I denna studie genomfördes en empirisk undersökning av Åres arbete med platsmarknadsföring. Undersökningen gjordes för att öka kunskapen kring hur framgångsrika orter arbetar med att marknadsföra sig. Förhoppningsvis kan undersökningens resultat hjälpa andra orter att framgångsrikt designa sin platsmarknadsföring. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med representanter från stora och inflytelserika organisationer i Åre. Det visade sig att några av dessa organisationer samarbetade i en sorts planeringsgrupp som skapade långsiktiga mål för ortens utveckling. Det som kan ses som uppseendeväckande med denna planeringsgrupp var dels att representanter från både styrande- och oppositionspartier var involverade men även att näringslivet hade en betydande roll. Organisationerna som var representerade i planeringsgruppen hade tillsammans ett stort inflytande på majoriteten av platsens aktörer, vilket gav upphov till en stor organiseringsmakt. Denna uppsättning av planeringsgruppen var troligen orsaken till samarbetets långsiktiga framgång och bör ses som en betydande framgångsfaktor. De få komplikationer som uppkom under arbetet kring platsmarknadsföringen var oftast intressekonflikter om vad som bör prioriteras. Dessa var för det mesta enkla att lösa internt på grund av den tillit som byggts upp över tid mellan individerna i planeringsgruppen. Introduktionen av nya individer till planeringsgruppen identifierades som ett kritiskt moment där större konflikter kunde uppstå, detta på grund av den nya individens bristfälliga förståelse av samarbetet. För att minimera riskerna bör därför nya individer introduceras till planeringsgruppen under en längre tid.

Undersökningen går ut på att hitta nya kvalitativa redskap för att utveckla samarbetsformerna inom internationell scenkonst. Arbetet syftar även till att ta reda på hur olika konstnärer samarbetar. Går det att utveckla och effektivisera fysiska möten i internationella utbyten genom att ta fram en ny arbetsmall som minskar konflikter och destruktiva strömningar? Förhoppningen är att ta reda på hur samsyn på bästa sätt kan hittas i en flerkulturell grupp. Jag har i min research intervjuat nationella och internationella respondenter som bl.a. besvarat frågeställningar kring ledarskap, organisation, policydokument, ansökningar. Jag har även tagit del av litteratur för att därigenom finna fler ingångar. Till detta har jag även delgett en del av mina egna erfarenheter kring internationella samarbeten. I studien presenteras en möjlig färdväg som regissörer, producenter eller grupper kan använda sig av när de ingår i internationella eller nationella samarbeten inom scenkonst. Lathunden presenterar hur medlemmarna tillsammans kan minimera konflikter, missuppfattningar eller destruktiva strömningar innan det konstnärliga samarbetet på golvet sätter igång. Det finns idag redan skrivna modeller som givetvis går att implementera på konstnärliga utbyten. Min förhoppning med den här rapporten är att ge ytterligare dimensioner och valmöjligheter för de konstnärer som väljer att gå in i ett internationellt samarbete.

<p>Västerås är en stad som tidigare har förknippats med gurkor och industrier då ASEA, nuvarande ABB etablerades i Västerås 1883. Staden är idag relativt okänd för externa gäster, det är något som Västerås marknadsföringsorgan Västerås & Co vill ändra på. Arbetets syfte är att undersöka vad en värdskapssatsning kan ge för effekter på turismen och näringslivet i Västerås samt undersöka möjligheten att värdskapscertifiera de olika verksamheterna i Västerås. Litteraturstudier, intervjuer samt deltagande observationer har använts som metod. Teoriavsnittet tar upp värdskapsbegreppet samt samarbeten inom organisationen för att sedan kunna jämföras med resultatet från intervjuerna och de deltagande observationerna. Av empirin framkommer det att en gemensam syn på innebörden av värdskap är viktigt för att värdskapsarbetet ska bli framgångsrikt. De anser även att värdskapet är en inställningsfråga så det är upp till var och en att bjuda på ett gott värdskap. Samtliga är positiva till en värdskapscertifiering, dock är inte alla överens om hur det ska gå till och vilka som ska delta. I Diskussionsavsnittet diskuteras vad en eventuell värdskapscertifiering rent praktiskt skulle kunna innehålla.</p>

