With the increasing popularity of Agile methods in software development projects, an emerging question is how Agile incorporates user needs to their process – which is the staple of User Centered Design (UCD). Existing reports indicate that integrating Agile and UCD has shown to improve the process and end product and that they are a natural fit. However, there is also a general lack of guidelines of how an effective integration may be done, and further research is requested. This study aims to provide that by portraying some aspects of how Agile and UCD may be integrated in practice, but also some factors that may affect such an integration. This is done through an empirical study, by gaining insights from the perspective of UX-designers who are part of Scrum teams. TenUX-designers took part in semi-structured interviews, and based on a thematic analysis, results are portrayed in terms of suggested factors to consider when integrating Agile and UCD methods. / Samtidigt som Agila metoder ökar i popularitet inom mjukvaruutvecklingsprojekt, så uppstår även frågan om hur Agilt arbete integrerar användarcentrerade krav i sin process ett område som är i fokus inom Användarcentrerad Design (ACD). Tillgängliga rapporter indikerar på att integrationen av Agilt och ACD har givit förbättrade processer och slutprodukt, samt att båda processer är kompatibla med varandra. Det anses dock finnas en brist på riktlinjer i hur man kan integrera båda processer, och det efterfrågas vidare studier i ämnet. Denna studie ämnar till att erbjuda just detta genom att presentera några faktorer av hur Agilt och ACD kan integreras i praktiken, men också exempel på faktorer som kan påverka hur väl integration lyckas. Detta tas fram genom en empirisk studie, genom att ta del av insikter från UX-designers som jobbar i olika Scrum projekt. Tio UX-designers deltog i semistrukturerade intervjuer, och baserat på en tematisk analys så presenteras resultat i form av föreslagna faktorer att ta del av när man vill integrera Agila och ACD metoder.

The Agile method has since it got published, of many been regarded as the universal solution to increased flexibility in software development. Scrum is, without a doubt, the most widely used Agile method among software development teams. Nonetheless, there are many challenges with the Scrum method, and therefore, success factors need to be identified to make up for its weaknesses. Lack of enthusiasm or events being time-consuming is some of the challenges the team faces with the framework, which can result in its members only using Scrum partially. For that reason, the main objective of this thesis is to identify which parts of Scrum are most commonly skipped by the members of an Agile development team for software, and why. In the initial study, a content analysis was conducted to examine how people in forums and on social media express themselves regarding Scrum, to identify the most common objections to the framework. The conclusion of the work was that the sprint review was identified as the most common event to skip, and the number one reason for skipping an event was that it felt unnecessary. Sprint planning was the step seen as giving the most negative consequences when skipped, and some of the risks of skipping a step were that it could give less oversight, a low feedback cycle, and a lack of communication, and collaboration. A positive outcome of skipping an event was that it allowed for more time to work, to get an uninterrupted flow and less overhead. To get an even better insight into the Scrum team’s daily work, the future study would be to perform a case study for an in-depth, detailed examination of the challenges with Scrum.

Studien fokuserar på en praktisk tillämpning av lärdomar från erfarenheter, så kallade lessonslearned, inom kontexten sprintretrospektiv. Genom att studera utvecklingsteam på en svenskmyndighet som använder sig av det agila ramverket Scrum, är syftet att bidra till en utökadförståelse för hur myndighetens arbete med lärande genom sprintretrospektiv sker, samt attföreslå förbättringar. Empiri inhämtas genom en kvalitativ fallstudie och relateras till teorierinom knowledge management och organizational learning, varefter en tankemodell, lessonslearned-tratten, utvecklas. Lessons learned-tratten visar hur sprintretrospektivets struktur kanvara ett stöd i utvecklingsteamets lärande. Den gör detta genom att tydliggöra moment därteammedlemmarna delar med sig av erfarenheter, formaliserar och analyserar dem, beslutarom åtgärder samt möjliggör återkoppling genom en nedskriven åtgärdslista.

