This essay examines how textbooks in primary geography offer readers to make changes in perspective. As the title suggests, spatial/temporal awareness and understanding of social relations are seen as interconnected aspects of what changes in perspective is about. Two contemporary textbooks used in Swedish primary school are analyzed, as well as one written in 1893 by the Swedish reform educator Anna Whitlock. The analysis is made with tools from multimodal social semiotics and critical linguistics. Understanding didactics on a basis of curriculum theory, distinguishing varied offers of meaning is seen as an important basis for making decisions in didactic practice. The essay offers arguments to support that view. A historical perspective is used to illustrate constructions of school geography in our time. Attention is paid to how the text from the 1890s introduces spatiality by letting the reader relate to the physical world, while spatiality in the texts from the 2010s is framed by social relations. When differences between the contemporary textbooks are described, some specific design choices offering varied reader interactions are suggested being crucial for inclusions/exclusions of experiences and worldviews.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka kompetenser lärarstudenter anser är viktiga för att kunna undervisa i källkritik på internet i SO-ämnena i årskurs 4–6, och i vilken utsträckning de anser att de hittills har fått möjlighet att utveckla dessa kompetenser under sin lärarutbildning. De kompetenser som belyses i studien utgår från TPACK-teorin, som beskrivs i denna uppsats och som består av tekniska kunskaper, ämneskunskaper samt pedagogiska kunskaper. Studien har en kvantitativ ansats med enkät som metod. Resultatet visar att majoriteten av de deltagande lärarstudenterna anser att kunskaper om digital teknik, ämneskunskaper samt pedagogiska kunskaper är viktiga för att kunna undervisa i källkritik på internet i SO-ämnena, i synnerhet kunskaper om media på internet samt om källkritiska metoder. Majoriteten av de deltagande lärarstudenterna upplever dock att de inte har fått möjlighet att utveckla dessa kunskaper hittills under lärarutbildningen, med undantag för ämneskunskaper inom SO samt en förståelse för syftet med att undervisa i källkritik på internet. Slutsatsen är att lärarutbildningen berör vikten av källkritik på internet i teorin men att det kan fokuseras mer på hur digital teknik och ämnesinnehåll praktiskt kan kombineras för att skapa god undervisning i källkritik på internet i SO-ämnena. / <p>SO</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 använder sig av skönlitteratur i SO-undervisningen. Tidigare forskning visar att skönlitteratur utvecklar kunskaper, empati, samt förståelse för andra människor och historia. Det har även visat sig att eleverna blir både engagerade och motiverade i undervisningen. Studien undersöker hur lärarna gör när de använder skönlitteratur, vilka fördelar det har och vilka problem som kan uppstå med användandet i SO-undervisningen. Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex lärare har intervjuats i årskurserna 4–6. Från intervjuerna har data samlats in som sedan har analyserats och kategoriserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att lärarna tillämpar ett sociokulturellt perspektiv i den berörda undervisningen. De använder främst skönlitteratur i historieämnet och det är tillgången på antal böcker som styr hur de lägger upp undervisningen. Samtliga lärare ansåg att eleverna blir både motiverade och engagerade genom att läsa skönlitteratur i SO-undervisningen. De tyckte också att det var ett didaktiskt verktyg som kan hjälpa till att skildra olika perspektiv och händelser. Svårigheterna med att använda skönlitteratur i SO-undervisningen var tidsaspekten. Lärarna tyckte det tog tid att läsa och det gällde både när lärarna läste högt för eleverna och när eleverna läste enskilt. Det var även tidskrävande att förbereda reflektionsfrågor till texten och efterarbetet med det. Några lärare tyckte också det var svårt att hitta rätt böcker till eleverna.

Skolan är idag en social och mångkulturell mötesplats där både vuxna och elever dagligen interagerar. För att kunna bedriva en verksamhet där alla känner sig välkomna och av betydelse krävs ett aktivt arbete för att detta ska kunna uppnås. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare talar om interkulturell undervisning i skolan, bland elever med olika kulturella bakgrunder och livsåskådningar, i både klassrummet och skolmiljön. Utifrån syftet har följande frågeställningar tagits fram: Hur talar lärare kring den interkulturella undervisningen i ett interkulturellt/mångkulturellt klassrum? Vad talar lärare om som kontroversiella frågor? Vilka arbetssätt talar lärare om? Vilka svårigheter talar lärare om? Hur kan den interkulturella undervisningen hjälpa eleverna i framtiden? Dessa frågeställningar besvaras genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i dagens skola. Studiens resultat visar att lärarnas arbete med den interkulturella undervisningen i skolan är utmanande, utvecklande och ibland problematiskt, då kulturkrockar kan uppstå vilket kan leda till konflikter mellan eleverna. Lärarna beskriver också samtalet i helklass som det främsta verktyget för att bedriva denna verksamhet. Trots dessa svårigheter med interkulturell undervisning är lärarna i studien positiva till hur eleverna i framtiden kan gynnas av detta arbete i skolan. Dels för att bli förberedda inför en framtida mångkulturell arbetsplats och mångkulturellt samhälle samt förståelsen för att elevernas kulturella bakgrund inte är ett hinder för deras framtida val gällande studier och yrken.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka de utmaningar som lärare upplever i ett arbete med elever som har språkstörningar i SO-undervisningen. Studien utförs med hjälp av kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer. I studien intervjuas sex lärare, varav fem arbetar på en och samma skola. Lärarna upplever svårigheter i att utforma samt hitta och använda rätt anpassningar för elever med språkstörningar i SO-undervisningen. I studien analyserar vi lärarnas olika undervisningsmetoder samt strategier i SO-undervisningen i enlighet med det sociokulturella perspektivet och scaffolding. Detta gör vi för att undersöka hur elever med språkstörningar kan gynnas i deras lärande samt kunskapsutveckling i SO-undervisning. Svårigheterna som lärarna upplever i att didaktiskt kunna planera sin SO-undervisning beror på de olika kunskapskraven i de samhällsorienterade ämnena samt bristande kunskaper kring diagnosen språkstörning. En slutsats som vi i studien kan dra är att ökade kunskaper kring diagnosen språkstörning i enlighet med goda praktiska erfarenheter kan gynna praktiken för läraren samt kunskapsutvecklingen för elever med språkstörningar. Studiens relevans gällande ett arbete med elever som har språkstörningar är att lärarna med hjälp av denna studie kan utöka sina kunskaper gällande diagnosen språkstörning. Detta kan i sin tur hjälpa lärarna att i en tidig stadie identifiera elever som har språkstörningar och därmed i god tid kunna förse samt erbjuda elever med språkstörningar rätt stöd för att hjälpa dem i deras kunskapsutveckling.