The difference in financial literacy among business owners may affect how financial decisions are made, especially when comparing between women and men. Using role congruity theory as the theoretical framework, the objective of this study is to examine how financial literacy, composed of financial knowledge and financial confidence, differs in influence in the decision-making process of financial decisions between self-employed women and self-employed men. Based on data from the 2014 Canadian Financial Capability Survey (CFCS), results show that self-employed women and self-employed men have equivalent financial knowledge. In addition, while self-employed women have less financial confidence than self-employed men, self-employed men are more overconfident than self-employed women, both groups are, in general equally likely to make risky (bad) decisions. This suggests that financial confidence plays an important role as financial knowledge does in the decision-making process.

The primary purpose of this study was to examine the impact of different types of self-talk (i.e., group-oriented self-talk versus individual-oriented self-talk) upon self-efficacy, collective efficacy, and performance of a dart-throwing task in a group setting. The second object was to examine the interaction individuals' between individualistic or collectivistic orientations and self-talk on their perceptions of self-efficacy and collective efficacy. Participants were 80 university students (age, M = 22.25 years, SD = 4.41). A series of 3 (self-talk intervention levels) X 2 (individualism-collectivism levels) between-groups ANOVAs revealed that both self-efficacy and collective efficacy beliefs were significantly higher in the group-oriented self-talk condition than in the control condition. Consistent with efficacy beliefs, significant differences in performance improvement were found between the group-oriented-self-talk and the control condition. However, no interaction between self-talk and individualism-collectivism was found for self-efficacy or collective efficacy. The results suggest that in interdependent contexts, group-oriented self-talk strategies could be more effective in enhancing participants' confidence in their own abilities, their team's abilities, and performance than individual-oriented self-talk strategies. Limitations and implications for the future study of efficacy beliefs within a group performance setting are discussed.

Thesis (Ph. D.)--University of Hong Kong, 2006. / Title proper from title frame. Also available in printed format.

<p>Christina Thulin-Andersson</p><p>Hur mår undersköterskor i förhållande till de arbetsuppgifter och arbetsvillkor som de ställs inför inom äldreomsorgen? Hur påverkas deras self-efficacy?</p><p>VT 2007 Antal sidor: 27</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>Studiens syfte är att bidra med kunskap till och förståelse för vilka faktorer och fenomen som kan vara avgörande för utvecklingen av självbemästring för undersköterskor inom äldreomsorgen. Uppsatsens forskningsfråga formuleras på följande sätt: Hur kan självbemästring påverkas av de arbetsvillkor och arbetsuppgifter undersköterskor ställs inför inom äldreomsorgen? Studiens frågeställning besvaras med hjälp av intervjustudie. De intervjuade var sex undersköterskor med varierande ålder och de har arbetat olika lång tid inom äldreomsorgen Resultaten visade att förmågan att förmedla och att ta emot kunskap inför olika arbetsuppgifter och arbetsvillkor, har en påverkan för utveckling av självbemästring. Fenomen som handlingsfrihet, trivsel på arbetsplatsen och personalchefens tillgänglighet påverkar även det undersköterskors självbemästring. Den viktigaste slutsatsen är att avsaknad av närvarande personalchef förekommer, vilket innebär en brist i att motivera undersköterskor, personlig tillgänglighet och tillgänglighet i skilda situationer.</p>

<p>A self-esteem that is contingent on affirmation from others leaves the individual psychologically vulnerable. A contingent self-esteem has been shown to be either relationship or competence based. The aim of the current study was to examine the relationship between relationship based self-esteem, competence based self-esteem, the under dimensions of those, and self-efficacy. Questionnaires were handed out to 69 university students. The results indicated that competence based self-esteem predicted a significantly low self-efficacy. Only some of the under dimensions were significant predictors. The vulnerability of the contingent self-esteem is discussed in the light of the findings.</p>

<p>Ledarskapets utformning såväl som medarbetarens individuella förmåga till kompetensutvecklande insatser utgör centrala aspekter för organisationens konkurrensmöjligheter. Dessa externa och interna faktorers inverkan har kommit att belysas i allt högre grad i syfte att skapa förutsättningar för arbetsrelaterad motivation. Syftet med studien utgjorde att utforska samvariationen mellan medarbetarens uppfattning om ledarens förmåga till interaktion och socialt inflytande i kombination med den anställdes individuella upplevelse av self-efficacy och locus of control i syfte att därigenom studera den påverkan dessa faktorer medför för upplevelsen av arbetsmotivation. En enkätundersökning genomfördes med 127 individer som arbetar inom detaljhandel, vårdsektorn och skolväsendet. Resultatet visade att socialt inflytande och interaktion inom arbetet påvisade starkast signifikant samvariation. Även self-efficacy och locus of control uppvisade ett signifikant samband.</p>

<p>Tidigare forskning menar att kvinnor har lägre tilltro till sin förmåga att ta sig an organisatoriska roller än män (A. Dickerson & M. A. Taylor, 2000; K. S. Lyness & C. A. Schrader, 2006). Sveriges statistiska centralbyrå redovisade 2009 att färre kvinnor än män var representerade i ledartjänst. Studien har undersökt studenters nivå av akademisk self-efficacy och deras vilja att ha ledaransvar framledes. Resultat grundas på enkätdata från 78 studenter. Män hade högre nivå av akademisk self-efficacy än kvinnor. Det fanns däremot inga könsskillnader gällande viljan att ha ledaransvar. Studien visar ett positivt signifikant samband mellan nämnda variabler. Även erfarenheter av att utöva ledarskap och pappans ledarposition tycks ha betydelse för deltagarnas vilja att ha ledaransvar i det framtida yrket.</p>

