According to the Curriculum for the course Swedish as a Second Language, one objective of the course is that it should contain literature from various genres and cultures and that the texts should be written by women as well as men. In 2012, there were two different textbooks to be used in the teaching of the course Swedish as a Second Language 1;  Kontext, Svenska som andraspåk 1 by Eva Hedencrona and Karin Smed-Gerdin and Språkporten, Svenska som andraspråk 1 2 3 by Monika Åström. The authors of both text books claim that their books meet the objectives of the course Swedish as a Second Language. I have analyzed the text books using a product-oriented and ideology critical method in order to study how well the text books meet the objectives of the course as well as to study where the items unfold and what they are about. I have found that neither Kontext nor Språkporten meet the objectives. Kontext is lacking texts from several continents. However, several different genres are represented in the book. Almost all authors come from Europe, particularly from Sweden. Two-thirds of the authors are men.  Språkporten on the other hand, mainly consists of newspaper articles or teaching materials texts. Only a few genres and continents are represented in the book. More than one third of the texts are written by the author herself. Of the remaining articles, two-thirds of the authors are women. / Skolverket skriver i läroplanen för kursen svenska som andraspråk 1 att den ska innehålla litteratur från olika genrer, kulturer och författade av både kvinnor och män. År 2012 fanns det två läromedel för kusen svenska som andraspråk 1; Kontext, Svenska som andraspråk 1 av Eva Hedencrona och Karin Smed-Gerdin och Språkporten, Svenska som andraspråk 1 2 3 av Monika Åström. Båda läromedlen hävdar att de följer läroplanen för svenska som andraspråk 1. Jag gjort en produktorienterad analys och inom den, en ideologikritisk analys, för att se hur läromedlen uppfyller Skolverkets mål för kursen samt för att se var texterna utspelar sig och vad de handlar om. Inget av läromedlen som jag har analyserat uppfyller målen från Skolverket. Kontext saknar texter från och om flera världsdelar och nästan alla författare kommer från Europa, oftast Sverige. Två tredjedelar av författarna är män, dock är flera olika genre representerade. I Språkporten är över en tredjedel av texterna läromedelstexter skrivna av författaren själv och det är få genrer och världsdelar representerade. Utbudet i Språkporten är i regel tidningstexter eller läromedelstexter och två tredjedelar av författarna är kvinnor.

Inledning:Kommunikation kan ske på flera olika sätt. Barn utvecklar en förståelse i sin omgivning och genom att språket utvecklas i interaktion med andra barn och vuxna. Förskolans verksamheter strävar efter att anpassa verksamheten där alla barns behov samt förutsättningar blir tillgodosedda. Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, kan agera som ett verktyg hos barn och vuxna där talet sviktar och uttalet är försämrat.Syfte:Denna studie handlar om att få en större inblick om vilka möjligheter finns att arbeta med tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Syftet med studien var att få fram vilka framgångsfaktorer som kan bidra till att TAKK fungerar i förskoleverksamheten.Metod:Metoder som användes i den kvalitativa studien var intervju, telefonintervju och observation. För att kunna fullfölja analysen och datainsamlingen gjordes transkriberingar för att sammanställa de två förskollärarna och tjänstemannens intervjuer och observation.Resultat:Resultatet av studien sammanfattar flera positiva faktorer i användandet av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation som kommunikationsform för barn med eller utan språkstörning och flerspråkiga barn. TAKK används som en förstärkning till det talade språket för att konkret visualisera orden med hjälp av tecken. Det som ytterligare framkom i resultatet är att barn med ett annat modersmål än svenskan gynnas av att använda tecken för att förstärka förståelsen för de symboler som representerar ord.

