Background: The turnover of nurses is a global problem. The shortage of nurses is assumed to increase when many choose to leave, which results in the remaining nurses becoming moreburdened and forced to work extra. This literature study intends to reflect the factors that contribute to the clinically working nurse choosing to leave the profession within the first years as a professional. Aim: The aim of this study was to describe the underlying factors that can lead to nurses leaving their profession within a few years as a nurse. Method: A literature review with thematic analysis that includes 21 articles with both qualitative and quantitative approach. Result: In total, two main themes were identified; Deficiencies in the work environment and Unhealthiness. Subthemes to Deficiencies in the work environment appear as Professional Pride, Career Opportunities and Resources. Stress, Burnout and Compassion Fatigue are described as subthemes under the main theme Unhealthiness. Conclusion: What emerged in this literature review was that the most relevant is that nurses due to circumstances such as work environment and human resources in the clinical work environment are not given opportunities to practice their profession according to their core competence, governing documents, and existing laws globally. The authors of this literature study want to suggest further research in the subject to reduce turnover and to contribute to more nurses wanting to stay in the profession. / Bakgrund: Omsättningen av sjuksköterskor är ett globalt problem. Bristen på sjuksköterskor antas öka när många väljer att lämna som resulterar i att de kvarvarande sjuksköterskorna blir merbelastade och tvingas arbeta extra. Denna litteraturstudie ämnar återge vilka faktorer som kan varabidragande till att den kliniskt arbetande sjuksköterskan väljer att lämna yrket inom de första årensom yrkesverksam. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som kan ligga bakom den kliniskt arbetande sjuksköterskansbeslut att lämna yrket inom några få år som yrkesverksam. Metod: En litteraturstudie med tematisk analys inkluderande 21 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Totalt identifierades två huvudteman; Brister i arbetsmiljön och Ohälsa. Subteman till Brister i arbetsmiljön framgår som Yrkesstolthet, Karriärmöjligheter och Resurser. Stress, Utbrändhet och Empatitrötthet beskrivs som subteman under huvudtemat Ohälsa. Slutsats: Det som framkom i denna litteraturstudie var att det mest relevanta är att sjuksköterskor på grund av omständigheter i den kliniska arbetsmiljön inte får möjligheter till att utöva sitt yrke ienlighet med kärnkompetenserna, styrdokument och lagar som finns globalt. Författarna till denna litteraturstudie vill föreslå ytterligare forskning inom ämnet för att minska omsättning och för att bidra till att fler vill stanna kvar i yrket.

Bakgrund: Inom EU år 2020 uppskattades det finnas en brist på 970 000 hälso- och sjukvårdspersonal. Samtidigt rapporteras vårdskador som hade kunnat undvikas drabba 93 000–98 000 patienter varje år. Sjuksköterskor rapporterar att omvårdnad uteblir på grund av tidsbrist relaterat till hög arbetsbelastning och låg bemanning. Det är viktigt att alla inom hälso- och sjukvården arbetar för att minska vårdskador och skapa säker vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljöns betydelse för säker vård.Metod: En litteraturstudie där 20 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ design inkluderades i resultatet.Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljöns betydelse för säker vård beskrivs genom kategorierna organisatorisk arbetsmiljö och psykosocial arbetsmiljö. Det framkommer att chefer och organisation har stor betydelse för att sjuksköterskor ska kunna arbeta för en säker vård. Större lyhördhet krävs från chefer och fler utbildningar för sjukvårdspersonalen, optimala bemanningsnivåer, teamsamarbete, mindre övertidsarbete och mindre arbetsstress.Slutsats: Sjuksköterskans erfarenheter om arbetsmiljöns betydelse för säker vård är att varje organisation och chef anses behöva öka sin lyhördhet och information till arbetstagarna samt ge dem trygghet och kompetens i att använda avvikelserapportering i större utsträckning. En arbetsmiljö med hög arbetsstress och arbetsbelastning påverkar sjuksköterskors förmåga att arbeta mot säker vård då avvikelser, missad eller utebliven vård riskeras. / Background: Within EU in 2020, there was an estimated lack of 970 000 healthcare workers. At the same time, it was reported that 93 000-98 000 patients each year was affected by care injuries that could have been avoided. Registered nurses reported that care is missed due to lack of time related to high workload and low staffing. It is important that everyone in health care work to reduce adverse events as well as to provide safe care.Aim: To describe registered nurses experiences concerning the importance of work environment to provide safe care.Method: A literature review where 20 scientific articles with both quantitative and qualitative design were included in the results.Results: Registered nurses experiences concerning the importance of the work environment regarding providing safe care are described through the categories organizational work environment and psychosocial work environment. It emerges that the managers and the organizations are of great importance in enabling nurses to provide safe care. More responsiveness is required from managers and more education for healthcare workers, optimal staffing levels, teamwork, less overtime work and less work stress.Conclusion: Registered nurses experiences concerning the importance of the work environment in their ability to provide safe care. Every manager and organization should consider increasing their responsiveness and communication with health care professionals and give them security and competence in using incidence reporting to a considerable extent. A work environment with high workplace stress and workload affect nurse’s ability to provide safe care and increases the risk for incorrect, missed care.

