Jämförelse mellan partnering och traditionella byggprojekt, sett till kvalitet och ekonomi.

Everywhere you look in today’s society many kinds of people are constantly interacting with each other. Especially in large groups of people working together, the phenomenon is even greater. In the construction industry there are many kinds of parts that need to come together in order to get sustainable and successful results. Therefore the relationship between the contractor and the construction client must be at its best. However, increasing construction costs has led to a debate about the relationship between the contractor and the construction client. Does the relationship need a boost? If so, what will it take in order to keep it in balance and in order of it to maintain it’s good shape?

Syftet med denna uppsats var att undersöka om grupparbete som arbetsform, där jag fördjupat mig i frågor kring vilken inställning svenska som andraspråkslärare har till grupparbete som metod och för- och nackdelar med detta. Dessutom undersöker jag hur bedömningen sker vid grupparbeten. Jag har intervjuat fem SVA-lärare och har alltså använt mig av en kvalitativ forskning på två olika gymnasieskolor som ligger i två mellanstora städer i Sverige. Informanterna verkade vara positiva till grupparbete som arbetsmetod på gymnasiet fast det förekommer svårigheter med detta. Det är bl.a. mycket viktigt att läraren delar in gruppen på så vis att man minskar risken till osäkerhet och irritation bland eleverna. Informanterna betraktar grupparbeten som en övning, som är till för att eleverna ska lära sig samarbeta med andra och respektera varandras åsikter.

Antalet äldre i världen ökar, vilket medför att det finns ett större behov av vård och rehabilitering. Eftersom vårdtiderna blivit kortare har också en större del av rehabiliteringen förflyttats till hemmet. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av samarbete med hemtjänstpersonal. En kvalitativ studie genomfördes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter yrkesverksamma på hälsocentraler. Materialet transkriberades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att det finns ett samarbete, men att det ser olika ut. Resultatet visade att det finns faktorer som påverkar samarbetet som att nära relationer mellan yrkesgrupperna och samordnade träffar underlättar samarbete medan stora personalgrupper och privata aktörer försvårar samarbete. Det framkom även att hemtjänstpersonalen sågs som en viktig resurs i rehabiliteringen. Sammanfattningsvis pekar studien på att det finns delar i samarbete som går förbättra och att ett välfungerande samarbete är betydelsefullt för att de arbetsterapeutiska insatserna ska nå de äldre.

Syfte och frågeställningar Syftet med detta forskningsarbete är att skapa en djupare förståelse för hur elever och lärare resonerar kring respekt och samarbete. Forskningsfrågor: Hur resonerar idrottslärare kring samarbete och respekt? Hur resonerar elever kring samarbete och respekt? Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt. Metod Vid datainsamlingen användes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktär då en intervjuguide användes vid samtliga samtal. Då erhölls svar från 6 st informanter, två lärare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lärare för- eller elever i grundskolans yngre åldrar. Resultat Resultatet visade att lärarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna på eleverna, att man visar varandra lika värde. En av lärarna uppfattade respekt sammanlänkat med beundran som något positivt och respekt sammanlänkat till rädsla som något negativt. Den andre läraren menade att respekt inte är någon obehaglig känsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt. En av lärarna nämnde även att eleverna visade respekt då de tog hänsyn till lärarens roll och inte blev för personliga. Eleverna och lärarna hade en liknande uppfattning om samarbete, flera som jobbar eller gör något tillsammans och att någon inte gör allt. Eleverna framförde att ett respektfullt beteende kunde vara att inte handla destruktivt mot andra eller mot miljön, att hjälpa sina kompisar när de behövde och att lyssna på lärarna. Eleverna hade likväl olika resonemang om respekt om vilka beteenden som gav respekt. Slutsats I resultaten går det att urskilja att elevernas resonemang är lika på vissa punkter. Det finns även en hel del av elevernas resonemang som skiljer sig åt i kompexitet och skarpsynthet. Denna forskning visar att några elever var bättre än andra på att uttrycka sig. En av lärarna hade ett intressant resonemang kring vad detta kan innebära i verkligheten, de elever som var duktiga på att sätta ord kunde göra samma dumma grejer i alla fall. Det är alltså svårt att veta om elever och lärare verkligen agerar utifrån sina resonemangen. Det behövs troligtvis en mer djupgående forskning som tar hänsyn till kroppsliga uttryck för respekt för att få en holistisk bild av lärares och elevers förståelse av respekt och samarbete. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Collaboration is a tool many organizations use to achive a certain goal. In previous research it can be read about both advantages and disadvantages of collaboration and also that a well-functioning collaboration is difficult to achieve. In previous research there is a shortage of scientific researches illustrating the outcome of collaboration. I have chosen to examine the cooperation between the social services and schools of the municipality of Växjö. The purpose of this essay is to understand what experiences staff working with children/young people in school and social services have of collaboration between each others organizations. And what they think about the importance of collaboration for the pupil/client. I have used a qualitative method and carried out individual interviews as well as focus group interviews. Altogether I accomplished two individual interviews and two focus group interviews. In order to analyze my empiricism I have used Kvale's (1997) process of interpretation and applied the new institutional theory of organization. As the theory is extensive I have chosen to focus on certain parts which are: organizational fields, business domain, consensus domain and conflict domain. In my analysis I have come to the conclusion that informants in school and people in social services have different views on the collaboration in between them. Their experiences are however that an effective interaction leads to positive effects for both the child/the young and for the professionals themselves. Today however they experience that the cooperation between the organizations has a lack of common goals and expectations.