<p>Arbetslösheten är idag ett av resultaten av den pågående lågkonjunkturen. Att vara arbetslös kan kännas psykiskt påfrestande och i längden hota delar av den sociala kompetensen. Social kompetens kan kortfattat sägas handla om förmågan att möta och kommunicera med andra människor samt anpassa sig till nya miljöer. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan tiden som arbetslös och sociala kompetens i termerna bas- självkänsla, self-efficacy och empati samt hur situationen för den arbetslöse ser ut ifråga om hjälp och stöd från arbetsförmedlingen. En enkätundersökning genomfördes där 128 arbetslösa deltog. Resultatet visade att personer som varit arbetslösa en längre tid inte hade lägre social kompetens utifrån de utvalda delarna men att vissa av delarna enskilt påverkades av tiden som arbetslös vilket tas upp för diskussion tillsammans med resultatet av arbetsförmedlingens insatser för de arbetslösa.</p>

<p>Forskning har visat att arbetssökandes motivation till att söka arbete påverkar deras hälsa och sociala liv. Tre motivationsteorier som utvecklats inom området och som ligger till grund i studien är</p><p><em>Förväntning- och värdeteorin, Målsättningsteorin och <em>Självbestämmandeteorin. Syftet med studien var att undersöka hur positivt psykologiskt kapital, inskrivningstid på arbetsförmedling samt tillgång till jobbcoach eller inte inverkar på arbetssökandes inre motivation. En enkätstudie genomfördes där 154 arbetssökande, 83 män och 70 kvinnor deltog. De fick ta ställning till 50 påståenden gällande tron på den egna förmågan, hopp, hantering av motgång och inre motivation. Resultatet visade att den främsta variabeln som förklarar inre motivation hos arbetssökande är hopp, som innebär hopp om framtiden. Det visade sig att tiden som individen är arbetssökande och tillgång till jobbcoach, inte hade någon betydelse för inre motivationen. Slutsatsen är att trots att det råder lågkonjunktur så finns hopp om framtiden. <em><p>Key words:</p>length of unemployment, hope, intrinsic motivation </em></em></em></p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p> </p><p><strong>Bakgrund:</strong> Whiplashrelaterade besvär är vanligt förekommande efter en bilolycka. En behandling för dessa patienter är steloperation av övre nackkotpelaren. Dock finns lite forskning kring hur detta i allmänhet och i synnerhet ur ett beteendemedicinskt perspektiv kan påverka en patient. <strong>Syfte:</strong> Var att utvärdera<strong> </strong>om steloperation av övre nackkotpelaren hade effekt för två patienter med långvariga whiplashrelaterade besvär, avseende vissa beteendemedicinska aspekter innehållande psykologiska och kognitiva funktioner.<em> </em><strong>Metod:</strong> Experimentell single–subject studie som innehåller baslinje-, interventions- och uppföljandemätningar (A1-B-A2 design). Två personer med whiplashrelaterade besvär som skulle genomgå steloperation av övre nackkotpelaren, deltog i studien. Dessa skattade i frågeformlär kring beteendemedicinska aspekter vid två tillfällen under 14 dagar före och 6 veckor, 3, 6 och 12 månader efter operation. Deltagarna skattade även dagliga aktiviteter med hjälp av dagbok, vid dessa tillfällen och under 14 dagar före operation. <strong>Resultat:</strong> Båda deltagarna uppvisade förbättringar i de flesta uppmätta aspekterna vid 12 månader, jämfört med första skattningen före operationen. I två av deltagarnas dagliga aktiviteter ses signifikanta skillnader efter operationen jämfört med baslinjeskattningarna<strong>. Slutsatser:</strong> Steloperation av övre nackkotpelaren har en positiv effekt för dessa patienter och ökar deras self-efficacy, minskar rörelserelaterad rädsla, katastroftankar, ångest/depressivitet, funktionsnedsättning, whiplashsymptom, ökar livskvalitet samt minskar smärta/hinder i dagliga aktiviteter.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>Fusion, katastroftankar, livskvalitet, rörelserädsla, self-efficacy whiplashrelaterade besvär.  <strong> </strong></p> / <p>ABSTRACT</p><p> </p><p><strong>Background:</strong> Whiplash associated disorders are common problems after a car-accident. One treatment for these patients is a fusion of the upper neck vertebra. However, there is little research available about how this treatment in general and in particular from a behavioural medicine perspective can affect a patient. <strong>Purpose: </strong>To evaluate if a fusion of the upper neck vertebra had an affect for two patients with prolonged whiplash associated disorders, concerning some behavioural medicine aspects including psychological and cognitive functions. <strong>Method: </strong>Experimental single – subject study containing baseline-, interventions- and follow up measurements (A1-B-A2 design). Two persons with whiplash associated disorders scheduled for fusion of the upper neck vertebra, participated in the study. They fulfilled questionnaires about behavioural medicine aspects at two occasions during 14 days before and at 6 weeks, 3, 6 and 12 months after the operation. The participants also rated disability and pain intensity in daily activities in a journal at these occasions and during 14 days before the operation. <strong>Results: </strong>Both participants showed improvements in most of the measured aspects at 12 months, compared to the baseline before the operation. In two of the participants’ daily activities significant differences could be seen compared to the baseline measures.<strong> Conclusions: </strong>A fusion of the upper neck vertebra has a positive effect for these patients and increases their self-efficacy, decreases kinesiophobia, catastrophizing, anxiety/depression, impairment, whiplash symptoms, increases neck functioning, quality of life and decreases pain/disability in daily activities.</p><p> </p><p><strong>Keywords: </strong>Catastrophizing, fusion, kinesiophobia, quality of life, self-efficacy, Whiplash Associated Disorders (WAD).<strong></strong></p>