Bakgrund: Genom delegering av arbetsuppgifter till annan personalkategori frigörs tid för sjuksköterskor att fokusera på uppgifter av mer komplex natur. Trots att delegering minskar arbetsbelastningen för sjuksköterskor är delegeringsförfarandet också tidskrävande och ställer höga krav på säkerhet och att det är förenligt med en god vård av hög kvalitet. Då läkemedelshantering visats vara det största ansvaret som sjuksköterskor i hälso- och sjukvård i hemmet har samt att arbetsbördan fortsätter öka, är det av stort intresse att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av läkemedelsdelegering inom hälso- och sjukvård i hemmet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering inom hälso- och sjukvård i hemmet. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserat på 13 semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård i hemmet. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenhet av läkemedelsdelegering både var positiva och negativa. Delegering i sig underlättade sjuksköterskors arbetssituation samtidigt som sjuksköterskor erfor att omvårdnadspersonal många gånger saknade kunskap, intresse och hade svårt att förstå ansvaret med den delegerade uppgiften. Slutsats: För att patientsäkerheten skall kunna upprätthållas måste sjuksköterskor ges förutsättningar att utbilda, handleda, säkerställa och följa upp läkemedelsdelegeringar. / Background: By delegating tasks to another staff category, time is freed up for nurses to focus on tasks of a more complex nature. Although delegation reduces the workload for nurses, the delegation procedure is also time-consuming and places high demands on safety and that it is consistent with good quality care. Since drug management has been shown to be the greatest responsibility that nurses in home health care have and that the workload continues to increase, it is of great interest to investigate nurses' experience of drug delegation in home health care. Aim: To describe nurses' experiences of drug delegation in home health care. Method: A qualitative content analysis with inductive approach based on 13 semi-structured interviews with nurses in home health care. Results: The results show that nurses' experience with drug delegation was both positive and negative. Delegation itself facilitated nurses' work situation, while nurses experienced that nursing staff often lacked knowledge, interest and had difficulty understanding the responsibility of the delegated task. Conclusion: To maintain patient safety, nurses must be given the conditions to train, supervise, confirm and follow up on pharmaceutical delegations.

En så tidig reperfusionsbehandling som möjligt hos patienter med ST-höjningsinfarkt förbättrar prognosen både gällande kardiell status och minskad dödlighet. Arbetet runt patienten måste ske skyndsamt men samtidigt med hög kompetens. Trots tydliga riktlinjer och tidsmål för reperfusionsbehandling uppfylls inte alltid dessa. Med ökad förståelse för faktorer som påverkar tidsflödet från första vårdkontakt till reperfusionsbehandling skapas förutsättningar för ett mer tidseffektivt och därmed säkrare omhändertagande av patienter som drabbade av ST-höjningsinfarkt. Syftet var att identifiera faktorer som påverkar tidsflödet från första vårdkontakt till reperfusionsbehandling vid det akuta omhändertagandet av patienter med ST-höjningsinfarkt. Metoden var en icke systematisk litteraturöversikt. Totalt inkluderades 15 artiklar både av kvantitativ- och kvalitativ ansats. Artiklarna som inkluderades i resultatet kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag för att klassificera och kvalitetsbedöma de vetenskapliga artiklarna. Artiklarna analyserades med integrerad analysmetod där likheter och olikheter mellan artiklarna identifierades, sammanställdes och delades in i underrubriker samt kategorier. I resultatet framkom fyra huvudkategorier; “Patientrelaterade faktorer”, “System-och organisatoriska faktorer”, “Vårdpersonalens inflytande” och “Kommunikation”. Resultatet från litteraturöversikten visar faktorer som hade både positiv och negativ inverkan på tidsåtgången från första vårdkontakt till reperfusionsbehandling. Faktorer som associerades med förlängd tidsåtgång var: prehospitalt långa transporttider, ospecifika symtom och otillgängligt Percutant Coronar Interventions-lab (PCI-lab). Faktorerna som associerades med tidssparande effekt var: prehospitalt EKG, när patienten transporterades direkt till PCI-lab utan att gå via akuten, prehospital notifikation, fungerande teamarbete, standardiserade arbetssätt och protokoll, organisatoriskt engagemang med regelbunden feedback till personalen samt kompetensutbildning. Slutsatsen är att faktorer som associerades med förlängd tidsåtgång var prehospitalt långa transportavstånd, ospecifika symtom och otillgängligt PCI-lab. Faktorerna som associerades med tidssparande effekt