<p>Barn blir ofta den part som förbises när våld mellan närstående råder i hemmet. Fokus läggs ofta på kvinnan, den slagna, och mannen, våldsutövaren. Det är bara att betrakta lagen för att kunna se varför barn blir den osynliga aktören när det kommer till våld i hemmet. Det var först under vintern 2006 som en ny lag trädde i kraft som betraktar barn som brottsoffer i rättsfall där de utsatts för direkt våld eller har bevittnat våld av eller mot personer som står dem nära. Syftet med de nya lagändringarna är att synliggöra och uppmärksamma de barn som bevittnat våld genom att kunna erbjuda en rättslig trygghet när tryggheten i hemmet för länge sedan har slutat att existera.</p><p>Syftet med studien är att se hur dessa barn som bevittnat våld framställs och gestaltas i olika dokument. Det empiriska materialet består av nationella och lokala dokument som har till syfte att informera om de nya lagändringarna, barn som bevittnat våld och hur arbetet gentemot detta bedrivs. Materialet ska analyseras utifrån diskursanalys som angreppssätt. Diskursanalys kan delas in i tre riktningar och den riktning som blir aktuell i denna studie är diskursteori. Diskursteori kan på grund av sin vida fokus tillämpas som både metod och teori och det centrala i diskursteori berör hur språket konstruerar och formar vår sociala omvärld. Således ligger studiens intresse i att se hur språket i det empiriska materialet konstruerar diskursen om barn som bevittnat våld.</p>

Syftet med denna undersökning var att öka kunskapen om hur förskolepersonal på två olika förskolor på två olika kommuner resonerar kring anmälningsplikten. Genom att utgå ifrån en kvalitativ metod har vi valt att använda oss av fokusgruppsintervjuer på två olika förskolor. I undersökningen framkom det att arbetet kring anmälningsplikten varierar beroende på förskolepersonalens tolkning av anmälningsplikten. Resultatet visar att kunskapen brister kring ämnet hos förskolepersonalen, samt att de resonerar olika beroende hur självklara misstankarna är när omsorgen sviktar.

Studien handlar om hur pedagoger arbetar med läsinlärning samt läsförståelse medelever som har ett annat förstaspråk än svenska. I studien lyfts faktorer som harbetydelse för elevers läsutveckling och även vad pedagoger kan tänka på vidundervisning av elever med ett annat förstaspråk än svenska. Vidare beskrivs metoderoch modeller för läsinlärning samt läsförståelse för att åskådliggöra fungerande sättatt genomföra undervisningen på. I studien lyfts även två perspektiv på lärande, detsociokulturella perspektivet samt pragmatismen.Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger ser på läsinlärning ochläsförståelse hos elever med ett annat förstaspråk än svenska.Studien är utförd i en kvalitativ form där vi har genomfört intervjuer med pedagogerpå utvalda skolor.Resultatet visar att pedagogerna anser att både ordbilds- och ljudningsmetoden hjälpereleverna med sin läsinlärning. Visuella metoder används av pedagogerna för attundervisningen ska underlätta elevernas förståelse. Pedagogerna påtalar även viktenav att alltid utgå från elevernas förförståelse när det handlar om att välja läromedeleller skönlitterära böcker. Pedagogerna anser att det är viktigt att anpassa sinundervisning individuellt för eleverna och att tänka på att visa dem olika sorterstexttyper. Elevens vardagsliv blir en central referenspunkt för pedagogerna när de skavälja litteratur i sin undervisning. Pedagogerna lyfter att språket blir mer förståeligtför eleverna när de utgår från elevernas vardagserfarenheter. I vårt resultat framkomdet att pedagogerna anser att elever som läser svenska som andraspråk borde ingå idenna undervisningskontext hela sin skoltid utan att byta till den vanligasvenskundervisningen. Vidare uppfattar pedagogerna att det är svårt att få tag påundervisningsmaterial till elever med ett annat förstaspråk än svenska. Vissapedagoger använder sig av färdigtryckt material medan andra pedagoger skapar sitteget undervisningsmaterial.

Tidigare forskning finner det angeläget med vidare studier gällande lokala organisationsförhållanden för anmälningspliktigaprofessioner. Studien syftar därför till att kartlägga hur rektorer som ansvarar för årskurs 7-9 på kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser på skolans ansvar när barn far illa eller då det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras även hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstänks fara illa samt skolans rutiner ochtillvägagångssätt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär ligger till grund för studienoch intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i många situationer är svårt att avgöra om ett barn far illa eller inte. Skolans ansvar fördessa barn anses vara stort och anmälningsskyldighet ses som en del i detta ansvar. Tillvägagångssätt skiljer sig i mångt ochmycket mellan de olika skolorna. Det handlar framförallt om huruvida det finns riktlinjer eller rutiner för hur personal ska gåtillväga då barn far illa eller misstänks fara illa samt om och på vilket sätt rektor involveras vid anmälan.

