No description available.

<p>Elever i skolan måste kunna samarbeta i många olika situationer för att lära och utvecklas. Det kan till exempel handla om olika grupparbeten, problemlösningar, lagaktiviteter i idrotten och lek. Att kunna samarbeta med andra är en del av den sociala kompetensen, men det är inte självklart att alla elever kan samarbeta utan svårigheter. Detta har vi sett på skolorna och vi har även pratat med pedagoger som påvisar att flera elever idag har samarbetsproblem och brister i den sociala kompetensen. </p><p>Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger i grundskolans tidiga år ser på begreppet social kompetens, hur de arbetar för att elever ska utvecklas socialt och om lek används i skolan för utvecklingen av den sociala kompetensen. Vidare kommer vi att nämna betydelsen av social kompetens och att lek kan användas för att förbättra denna förmåga.</p><p>I vår undersökning har vi gjort kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar i förskoleklass, år 1, år 2 och/eller i år 3. Intervjuerna spelades in på band för att sedan analyseras och redovisas med hjälp av citat. Undersökningen visar att det finns flera olika definitioner på begreppet social kompetens, men att det ofta handlar om att kunna uppföra sig väl tillsammans med andra. Vidare har vi fått ta del av pedagogernas erfarenheter av elever med bristande social kompetens och deras arbete med att utveckla elevers sociala förmåga. I undersökningen framkom det att bland annat samarbetsövningar och lek används i arbetet för att förbättra elevernas sociala kompetens.</p>

<p>Jämförelse mellan partnering och traditionella byggprojekt, sett till kvalitet och ekonomi.</p>

<p>Turismen har på senare tid kommit att få en allt viktigare roll i Sverige och för många regioner har turismen utvecklats till en viktig näring eftersom den har bidragit till att skapa nya jobb. För de flesta företag är det svårt att skapa tillväxt enbart med hjälp av interna resurser och därför är det av stor vikt att samarbeta med andra företag. Samarbete har de senaste åren kommit att få en allt större betydelse för olika aktörer inom turistnäringen. I den här studien har vi valt ut en turistregion i södra Sverige där vi studerat hur olika lokala aktörer inom turistnäringen samverkar och hur samarbetet eventuellt kan utvecklas för att stimulera tillväxten i regionen. </p><p>I studien har vi valt en kvalitativ ansats där fem personliga intervjuer har genomförts med olika organisationer som är aktiva inom turistnäringen. En e-postintervju har även genomförts med en kommun i turistregionen. En strukturerad intervjumetod har använts i studien.</p><p>Studien visar att de lokala turistaktörerna samarbetar med en stor mängd olika typer av organisationer och institutioner och att samarbetet dessutom är branschöverskridande. Studien visar också att samarbetet i turistregionen i första hand organiseras av ett turistbolag genom deras nätverk och att det här nätverket är betydelsefullt för att samarbetet även ska kunna utvecklas i framtiden. Studien visar att det finns goda förutsättningar att stimulera tillväxten i regionen eftersom det i nuläget finns ett väl fungerande samarbete mellan olika aktörer i regionen genom i första hand turistbolaget. För att kunna stimulera tillväxten i regionen ytterligare krävs i första hand ett utvecklat samarbete med regionens kommuner vilka måste skapa förutsättningar för turismen att kunna växa.</p>

<p><p>Syftet med den här studien är att belysa samarbete och samarbetssituationerna mellan klasslärare och musiklärare. Jag kommer i bakgrunden beskriva vad andra forskare säger om samarbete och musikens roll för elever, samt kommer delar av skolans ramfaktorer som rör studiens syfte återges. Att fånga elevers intresse och nyfikenhet är av stor vikt för att skapa intresse hos eleven. Musik är ett stort intresse för dagens barn och något skolan bör ta vara på. Undersökningen bygger på åtta kvalitativa intervjuer med fyra musiklärare och fyra klasslärare. Musiklärarna undervisar i de aktuella klasslärarnas klasser. Av resultatet framgår att lärarna är positivt inställda till att samarbeta med varandra över ämnesgränserna. Däremot förekommer det inget utpräglat samarbete mellan de båda lärarkategorierna. Det framgår att tidsbrist är ett stort hinder för att bedriva ett större samarbete mellan lärarna men även att det inte krävs mycket tid bara för att koppla ämnena till varandra.</p></p>

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva samarbete i arbetslag mellan olika pedagogiska kompetenser i skolan. I uppsatsen redogörs för tidigare forskning beträffande de tre olika pedagogiska kompetensernas ursprungliga yrkeskultur,och vilka konsekvenser respektive yrkeskultur medfört vid förskolans och fritidshemmets integration i skolan. Forskningsbakgrunden visar pedagogiska vinster, samt vikten av målsättning och utvärdering. Teoretiska perspektiv redogör för individens och gruppens identitet och förutsättningar för samarbete. Semistrukturerade intervjuer har legat till grund för val av metod och utifrån de resultat som framkommit, har möjligheter, hinder och samarbetets konsekvenser för lärandet bearbetats i förhållande till teori och tidigare forskning. Sammanfattningsvis kan konstateras att de olika pedagogiska kompetenserna som samarbetar ser varandra som resurser som kompletterar varandra, vilket också leder till ett bättre lärande för eleverna. Vår diskussion visar att förutsättningar för ett lyckat samarbete ökar om det finns tillräckligt med tid till planering, målsättning och utvärdering. Det bör även finnas tid för samtal i arbetslaget, där diskussioner om den pedagogiska verksamheten och vad samarbetet ska leda till är i fokus. Vidare leder diskussionen till våra slutsatser om att viljan att samarbeta och den inre motivationen i arbetslaget är en förutsättning för ett gott samarbete.</p>