var prehospitalt EKG, direkt transport till PCI-lab utan att passera akutmottagningen, fungerande teamarbete med god kommunikation, standardiserade arbetssätt, organisatoriskt engagemang med regelbunden feedback och utvärdering samt kompetensutbildning för berörd personal. För att identifiera faktorer som är tidsvinnande och skapa nya strategier krävs engagemang och samarbete från samtliga professioner som möter patienten. / As early reperfusion therapy as possible in patients with ST-elevation infarction, the prognosis improves both in terms of cardiac status and reduced mortality. The care around the patient must be done quickly but at the same time with high knowledge precision. Despite clear guidelines and goals for reperfusion, not everyone lives up to them. With an increased understanding of factors that affect the flow of time from initial care contact to reperfusion treatment, conditions are created for more time-efficient and safer care of patients suffering from ST-elevation myocardial infarction. The aim was to identify factors that affect the time flow from first medical contact to reperfusion therapy in the acute care of patients with ST-elevation myocardial infarction. The method was a literature study with a systematic search strategy. A total of 15 articles were included which were both quantitative and qualitative. The articles that were included in the results section were read through several times by both authors and quality reviewed with assessment data for literature studies. The articles were analyzed with an integrated analysis method and divided into subheadings and categories. The results revealed four main categories; "Patient-related factors", "System and organizational factors", "Influence of care staff" and "Communication". The results from the literature review show factors that had both a positive and negative impact on the time required from first medical contact to reperfusion therapy. Factors associated with prolonged time consumption were: prehospital transport times, nonspecific symptoms, and unavailable Percutaneous Coronary Intervention-lab (PCI-lab). The factors associated with the timesaving effect were: prehospital ECG, when the patient was transported directly to the PCI-lab without going through the emergency room, prehospital notification, functioning teamwork, standardized working methods and protocols, organizational commitment with regular feedback to staff and skills training The conclusion is that factors associated with prolonged time consumption were prehospital long transport distances, nonspecific symptoms and unavailable PCI lab. The factors associated with time-saving effect were prehospital ECG, direct transport to PCI-lab without passing the emergency room, functioning teamwork with good communication, standardized working methods, organizational commitment with regular feedback and evaluation and competence training for relevant staff. Identifying factors that are time-saving and creating new strategies requires commitment and cooperation from all professionals who meet the patient.

Bakgrund: Andelen äldre ökar och för äldre är läkemedelsbiverkningar ett vanligt problem som ger ökad sjuklighet, ohälsa och dödlighet. Ofta är de läkemedel som orsakar allvarlig läkemedelsrelaterad ohälsa vanligt förekommande, biverkningarna är välkända och går att förebygga. Distriktssköterskan är en viktig del i det förebyggande arbetet genom läkemedelsgenomgångar, utbildning och kunskap som ger goda förutsättningar för att effektivt förebygga läkemedelsrelaterad ohälsa och öka patientsäkerheten. Syfte: var att beskriva läkemedelsförskrivningen hos den äldre befolkningen i Blekinge under perioden 2001–2015. Metod: Studien gjordes i samarbete med Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Den hade kvantitativ design med tre tvärsnitt mellan 2001–2015 och inkluderade äldre personer 65 år eller äldre. Analysen gjordes deskriptivt och för att se signifikant skillnad i medelantal förskrivna läkemedel genomfördes t-test. Resultat: Den äldre befolkningen hade i snitt lika många förskrivna läkemedel 2001–2015, äldre utan läkemedel ökade procentuellt från 2001–2015 och för äldre med läkemedel syntes en ökad förskrivning. Mellan åldersgrupperna fanns en statistiskt signifikant skillnad i medelvärdet av förskrivningar vid alla tre tidpunkterna, detta fanns mellan könen vid första tvärsnittets tidpunkt, 2001–2003, men kunde inte påvisas vid de två andra tvärsnitten. De fem mest förskrivna läkemedelsgrupperna var samma vid alla tre tidpunkterna. Slutsats: Antal förskrivningar visade sig vara konstant, men andelen äldre utan läkemedel ökade och hos äldre med läkemedel ökade förskrivningarna. Äldre äldre visade sig ha en ökad förskrivning jämfört med yngre äldre, det fanns även en skillnad i förskrivningar mellan könen 2001–2003, för att sedan jämnas ut.

