Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning. Därför att vi inte kunde se att barngruppen blivit mer sammanhållen. Detta tror vi beror på att vi inte kunde arbeta kontinuerligt med barngruppen.

Det övergripande syftet är att studera hur pedagoger i förskola och skola samarbetar. För att mer specifikt ta reda på potentiella möjligheter för utveckling av samverkan fokuseras ett exempel: arbetsätt och innehåll avseende matematik. Den belyser vilka samarbetsformer pedagogerna använder och hur pedagogerna utformar arbetssättet/arbetsätten inom matematik med hänsyn tagen till information som delges vid samarbetet mellan förskola och förskoleklass. Intresset till det valda undersökningsområdet baseras på erfarenheter av att vissa barn inte ges möjlighet att utvecklas vidare utan arbetar med samma innehåll i flera år och ofta på samma sätt. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på åtta intervjuer varav fyra med förskollärare i förskola och fyra med förskollärare i förskoleklass. Resultatet visar att det inte förekommer något samarbete inom matematik mellan förskola och förskoleklass. Den enda samarbetsformen som förekommer är i form av överlämning och mottagande av barn mellan verksamheterna. I intervjuerna framkommer det att pedagogerna i de båda verksamheterna arbetar likartat inom matematik. Då inget samarbete förekommer och informationen om pedagogernas arbetssätt och barnens kunskapsnivå vid överlämningen är bristfällig tas inte barnens tidigare intressen, kunskaper och erfarenheter tillvara i arbetssättet. I metoddiskussionen lyfts frågan om resultatet hade blivit annorlunda om det hade funnits ytterligare följdfrågor till intervjufrågorna. Resultatdiskussionen berör orsaken till varför det inte finns ett samarbete inom matematik mellan förskola och förskoleklass. Vidare diskuteras om det skulle gå att motverka orsaken som förhindrar samarbete mellan verksamheterna.

Denna studie fokuserade på samverkan inom landstingets beroendeenhet och kommunens socialtjänst missbruksavdelningen. Syftet med studien var att belysa praktikers rfarenheter av samverkan, avseende patienter/klienter med missbruk/beroende problematik. Metodvalet var kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten är Danermarks teori om samverkan och tre primära samverkansbegrepp; organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visade att praktiker som deltagit i studien upplever att samverkan inom landsting och kommun fungerar bra och framhåller vissa faktorer som kan underlätta samverkan samt vissa faktorer som kan försvåra samverkan. Faktorer som underlättar samverkan är bland annat en god kommunikation, regelbundna möten. Faktorer som försvårar samverkan är beslutsmandat, organisation och sekretess.

Denna uppsats handlar om elever och lärare vid en gymnasiefriskola i Mellansverige och om dessa anser att grupparbete är en bra arbetsmetod. Genom intervjuer med lärare och elever samt observationer av grupparbeten har denna undersökning blivit verklighet. Slutsatserna i denna uppsats är att grupparbete är ett komplext arbetssätt med flera olika faktorer som ska stämma överens. Eleverna och lärarna är överlag positivt inställda, men vissa elever anser att grupparbete inte fungerar som arbetssätt. Framförallt är det ambitionsnivån vissa trycker på som ett problem eftersom eleverna inom grupperna strävar efter olika betyg varpå vissa i gruppen gör mer än andra och en del gör ingenting alls. Ibland delas även arbetet upp i mindre delar varpå det blir små individuella arbeten inom grupperna vilket inte är önskvärt. Då blir själva grupparbetsprocessen lidande vilket spolierar hela syftet med att kunskapa tillsammans. Annars påtalar flertalet lärare och elever fördelar med arbetsmetoden likt social utveckling, fler perspektiv på uppgiften, större trygghet under redovisningar, ökad frihet etc. Grupparbete är bra om hänsyn tas till gruppsammansättningen (storleken på gruppen, hur väl känner medlemmarna varandra, medlemmarnas ambitionsnivå etc.). Andra faktorer som måste stämma är en tydlig struktur, ett klart och väl genomtänkt syfte samt goda instruktioner.

Syftet med studien var att åskådliggöra några pedagogers arbetssätt och åsikter kring barnens språkutveckling i förskolan och förskoleklass. Vi ville även undersöka om det fanns något samarbete mellan verksamheterna kring barnens språkutveckling. Slutligen var vår avsikt att ta reda på om pedagogerna anser att samarbetet hämmas om verksamheterna inte är samlokaliserade. För att söka reda på liknande undersökningar som gjorts tidigare, använde vi oss av Internet. Vi använde oss av sidan www.uppsatser.se där vi skrev in barn, språkutveckling och samarbete. Genom den sidan hittade vi Espling och Hällgrens examensarbete där vi fick reda på vilken litteratur de hade använt sig av. Pedagogerna har fått framföra sina åsikter genom intervjuer och enkäter. Resultatet visade att man i förskolorna i huvudsak arbetar med rim och ramsor, musik, drama och rörelse. I förskoleklassen dominerade Bornholmsmodellen, men de använder även lite andra arbetsmetoder som t ex dagböcker, händelseböcker, högläsning och ordkedjor.Vi upptäckte att det är mer samarbete mellan förskoleklass och klass ett, än mellan förskola och förskoleklass, vilket även Hjelte (2005) har kommit fram till. Vi har genom vår studie kommit fram till att samlokalisering har en stor betydelse för hur samarbetet ska fungera mellan verksamheterna.