<p>När lär sig eleverna kunskapen inom ett yrke och hur arbetar skolan tillsammans med företagen för att genomföra en fullgod utbildning?</p><p>Jag har genomfört litteraturstudier från företagens och skolans värld, samt gjort en undersökning av en gymnasieskola genom en intervju med rektorn och en enkät med eleverna. Med den nuvarande yrkesutbildningen skall eleverna få delar av sin utbildning ute i arbetslivet. Skolans uppgift är att ge eleverna förutsättning för ett livslångt lärande. Då gäller det för skolorna att ha ett bra samarbete med företagen och vara insatta i nymodigheter som förekommer inom det yrkesområde, som utbildningen skall leda till. Skolan skall ju försöka återspegla, och informera om verkligheten som eleven skall ut i efter gymnasieutbildningen. Undersökningen skall visa hur samarbetet kan fungera på en skola med endast elprogrammet installation. Elektrikeryrket har många fåmansbolag och därför anser jag det intressant i undersökningen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att få kunskaper om hur elever med svenska som andraspråk förhåller sig till slöjden som  ett kommunikationsämne. Syftet är även att få mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra språk. Utgångspunk tas med hjälp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan människor. Samtal mellan människor gynnar språk och kunskapsutvecklingen. För att få en inblick i kommunikationen mellan eleverna har jag valt att göra observationer på olika klassrumssituationer samt intervjuer med slöjdlärare. Studien är på en skola år 7-9. Resultaten i min undersökning visar att slöjdens verksamhet är språkstimulerande för andraspråkselever. Det är en skapande verksamhet som är utvecklande för alla oavsett tidigare erfarenheter. Dialogen, dvs samtal mellan elever och även tillsammans med vuxna ger eleverna stimulans och har stor betydelse för språkutvecklingen. undersökningen visar även att lärarens engagemang att skapa förutsättningar för dialoger är víktig.</p>

<p>Motivation att lära tillsammans är rubrik på min magisteruppsats, där jag genomfört</p><p>en aktion inom matematik i den niondeklass jag undervisade. Syftet med aktionen</p><p>var att försöka skapa en kultur i klassrummet som gynnade viljan att lära.</p><p>Huvudfrågeställningen var om det var möjligt att stärka elevers lust att lära genom att</p><p>arbeta tillsammans. Jag uppfattar lärandet som ett samspel mellan tre dimensioner;</p><p>kognition, psykodynamik och samhällelighet. I aktionen har kognition representerats</p><p>av Vygotskij, men även av Löwing, psykodynamiken av Glasser med sk ”äkta</p><p>gruppuppgifter” och samhälleligheten av Person och hans indelning av elever i</p><p>”kunskapsvilliga”, ”marknadsanpassade” och ”skoltvungna”.</p><p>Metoden jag använde mig av var att observera elever, indelade i</p><p>kunskapsheterogena grupper enligt Persson, när dessa arbetade med gruppuppgifter</p><p>inom området samband. Uppgifterna utgick från en gemensam praktisk uppgift som</p><p>sedan gemensamt diskuterades och abstraherades. Innan och efter aktionen</p><p>undersöktes elevernas inställning till matematik. Dessutom fick eleverna kontinuerligt</p><p>utvärdera gruppuppgifterna och sin och gruppens insats. Samtidigt förde jag</p><p>personlig loggbok vilken jag senare utförde ett bubbelkretslärande av.</p><p>Resultatet visar att lära tillsammans gynnar de flesta men framförallt de</p><p>”skoltvungna”. Samtidigt tycks det som om en liten grupp av elever ogillar att bli s.k.</p><p>”genomsnittselever”.</p>

Syftet med denna uppsats är att få kunskaper om hur elever med svenska som andraspråk förhåller sig till slöjden som  ett kommunikationsämne. Syftet är även att få mer kunskaper hur jag i det pedagogiska arbetet kan arbeta med elever med svenska som andra språk. Utgångspunk tas med hjälp av sociokulturella teorier. I den sociokulturella perspektivet betonas kommunikationen mellan människor. Samtal mellan människor gynnar språk och kunskapsutvecklingen. För att få en inblick i kommunikationen mellan eleverna har jag valt att göra observationer på olika klassrumssituationer samt intervjuer med slöjdlärare. Studien är på en skola år 7-9. Resultaten i min undersökning visar att slöjdens verksamhet är språkstimulerande för andraspråkselever. Det är en skapande verksamhet som är utvecklande för alla oavsett tidigare erfarenheter. Dialogen, dvs samtal mellan elever och även tillsammans med vuxna ger eleverna stimulans och har stor betydelse för språkutvecklingen. undersökningen visar även att lärarens engagemang att skapa förutsättningar för dialoger är víktig.