Bakgrund: Sepsis är ett akut sjukdomstillstånd med en hög mortalitet världen över.Tidig identifiering och snabb behandling är viktig för patientens överlevnad.Sjuksköterskan har i sitt patientnära arbete en unik position att snabbt identifierasepsis och initiera behandling. För att möjliggöra en säker vård för patient, kollegoroch vårdansvarig sjuksköterska ska sjuksköterskan arbeta förebyggande ochpatientsäkert. Syfte: Att kartlägga åtgärder som främjar sjuksköterskans förmåga attidentifiera sepsis på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt har genomförts för attskapa en överblick av det aktuella kunskapsläget. För att besvara syftet användesartiklar med en kvantitativ metod. Med hjälp av Polit och Becks niostegsmodellanalyserades artiklar som sedan presenterades i resultatet. Resultat: Resultatetvisade att sjuksköterskorna använde sig utav utbildning, riktlinjer samtscreeningverktyg för att främja identifieringen utav sepsis. Signifikanta skillnader sågsi relation till de olika åtgärderna. Skillnaderna visade bland annat en minskadmortalitet och minskad vårdtid. Slutsats: Sjuksköterskan har en central roll i attidentifiera sepsis. Resultatet förväntas identifiera åtgärder som i den kliniskavardagen kan hjälpa framtida sjuksköterskor eller annan vårdpersonal. Genom attsjuksköterskan är ödmjuk för den egna kompetensen, tar hjälp av screeningverktygoch vidhåller de riktlinjer som finns kan en grund för säker vård byggas. / Background: Sepsis is an acute illness with a high mortality rate worldwide. It istherefore important to act quickly as rapid identification and treatment can be crucialfor the patient's survival. The nurse has, with her close work with the patient a uniqueposition to quickly identify sepsis and initiate treatment. In order to enable safe carefor both the patient, colleagues and healthcare providing nurse, the nurse must workpreventively and in a patient safe manner. Aim: To map interventions that promotethe nurse's identification of sepsis in a hospital setting. Method: A literature reviewhas been carried out to create an overview of the current state of knowledge. To answerthe purpose, articles with a quantitative methodology were chosen. Using Polit andBeck's nine-step model articles were analyzed and then presented in the results.Results: The results showed that the nurses used training, protocols and screeningtools to promote the identification of sepsis. Significant differences were seen inrelation to the various interventions. The differences showed for instance a decreasedmortality and abbreviated the hospital stay. Conclusion: The nurse has a central rolein identifying sepsis. The results are expected to identify measures that can help futurenurses or other healthcare professionals in the clinic. By the nurse being humble abouther own competence, using screening tools and maintaining the existing protocols, afoundation for safe care can be built.

Mothers typically act as gatekeepers to health care for their children, yet many Indigenous mothers report poor access to health services. Inadequate access to health services may contribute to the poor health outcomes experienced by Indigenous infants. Understanding how urban-dwelling Indigenous mothers experience selecting and using health services to meet the health needs of their infants is important to informing how health services can best support the needs of these families. This study employs qualitative interpretive description methodology guided by the Two-Eyed Seeing framework and Andersen’s Behavioural Model of Health Services Use. Interviews facilitated by ecomaps and a discussion group were conducted with 19 Indigenous mothers living in Hamilton with infants under the age of 2 years. Additional interviews with 12 health providers added further context to the mothers’ experiences. Results relate to three domains of health service use: primary care, acute care and early childhood health promotion services. Findings suggest that health providers can improve the access and use of health services by Indigenous mothers and infants through integrating three approaches to care: culturally safe care, trauma and violence-informed care and family centred care. While Indigenous-led supports may be better suited to meet the needs of Indigenous families, mainstream services can improve access and promote health service use through integrating these approaches to care. The findings have numerous implications for nursing education, practice and research as well as for health policy. Application of this evidence may result in equitable access to care, improved use of health services and better health outcomes for Indigenous infants and their families. / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD) / Access and use of health care are important to health and wellness. Indigenous infants are known to have poorer health outcomes than non-Indigenous infants in Canada, yet little is understood of how their parents access health care to meet their health needs. This thesis uses qualitative methods, including interviews and a discussion group, to ask Indigenous mothers living in a city about their experiences selecting and using health services to meet their infant’s health needs. Interviews with health providers assist with understanding how health care is delivered to these families. The results provide important strategies for nurses and other health providers to improve how they provide care. This may then improve access to health services for Indigenous parents and ultimately lead to improved health outcomes for Indigenous infants and their families.

