.</p><p>We have in this study let three test subjects take part of a six week long program with two different training periods for legs. During training period one they followed a schedule with two shorter strength training sessions per day and a training weight corresponding 65 % of 1RM. Also 8hour sleep per night was used. During training period two they follow the same schedule, the difference is that sleep is controlled to 7hours per night and one 1hour powernap per day (8hour total sleep). During both training periods the power output is registered with the help of musclelab to see how alert the leg muscles are, also tests of 1RM has been done.</p><p>The results shows that power output during period two is more positive than the one in period one with higher shown values of watt at the ending of the week. However, the positive trend starts a little bit later than the one in period one. </p><p>No actual conclusions can be made from this study and should only be seen as a pilot for a science area with few specific articles who are made from hypothesis like the one in this study.</p>

<p>Bakgrund: En god sömn är viktig för kroppens välbefinnande. Sömnlöshet (insomni) och sömnsvårigheter har en stor inverkan på livskvalitet och är ett allmänt bekymmer. Sömnstörningar yttrar sig främst som, när det gäller äldre, lång insomningstid, upprepade uppvaknande under natten och svårigheter att då somna om eller att man vaknar tidigare än vanligt på morgonen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ickefarmakologiska åtgärder för att främja sömn hos äldre. Metod: Studien har gjorts som en litteraturstudie. Analys skedde i tre faser från bekantgörande till helhet. Materialet grupperades utifrån likheter i kategorier. Resultat: Resultatet visade att musik, dagsljus, aktivitet, tupplur på dagen kunde främja sömnen hos äldre. Slutsats: Det finns många ickefarmakologiska alternativ att använda mot sömnstörningar som både är kostnadseffektiva och lätta att implementera.</p>

<p>Syfte och frågeställningar: Syftet med denna uppsats var att kartlägga sömnvanor hos kontorsarbetande, samt att undersöka vilka omständigheter som kan ligga bakom att individer sover som de gör. Vi vill tydliggöra att sömn har en stor effekt på hur vi mår och visa på vilka bakomliggande faktorer som kan förändras för att förbättra en dålig sömn.</p><p>Metod: Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod bestående av en enkätundersökning. För den teoretiska bakgrunden har en litteratursökning genomförts och studerats. Enkäten är baserad på Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ), där vi lagt till ett antal egna frågor. Frågorna speglar frågeställningarna för arbetet och tillhör tre olika kategorier; orsaker till sömnvanor, vanor runt sömn och övriga frågor. Enkäten delades ut på ett företag i Stockholm med cirka 170 anställda med internposten vid arbetsdagens början och samlades in anonymt dagen efter.</p><p>Resultat: Kvinnorna sov cirka 1 timme längre, i snitt per natt, än männen under ledighet. Under arbetsveckan var det endast en marginell skillnad mellan könen. Det högsta värdet på sömnkvalitetsindex, som då indikerar god sömn hittades i åldersgruppen >30 år. Majoriteten (86%) går och lägger sig innan 23.00 i arbetsveckan. Medelsömnlängden under en natt i arbetsveckan var 7,6 timmar. De flesta (79%) brukar ta en tupplur. Av dem som kände stress på jobbet för det mesta eller alltid (28 stycken) var det 11 som inte sov bra och 21 som inte sov tillräckligt. De vanligaste orsakerna till otillräcklig sömn är ”Aktivt val” och ”Stress”. De vanligaste orsakerna till dålig sömn är ”Stress” och ”Sjukdom”.</p><p>Slutsats: De flesta i vår undersökningsgrupp verkar sova tillräckligt och rapporterar en god sömn. En vanlig orsak till att man stannar uppe är ett aktivt val. Stress påverkar både sömnkvalitet och sömnkvantitet. Stressbehandling och kunskaper om att hantera stress är därmed centralt för att förebygga och behandla sömnproblem. Att medvetandegöra faktorer som påverkar sömn är ett första steg i att behandla sömnproblem.</p>

During sleep the majority of the body’s production of anabolic hormones is produced and sleep is a general anabolic state of being. It has been to our recognition that a powernap is 4-6 times more effective when it comes to sleep intensity than the last 1-2 hours of a traditional eight hour sleep. With this in mind, and that elite athletes worldwide often sleeps in between their training sessions. This study has tried to prove a hypothesis which comes from the assumption that you can recover and perform better during times with intensive periods with better distribution of your sleep. We have in this study let three test subjects take part of a six week long program with two different training periods for legs. During training period one they followed a schedule with two shorter strength training sessions per day and a training weight corresponding 65 % of 1RM. Also 8hour sleep per night was used. During training period two they follow the same schedule, the difference is that sleep is controlled to 7hours per night and one 1hour powernap per day (8hour total sleep). During both training periods the power output is registered with the help of musclelab to see how alert the leg muscles are, also tests of 1RM has been done. The results shows that power output during period two is more positive than the one in period one with higher shown values of watt at the ending of the week. However, the positive trend starts a little bit later than the one in period one. No actual conclusions can be made from this study and should only be seen as a pilot for a science area with few specific articles who are made from hypothesis like the one in this study.

Bakgrund: En god sömn är viktig för kroppens välbefinnande. Sömnlöshet (insomni) och sömnsvårigheter har en stor inverkan på livskvalitet och är ett allmänt bekymmer. Sömnstörningar yttrar sig främst som, när det gäller äldre, lång insomningstid, upprepade uppvaknande under natten och svårigheter att då somna om eller att man vaknar tidigare än vanligt på morgonen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva ickefarmakologiska åtgärder för att främja sömn hos äldre. Metod: Studien har gjorts som en litteraturstudie. Analys skedde i tre faser från bekantgörande till helhet. Materialet grupperades utifrån likheter i kategorier. Resultat: Resultatet visade att musik, dagsljus, aktivitet, tupplur på dagen kunde främja sömnen hos äldre. Slutsats: Det finns många ickefarmakologiska alternativ att använda mot sömnstörningar som både är kostnadseffektiva och lätta att implementera.

Inledning: Barnfetma är ett problem som ökar. Barn rör sig mindre än någonsin samtidigt som intaget av energität mat ökar. Som sjuksköterska är det viktigt att i tidigt skede medverka till att förebygga ohälsa såsom övervikt och fetma hos förskolebarn. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsstilsfaktorer som bidrar till övervikt och fetma hos förskolebarn, samt vilka möjligheter det finns för prevention och åtgärder. Metod: En litteraturöversikt med en deskriptiv design med kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Felaktig kost, låg aktivitetsgrad och sömnsvårigheter visade sig vara bidragande orsaker till övervikt och fetma hos förskolebarn. Snabbmat, läsk och godis i kombination med stillasittande aktiviteter bidrog till att barnen drabbades av fetma. För litet antal timmars sömn, mindre än elva timmar per dygn påverkade utvecklingen av övervikt och fetma. Diskussion: Författarna förvånades över att föräldrar gav sina barn onyttig mat i väldigt låg ålder och att låginkomsttagare ofta valde skräpmat, då den var billigare. Att sömnens längd bidrog till övervikt var en viktig ny kunskap, som sjuksköterskan kan påverka genom att informera föräldrar och barn om betydelsen av god sömn. Slutsats: Inaktivitet, onyttig kost samt sömnduration är viktiga faktorer att belysa ur preventionssyfte.