Den agila arbetsmetoden har vuxit fram i takt med en volatil marknad som ställer krav på flexibilitet och innovation. Arbetsmetoden utmärker sig som en teamledningsmetod med ett dynamiskt och autonomt arbetssätt. Det råder ofullständig förståelse för vilka utmaningar arbetssättet medför. Syftet med denna studie är att bidra till en djupare förståelse för fenomenet och kunna bidra med insikter för hur organisationens val av styrmekanismer influerar medarbetare i det agila arbetssättet. Totalt genomfördes sju semistrukturerade intervjuer som analyserades med en tematisk analys vilket genererade tre teman: agilt mindset, teamwork och kultur som meningsskapande. Studien visar att de agila arbetsmetoderna och modellerna omfattar en bredare komplexitet än många tidigare forskare framställt. Företagskulturen visar kunna gagna arbetsmetoden när den upplevs meningsfull, transparent, inkluderande och stimulerar engagemang. En internaliserad företagskultur kan frigöra potential att stimulera arbetsmetodens fördelar. Vid implementering av en agil arbetsmetod bör organisationer beakta att det kan vara en tidskrävande process och följer av andra utmaningar än vid traditionella arbetsmetoder.

During the past decades, a substantial amount of research efforts have been made regarding making the web and digital content more accessible. However, research states that the current accessibility state globally is yet not sufficient, resulting in excluding a large group of people due to disabilities. The purpose of this study is to evaluate the current accessibility state of the prototype version of Ubisoft Connect’s chat application and how to make accessibility a natural part of a team's existing agile processes. This is performed by gathering knowledge about a team's current working processes by conducting two qualitative interviews, along with a nine-week observation, allowing us to partake in their processes when implementing changes. To evaluate the chat's current accessibility state, two of the most used usability evaluation techniques are used: heuristic evaluation and user testing. The heuristic evaluation is based on the internationally recognized standard: Web Content Accessibility Guidelines 2.1. The findings from the heuristic evaluation are implemented by the Ubisoft Connect team in the chat prototype and are later tested by 4 testers with disabilities. The result of this case study shows that heuristic evaluation and user testing should be used to complement each other since one method alone cannot create a valid accessibility state. Furthermore, it shows that agile management is the preferred method when making these changes.

Test-driven development (TDD) has been the target of many articles in which the authors try to reveal the impact of TDD compared to the traditional iterative test-last approach (ITL). Most of the existing articles conducts case studies in academic setting or in industrial setting with focus on metrics of little relevance for the industry. The metrics Defect Density per 1000 lines of code (DD/KLOC) and McCabe’s cyclomatic complexity number are frequently used to show differences between ITL and TDD in quality. However, these metrics are outdated and irrelevant in today’s industry according to several articles regarding TDD. The reason is the introduction of high-level programming languages such as Java, C# and Python. To compare these languages with assembler languages is not feasible. In this master thesis, the author suggests measuring defect density per hour instead (DD/h) of per 1000 lines of code to establish the quality and success of a software project. DD/h together with total hours needed to develop the software is a better measurement and is not dependent on programming language and complexity as DD/KLOC is to describe quality and the scope of the development project. By examine DD/h from five case studies comparing ITL and TDD the author shows a possible positive change in quality and resources needed in software development projects. / Testdriven utveckling (TDD) har varit i fokus många artiklar där författarna försöker kartlägga TDD: s inverkan jämfört med det traditionella tillvägagångssättet där tester körs sist i utvecklingsprocessen (ITL). De flesta av de befintliga artiklarna genomför fallstudier i akademisk miljö eller i industriella miljöer med fokus på mätvärden som saknar relevans för industrin. Defektdensitet per 1000 linjer kod (DD/KLOC) och McCabes cyklomatiska komplexitetsnummer används ofta för att visa skillnader mellan ITL och TDD i kvalitet. Dessa mätvärden är emellertid föråldrade och irrelevanta i dagens bransch enligt flera akademiska artiklar. Anledningen är introduktionen av programmeringsspråk så som Java, C #och Python. Att jämföra dessa språk med assembler-språk är inte möjligt. I detta examensarbete föreslår författaren att man mäter defektendensitet per timme (DD/h) istället för DD/KLOC för att fastställa kvaliteten för ett mjukvaruprojekt. DD/h tillsammans med de totala timmar som behövs för att utveckla programvaran är ett bättre mätvärde och är inte beroende av programmeringsspråk och komplexitet som DD/KLOC är för att beskriva kvaliteten och omfattningen av utvecklingsprojektet. Genom att undersöka DD/h från fem fallstudier som jämför ITL och TDD visar författaren en möjlig positiv förändring av kvalitet och resurser som behövs för att genomföra ett mjukvaruutvecklingsprojekt.