No description available.

Syftet med den här studien är att belysa samarbete och samarbetssituationerna mellan klasslärare och musiklärare. Jag kommer i bakgrunden beskriva vad andra forskare säger om samarbete och musikens roll för elever, samt kommer delar av skolans ramfaktorer som rör studiens syfte återges. Att fånga elevers intresse och nyfikenhet är av stor vikt för att skapa intresse hos eleven. Musik är ett stort intresse för dagens barn och något skolan bör ta vara på. Undersökningen bygger på åtta kvalitativa intervjuer med fyra musiklärare och fyra klasslärare. Musiklärarna undervisar i de aktuella klasslärarnas klasser. Av resultatet framgår att lärarna är positivt inställda till att samarbeta med varandra över ämnesgränserna. Däremot förekommer det inget utpräglat samarbete mellan de båda lärarkategorierna. Det framgår att tidsbrist är ett stort hinder för att bedriva ett större samarbete mellan lärarna men även att det inte krävs mycket tid bara för att koppla ämnena till varandra.

Syftet med denna uppsats är att beskriva samarbete i arbetslag mellan olika pedagogiska kompetenser i skolan. I uppsatsen redogörs för tidigare forskning beträffande de tre olika pedagogiska kompetensernas ursprungliga yrkeskultur,och vilka konsekvenser respektive yrkeskultur medfört vid förskolans och fritidshemmets integration i skolan. Forskningsbakgrunden visar pedagogiska vinster, samt vikten av målsättning och utvärdering. Teoretiska perspektiv redogör för individens och gruppens identitet och förutsättningar för samarbete. Semistrukturerade intervjuer har legat till grund för val av metod och utifrån de resultat som framkommit, har möjligheter, hinder och samarbetets konsekvenser för lärandet bearbetats i förhållande till teori och tidigare forskning. Sammanfattningsvis kan konstateras att de olika pedagogiska kompetenserna som samarbetar ser varandra som resurser som kompletterar varandra, vilket också leder till ett bättre lärande för eleverna. Vår diskussion visar att förutsättningar för ett lyckat samarbete ökar om det finns tillräckligt med tid till planering, målsättning och utvärdering. Det bör även finnas tid för samtal i arbetslaget, där diskussioner om den pedagogiska verksamheten och vad samarbetet ska leda till är i fokus. Vidare leder diskussionen till våra slutsatser om att viljan att samarbeta och den inre motivationen i arbetslaget är en förutsättning för ett gott samarbete.

SAMMANFATTNING: (Abstract) Syftet med studien var att utifrån tre lärares och en socialsekreterares perspektiv söka en förståelse om hur samarbetet med barn som far illa ser ut, vilka tecken ett barn som far illa kan uppvisa och vilka faktorer som avgör om en lärare anmäler ett barn till socialtjänsten. Syftet besvarades med hjälp av kvalitativa intervjuer och analys av svaren i förhållande till tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. De viktigaste resultaten i studien var att intervjupersonerna inte kände till alla tecken på att barn far illa, att det finns ett flertal faktorer som påverkar om en lärare anmäler ett barn till socialtjänsten och att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten inte är tydligt nog. Slutsatsen visade att det behövs mer kunskap för att upptäcka barn som far illa, att samarbetet mellan skolan och socialtjänsten behövs göras mer tydligt. Att lärarna behöver få mer möjligheter till stöttning med elever som far illa för att minska faktorer som kan påverka lärares anmälningsbenägenhet.