Bakgrund: Det finns väl rapporterat kunskap och teoribildningar om sjuksköterskans övergång från utbildningen till det praktiska yrkesutövandet. Den kunskap som saknas är bland annat hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever sina förmågor i praxis, särskilt i relation till god vård och omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap i relation till kraven på säker vård och omvårdnad. Metod: Studien genomfördes som litteraturöversikt som bygger på nio vetenskapliga artiklar. Analysmetoden var deduktiv innehållsanalys (template analysis; Malterud,1998). Strukturen i analysmetoden byggde på modellen människa, teknik och organisation av Ödegård (2006). Resultat: Analysfynden formades efter kategorierna människa, teknik, organisation enligt Ödegårds modell. Dessa kategorier innehåller åtta subkategorier: fysisk påfrestning, förhindrad koncentration, känslomässig otillräcklighet, oförmåga till kritiskt tänkande inom omvårdnad; stödberoende vid akuta situationer, frustration vid invecklad och krånglande teknik; gäst i den dysfunktionella verkligheten och den svaga punkten – den ojämna bemanningen. Slutsats: Analysen av nio vetenskapliga arbeten med stöd av Ödegårds och Benners teoretiska begrepp har visat att övergången från sjuksköterskestudent till novis och avancerad nybörjare, det vill säga en övergång från teoretisk kunskap till praktisk handling, innefattar upplevelser av en samling av hinder. Hindren manifesteras tydligast i relation till sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap enligt kategorin människa och måttligt enligt kategorierna teknik och organisation. Vad gäller den oerfarna sjuksköterskans kunskapsproblem i relation till kraven på säker vård och omvårdnad, visas i arbetet att dessa härrör främst från begreppen människa och organisation och endast sparsamt från begreppet teknik. / Background: A nurse graduate’s transition period in her profession is well illustrated from previous studies and theories. However, what has been overlooked is how the newly graduate perceives her ability in practice, especially in relation to what is actually required in good nursing care. Aim: The aim of this study was to elucidate the newly examined nurse’s experience of her conception of what is demanded of her in relation to a safe care. Method: This study was carried out as a literature review from nine scientific articles. The analysis method was a deductive content analysis (template analysis; Malterud, 1998). The structure of the analysis was based on the model Man -Technique-Organisation of Ödegård (2006). Results: in the analysis, originated from the categories – man– technique – organisation after the model of Ödegård, emerged eight subcategories: physical stress, distraction, emotional inadequacy, inability to objective thinking regarding nursing care; need of support in urgent situations, frustration in dealing with complicated and difficult technology; a guest in a dysfunctional reality, and the weak link – an imbalance in staffing. Conclusion : The analysis of nine scientific articles, with support of Ödegård’s and Benner’s theoretical concepts, has shown that the transition from a student nurse to novice and advanced beginner, i.e. a transition from the theoretical knowledge to the knowledge in practice, subsequently includes experiences of restraining aspects which leads to problem issues. The nurse’s inability in practice is manifested clearly according to the category person and moderately to the categories technology and organisation. Regarding the newly examined nurses’ experience of knowledge issues in relation to the demand in giving a good and safe nursing care, the results originate primarily from the concepts Man and Organisation, and only hardly from the concept, technology.