Web analytics are used to track and examine user behavior on websites and web applications. In order to take data driven decisions companies and organizations working with the web look to web analytics to understand their users. A piece of Javascript code that collect user behavior and information is often referred to as a tag, which can be managed through a tag management system. Tag management systems can provide structure to how a website’s users’ behaviors are being measured. This study examines how a tag management system can enable web analytics of user data to be incorporated in an agile web development process at the Swedish company Dailybitsof. With a literature study, case study and interviews with professionals on the subject, a set of recommendations to enable web analytics is presented. This study suggests that a tag management system can enable web analytics to be incorporated into an agile web development process if it is implemented in combination with changes to the agile process. / Webbanalys används för att spåra och undersöka användarbeteende på hemsidor och webbapplikationer. För att ta datadrivna beslut, använder sig företag och organisationer av webbanalys för att förstå sina användare. Några rader Javascript-kod kan användas för att samla upp användarbeteende och kallas ibland för ett tag. Dessa tags kan behandlas i ett så kallad tag management-system. Tag management-system kan ge struktur över hur användarbeteendet på en hemsida spåras och analyseras. Den har uppsatsen undersöker hur ett tag management-system kan möjliggöra att data från webbanalys blir använt i en agil webbutvecklingsprocess hos det svenska företaget Dailybitsof. Med en litteraturstudie, fallstudie och intervjuer med professionella inom ämnet presenteras rekommendationer för att att möjliggöra webbanalys. Uppsatsen föreslår att ett tag management-system kan möjliggöra användandet av webbanalys i en agil webbutvecklingsprocess om det implementeras i kombination med ändringar av den agila processen.

Agile methods have been widely implemented in the industry while teaching these methods is a substantial part of Computer Science and Engineering program curricula. Evidencedriven data of agile practices, methods, and tools have been extracted based on empirical studies with students, however, there is an important need for more anecdotal evidence to confirm these findings. In order to fill this gap, this paper explores the perceptions and the applicability of the Scrum Framework in a student research team in an industrial context. Empirical data have been gathered through interviews with the case study participants combined with a survey. The analysis reveals that student experiences are mainly positive and that they can easily grasp the benefits of Scrum Framework. The challenges of implementing Scrum in such a setting mainly concern the balance between coach and self-organization, formulating accurate user stories when researching, finding the most suitable estimation method, as well as planning when conducting research. The empirical findings may potentially be extrapolated in student scrum teams or even in industrial settings. Finally, this research paper should encourage other researchers to investigate the adoption of Scrum in a student setting. / Agila metoder har implementerats i stor utsträckning inom branschen, medan undervisning i dessa metoder är en väsentlig del av utbildningarna för datavetenskap och teknik. Bevisdriven data om agila arbetssätt, metoder och verktyg har tagits fram från empiriska studier med studenter, men det finns ett viktigt behov av mer anekdotiska bevis för att bekräfta dessa resultat. För att fylla detta gap utforskar den här rapporten uppfattningarna och tillämpligheten av ramverket Scrum i ett studentforskningsteam i ett industriellt sammanhang. Empiriska data har samlats genom intervjuer med deltagarna i fallstudien i kombination med ett frågeformulär. Analysen visar att studentupplevelserna är främst positiva och att man lätt kan förstå fördelarna med Scrum. Utmaningarna med att implementera Scrum i en sådan miljö gäller främst balansen mellan coaching och självorganiserande, formulera exakta användarhistorier när man forskar, finner den mest lämpliga uppskattningsmetoden samt planerar forskningsrelaterat arbete. De empiriska fynden kan eventuellt extrapoleras i Scrumteam med studenter eller till och med i industriella miljöer. Slutligen bör detta forskningsarbete uppmuntra andra forskare att undersöka införandet av Scrum i ett studentkontext.