Denna uppsats handlar om hur lärare i tre olika skolformer ser på samarbete med andra lärare. Undersökningen gjordes genom öppna intervjuer med åtta lärare från tre olika skolformer och frågorna berörde vilken betydelse samarbete har för trivsel i arbetet, hur samarbete fungerar i praktiken i skolorna, arbetsgivarnas roll för samarbete mellan lärare samt samarbetets betydelse för kvalitén på undervisningen. Jag ville också se om det fanns skillnader i sätten att samarbeta på i de olika skolformerna grundskola, gymnasieskola och folkhögskola. I litteraturen som föregått intervjuerna beskrivs skolans organisering av lärare i arbetslag ur olika infallsvinklar som t ex. arbetslag som en lärande och utvecklande miljö med trygghet och stöd för den enskilde läraren och skillnaden mellan påtvingat och spontant samarbete. I mitt arbete har jag också tagit del av den OECD-rapport som kom våren 2015 och som påtalar bristen på samarbete mellan lärare i den svenska skolan. Här lyfts skolledningens roll som nyckelaktör fram när det gäller att skapa utrymme för och stimulans till samarbete mellan lärare. Det min studie visar är att samarbete är viktigt för trivseln i arbetet, eftersom det innebär att man känner tillhörighet, trygghet, stimulans och utveckling. Flera av lärarna tillstår att lärarjobbet ofta är ett ensamarbete, men lyfter samarbetet som en viktig komponent för trivseln. Min studie visar också att de lärare som deltog upplever att samarbete till största delen initieras av lärarna själva, vilket är viktigt att notera eftersom arbetslagen som organisationsform var tänkt att främja samarbete och kollegialt lärande. De nämnde visserligen samarbetet i arbetslagen som självklart men fokuserade sedan under intervjuerna på samarbete kring undervisning och ämnen utanför de givna arbetslagen. Den OECD-rapport som kom våren 2015 lyfte skolledarnas roll för att skapa en lärande organisation. Enligt rapporten finns brister i detta, vilket återspeglas i min studie av lärarnas svar när det gäller deras syn på skolledningens roll för samarbete.

No description available.

Denna studie hade syftet att undersöka om det går att förändra gruppdynamiken i en barngrupp i förskolan. Vi valde att utgå från olika tillitsövningar och samarbetsövningar. Vi har använt oss av observationer för att kunna se resultaten. Det resultat studien visade är att det kan ske förändringar med hjälp av olika aktiviteter. Studien genomfördes på en förskola där vi observerade barn i åldern 5 år. Av resultatet hade vi svårt att dra en slutsats dock kunde vi se en liten förändring med de barn som deltagit under båda tillfällena eftersom de börjat samarbeta mer. För att få ett tydligare resultat behöver övningarna dock genomföras under en längre tid då samarbete och självförtroende utvecklas.

Studien syftade på att klargöra om de studie- och yrkesvägledare som medverkade i elevhälsan i Skellefteå kommun fick användning av sin yrkeskompetens eller inte, samt att tydliggöra om det fanns skillnader i arbetssätten beroende på vilken skola man arbetade på. De frågor som besvaras var: Hur såg studie- och yrkesvägledaren på sin yrkesroll inom elevhälsan? Vilken kompetens fick de användning av och inte, i arbetet inom elevhälsan? och vilken skillnad fanns det mellan de olika skolorna? Denna studie baserades på kvalitativa intervjuer och blev således en kvalitativ studie. Sex stycken studie- och yrkesvägledare på sammanlagt elva stycken skolor intervjuades. Resultatet från studien visade att studie- och yrkesvägledarna i stor utsträckning fick användning av sin yrkeskompetens men att det fanns skillnader mellan de olika skolorna. Skillnaderna bestod till stor del av hur väl sammarbetet mellan aktörerna inom elevhälsan var, och detta ledde till hur stor del av arbetsuppgifterna, och vilka arbetsuppgifter som tillföll studie- och yrkesvägledaren. Resultatet från studien visade att skillnaderna ofta berodde på hur kulturen att involvera studie- och yrkesvägledaren i arbetet med elevhälsan på skolan varit genom tiderna på skolan, inte vem som var studie- och yrkesvägledare.

Studien har genomförts i syfte att undersöka vad en arbetsmetod som utgår från aktivitetslådor kan tillföra elever i undervisningen av textilslöjd. Forskningsfrågorna har varit: Hur arbetar eleverna med aktivitetslådorna i textilslöjden? Hur kan de fungera i undervisningen av textilslöjd? Vilka personliga förmågor kan arbetet med aktivitetslådor ge elever övning i? Undersökningen har utförts genom att observera tre elevgrupper vid tre tillfällen, på två olika grundskolor. De observerade eleverna svarade efter avslutad övning på tre frågor och samtliga deltagare fyllde i en ”känsloenkät”. Resultatet visade att aktivitetslådorna skapade nyfikenhet hos eleverna och att detta motiverade till arbete. Det visade sig att eleverna övade sig i samarbete, att kommunicera med varandra samt att självständigt lärande kräver självtillit. Läraren fick ta rollen som en handledare och i vissa fall räckte det att stötta eleverna i deras lärande.