Vår studie är en kandidatuppsats i ämnet Sociologi är författad vid Uppsala Universitet höstterminen 2015. Studiens syfte var att undersöka hur utredningsverktyget Signs of Safety inverkan vid socialtjänstens utredningar med barn som upplevt våld. Vi har med förförståelse inom fältet, e-postenkäter från socialsekreterare samt texttolkning av utredningsverktyget Signs of Safetys manual för användning genomfört en sociologisk studie. Läsaren förs genom historiken från instiftningen av förbud mot barnaga i början av 1900-talet, bildandet av folkhemmet på 1930-talet till barnavårdslagstiftningens uppgradering på 1960-talet när medvetenheten ökade kring ämnet barnmisshandel. Vidare förs läsaren till BRIS etablering i Sverige på 1970-talet, skapandet av socialtjänstlagen och LVU till dagens implementering av utredningsverktyget Signs of Safety. Olika aspekter av vikten av såväl utbildning som praktisk erfarenhet belyses. Tidigare forskning med koppling till vårt valda ämne tas i beaktas i studien. Med hjälp av vår valda teori Actor Network Theory har vi undersökt socialsekreterarens roll i förhållande till Signs of Safety i socialtjänstens utredningsarbete och hur de förmedlar barnets röst och barnperspektivet. Vi har undersökt hur användandet av utredningsverktyget Signs of Safety påverkar utredningsarbetet med barn som upplevt våld. Studien resulterade i att vi på detaljnivå har beskrivit det maktförhållande som råder mellan lagstiftningen, samhället och det enskilda utsatta barnet vid det praktiska användandet av utredningsverktyget Signs of Safety. Under studiens gång framkom komplexiteten i socialsekreterarens roll och hur användandet av Signs of Safety som utredningsverktyg kan mekanisera professionen. Vidare har vi belyst ett barnperspektiv, hur barnets röst blir hörd och hur socialsekreteraren hjälper till att skapa trygghet genom nätverksbyggande åtgärder, vilket även har kopplats till detaljrikedomen i vår valda teori. Avslutningsvis presenterades tänkbara forskningsområden som uppkommit till följd av vår studie.

Idag återfinns många särskolor och grundskolor i en gemensam skola där skolornas lokaler och omkringliggande miljöer delas. När särskoleklasser finns i den reguljära skolans byggnader kallas det för lokalintegration. Studiens syfte är att undersöka hur lärare, från både särskola och grundskola, upplever att arbeta i en verksamhet där båda skolformer finns. Genom halvstrukturerade intervjuer med åtta lärare har material samlats in rörande vilka svårigheter och möjligheter lärarna ser med lokalintegrerade särskoleklasser i grundskolan. Genom de teoretiska perspektiven Specialpedagogiskt dilemmaperspektiv och Översättning som organisationsmodell förs ett resonemang huruvida skolor där båda skolformerna verkar är inkluderande. Skolorna, där de intervjuade lärarna arbetar, anordnar specifika tillfällen och evenemang som frilufts- och temadagar där elever och personal från grund- och särskolan träffas. Utöver dessa gemensamma aktiviteter finns få tillfällen där skolformerna möts. Lärarna uttrycker att det kan bero på okunskap kring funktionsnedsättningar och en rädsla för ökad arbetsbörda. Samtidigt visar lärarna en bild som speglar en positiv inställning inför ett inkluderande arbetssätt.

Enligt PISA-undersökningen 2012 fortsätter de svenska eleverna att sjunka i resultaten i läsförståelse. Utav de länder som deltar placerar sig Sverige i toppen av de länders som visar på störst skillnader mellan de elever som har svenska som modersmål och svenska som andraspråk. Syftet med denna studie är att fördjupa  förståelsen för hur grundlärare i årskurs 1-3 arbetar med lässtrategier för att utveckla andraspråkselevers läsförståelse. För att uppnå syftet utgår studien från två frågeställningar: -          Vilka arbetssätt använder lärare för att utveckla andraspråkselevernas läsförståelse? -          Hur används det material som läraren utgår från? För att finna relevant material har kvalitativa semistrukturerade intervjuer utförts med sex grundlärare. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån en innehållsanalys. Studien har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Resultatet visar på att lärarna utgår från materialen En läsande klass och Läsfixarna. Lärarna använder även arbetssätten tillsammans, i grupp och enskilt, aktiviteter före under och efter läsning, ställer frågor på, mellan och bortom raderna, samtal kring lässtrategierna samt sambandet mellan bild och text.

No description available.