This thesis investigates the impact of national crises on globally distributed scrum teams in the automotive industry. The study involves several scrum team members from different nations with their day-to-day challenges, and additional obstacles arise when there is a crisis in any of the countries, for example, war or natural disasters. The study focuses on the impact of the war in Ukraine on a globally distributed team in an automotive industry. Therefore, the research question is, “How does a national crisis affect the productivity of a globally distributed scrum team?” To answer this question, we employed a case study strategy, the data was collected by interviewing the senior managers, project managers, and team members of the company using semi-structured but predetermined specific questions, some of which was sent via emails while the analysis was done through qualitative thematic analysis method. Our findings suggest that the impact of such national crisis on the overall performance or productivity of these scrum teams is insignificant but comes with a high cost on the company’s part. This cost came from relocation for affected team members, recruitment of additional employees and procurement of new technological tools. There was also an initial setback at the beginning of the war. Nevertheless, some of the direct negative impact of the war includes – team members residing in Ukraine being forced to relocate, there was an initial delay in some features delivery, and some team members changing jobs due to the crisis. Surprisingly, the war impacted the scrum team positively as follow - the team became stronger, more persistent, and resilient; decisionmaking and routines processes were shifted more to the scrum team members (which is a strength of agile methodology); and new tool and technology were introduced for ease of communication and collaboration. In conclusion, it can be said that understanding how globally distributed scrum teams are affected by local or national crises may help companies plan for better risk mitigation strategies before investing into certain markets thus increasing chances for successful outcomes when faced with such challenges, leading ultimately towards achieving desired goals set out prior within timeframe and budget.

Många organisationer väljer att i allt högre grad införa agila metoder, då det kan medföra flexibilitet och förmåga att hantera en hög förändringstakt, ett behov som återfinns även inom offentlig sektor. I offentliga organisationer används ofta agila och traditionella metoder parallellt och det finns flera utmaningar för användningen av agila metoder, då behov av förutsägbarhet och stabilitet ska existera simultant med ett flexibelt och iterativt arbetssätt i agila team. Hur sådana motsägelsefulla situationer tas emot och hanteras beror på teamens sensemaking (meningsskapande), vilken kan påverkas av individer med en faciliterande roll och hur de utövar sensegiving (meningsgivande). Syftet med studien är således att skapa en ökad förståelse för meningsskapande-processen i agila team under de förutsättningar som finns på en svensk förvaltningsmyndighet som använder både traditionella och agila metoder, genom frågeställningen “Hur uppstår meningsskapande i agila team på en svensk myndighet och hur bidrar meningsgivande aktiviteter till meningsskapande-processen?”. I resultatet från observationer och intervjuer i två agila Scrum-team identifieras tre meningsskapande- mekanismer; Myndighetsuppdraget, Hybridarbete och Scrum 2.0, som tillsammans illustrerar hur agila metoder inom den offentliga sektorn inte kommer utan konsekvenser, utan kan ge upphov till osäkerhet och således flera meningsskapande-processer. Studien visar att Scrum Mastern och dennes meningsgivande-aktiviteter är viktiga för att skapa gemensam förståelse i teamen men att en viss osäkerhet, till exempel motsägelsefulla roller, ibland måste accepteras. Vidare diskuteras de implikationer detta medför och förslag till vidare forskning lämnas. / Many organizations choose to introduce agile methodology, as it can bring flexibility and the ability to handle change, a need that is also found in the public sector. In public organizations, agile and traditional methods are often used in parallel and there are several challenges for the use of agile methods, as the need for predictability and stability exists simultaneously with a flexible and iterative way of working in agile teams. How such ambiguous situations are received and handled depends on the teams' sensemaking, which can be influenced by individuals with a facilitating role and how they practice sensegiving. The purpose of the study is thus to create an increased understanding of the sensemaking process in agile teams under the conditions that exist at a Swedish administrative authority that uses both traditional and agile methods, through the research question "How does sensemaking emerge in agile teams at a Swedish authority and how do sensegiving activities contribute to the sensemaking process?”. In the results from observations and interviews in two agile Scrum teams, three sensemaking mechanisms are identified; The authority mission, Hybrid work and Scrum 2.0, which together illustrate how agile methods in the public sector do not come without consequences and can give rise to uncertainty and thus several sensemaking processes. The study shows that the Scrum Masters’ sensegiving activities are important for creating a common understanding in the teams, but that a certain uncertainty, for example contradictory roles, sometimes has to be accepted. Furthermore, the implications of the results are discussed and suggestions for further research are provided.