The main intention of this thesis was to monitor the activities of nurses as risk managers in selected healthcare facilities. The first objective was to map the current state of accreditation procedures in the Czech Republic, the number of accredited facilities and the types of accreditation. Another objective was to find out in which healthcare facilities there is a nurse as a risk manager or who has the responsibility of a risk manager in healthcare facilities. The third objective was to explore the activities of nurses - risk managers. To achieve these objectives, the following research questions were set: 1st What is the current state of accreditation procedures in the Czech Republic? 2nd In which accredited facilities there is a nurse - a risk manager? 3rd research question: What are the activities and roles of a nurse - a risk manager? (What activities nurses carry out in the performance of their duties; whether nurses feel a change in the provision of nursing care; which risks and incidents nurses encounter in their facilities and what are their solutions; what is the level of communication between the parties in the risk management process in a given facility; which benefits are seen in risk management). The research was conducted with respondents from those healthcare facilities that were willing to cooperate. The research conducted is a qualitative one. The respondents underwent interviews according to the structure of categorized questions. Subsequently, transcripts of the interviews were made as well as the analysis and categorization of the data was carried out and presented in tables under the framework analysis according to Ritchie and Spencer. The research revealed the answers to the research questions. In no of the facilities that have responded to the questions there is a nurse with the function of a risk manager. Activities within the risk management are taken over by staff at other positions, mostly quality managers, head nurses or auditors. Detailed proportion of these functions is clearly presented in the accompanying graphs. Research question 3 yielded a great number of responses. For example, nurses who have competence in risk management play mainly the roles of communicators, defenders, authors, auditors and mentors. In exercising their functions, they have observed changes, as compared with the past, in the responsibilities of nurses, patient activity, greater transparency, the quality and safety of the care provided. They describe in detail the risks and incidents which they have met at their workplaces, and how they have been solved. The respondents see the advantages of risk management in the fact that it is a good tool for defending not only patients but also nurses themselves; that it is a tool to increase responsibilities and activities of patients and to improve the quality and safety of the care provided. All the responses are clearly presented in tables and confronted with the knowledge derived from professional literature and our own experience. The results of the thesis can be provided to the healthcare facilities where the research has been carried out; it could be provided to competent institutions and also, in the form of an informative brochure, to nurses and other healthcare personnel. We would suggest a higher level of education about risk management potential. Our suggestions also include changes to legislation - powers, the establishment of clear procedures and rules, and the regulation of education in risk management so that implementation of this tool is unified and becomes accessible to all facilities.

Bakgrund: Ordet kejsarsnitt kommer från latin och innebär att barnets tas ut genom livmoderväggen med ett snitt långt ner på buken. Det föds närmare 200 000 barn om året i Sverige och av dessa är 17,3 procent förlösta genom kejsarsnitt. Tidigare forskning beskriver vikten av en fungerande och tydlig kommunikation i operationsteamet kring patienten, för att patientsäkerheten ska uppfyllas och en säker vård ska kunna bedrivas vid ett akut kejsarsnitt. Syfte: Att beskriva operationsteamets erfarenheter av kommunikation under ett akut kejsarsnitt. Metod: En kvalitativ studie där data inhämtades via 14 stycken frågeformulär utformade enligt critical incident technique. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys och redovisas genom tabell, citat och löpande text. Resultat: Kommunikation är viktigt vid akuta kejsarsnitt, men beroende på vilka som ingår i operationsteamet och vilken erfarenhet de har med sig kan kommunikationen vara mer eller mindre uttalad. Aspekter, förutom yrkeserfarenhet, för en välfungerande kommunikation är tid, samarbete och rutiner. Slutsats: I resultatet framkommer att kommunikationen tar sig olika uttryck i olika team, där rutiner och yrkeserfarenhet påverkar hur man kommunicerar. En fungerande kommunikation behöver operationsteamet arbeta aktivt med, då det medför ett positivt teamarbete, bra stämning på sal och en säker vård. / Background: The word caesarean section is Latin and means that the baby is delivered through the uterine wall with an incision far down on the abdomen. Nearly 200,000 babies are born each year in Sweden and of these, 17.3 per cent are delivered by caesarean section. Previous literature describes the importance of clear and well-established communication in the surgical team responsible for the patient, so that patient safety standards are met, and safe care can be provided in an emergency caesarean section. Aim of the study: To describe the operating team's experiences of communication during an emergency caesarean section. Methodology: A qualitative study where data were collected via 14 questionnaires designed according to the critical incident technique and data were analyzed according to a qualitative content analysis and reported by table, citation and running text. Results: Communication is important in acute caesarean sections, though depending on who is part of the surgical team and what experience they have, the quality of the communication can vary. Elements, besides professional experience, for a well-functioning communication were time, attitude, and clarity. Conclusion: The result shows that the communication patterns varies depending on whom is a part of the team, where routines and professional experience form the communication. The operating team needs to work actively with a functioning communication as it is important for a positive team work, a good atmosphere in the ward and safe care.