<p>Under året 2006 exporterades krigsmateriel från Sverige för närmare 10,4 miljarder kronor. Mottagarländer av krigsmateriel från Sverige under det året var bland annat Sydafrika, Pakistan och USA.</p><p>Detta kan ses på olika sätt. Vissa ser på detta som ett sätt att bland annat höja Sveriges teknologiska status. Detta, menar dem, bidrar således till att främja en framtida säkerhet för Sverige, vilket är en av huvudriktlinjerna för svensk krigsmaterielexport. Andra aktörer, å andra sidan, ifrågasätter det moraliska i att samarbeta med länder vilka befinner sig i en eller flera väpnade konflikter, vilket strider mot en annan av dessa riktlinjer för denna exportform. De är av den åsikten att fred skapas genom goda internationella relationer och samarbeten, vilka inte inkluderar export av krigsmateriel, och de menar att det faktiska användningsområdet för dessa krigsmateriel är vad som skall stå i fokus.</p><p>Med diskursanalys som verktyg belyser denna uppsats olika aktörers tolkningar och ageranden kring de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Att en och samma text ges olika innebörder av olika aktörer, vilket i samband med aktörens inställning till krigsmaterielexport kan få olika konsekvenser, både för Sverige och för världen i sin helhet, är resultatet av denna uppsats.</p>

<p>Vi har valt att skriva vårt Examensarbete inom inköpsorådet. Arbetet syftar till att undersöka inköpets betydelse för företagen och särskilt belysa tre frågeställningar. Vi har valt att fokusera på kommunala företag men vi har även med ett privat företag. Inköpets betydelse har ökat allt mer under de senaste decennierna, allt mer material köps in färdigt och skruvas ihop. Det finns stora pengar att tjäna på att ha ett effektivt inköp. Vi valde i vårt arbete att utföra en kvalitativ studie med induktiv ansats eftersom att det skulle ge oss en bättre bild över hur företagen arbetade i sin inköpsprocess. Vi valde därför att genomföra en fallstudie med intervjuer av fyra inköpschefer som material för vår studie. Det vi kan konstatera efter att ha tagit del av de intervjuade företagens motiv till att använda sig av outsourcing är att det framförallt var bristen på egen kompetens som saknades. Vi har även sett enligt vad vi förväntade oss att de kommunalägda företaget som tillämpar partnering anser sig själva lägga lite resurser på att underhålla sina relationer men att de nu mera har börjat eller ska börja underhålla dem mer. Detta är något som Lyson och Gillingham (2003) menar är en drivkraft hos företag som tillämpar partnering. Enligt Weele (2002) är IT högt prioriterat av många organisationer dock går själva införandet långsammare än vad en första anblick säger. Viljan finns till förändring men olika faktorer bromsar utvecklingen. Vi har också märkt att priset av tjänsten/produkten är den avgörande faktorn vid upphandlingar och inköp. Det finns flera intressanta aspekter att undersöka i framtida arbeten t ex hur outsourcing påverkar företagets totala kunskapsbank, ekonomiska situation och hur teknologiska samarbeten kommer att se ut i framtiden. Det vore också intressant att kvantifiera relationernas betydelse för företagen.</p> / <p>We have chosen to write our essay in the purchasing area. The paper aims to examine how outsourcing, relationships and technology partnerships works primarily in the public sector. We have also chosen a privet company as a reference. The importance of purchasing has grown over the past decades, a lot more material is now bought in ready to be mounted together into a finished product. Much money can therefore be gained by improving the work of the purchasing department. The aim of this paper is to investigate the importance of purchasing to companies and to see in what ways the companies work with purchasing differs from the theory. In this paper we have chosen to perform qualitative study with an inductive approach because this will give us a better image of how companies work with their purchasing process. Therefore we have chosen to perform a case study with the interviews of four purchasing managers as material for the study. The conclusion we have made after studying the companies motives to use outsourcing is foremost the lack of competence that made them outsource some of their activities. We have also seen as we expected that the public companies that apply partnering consider them self to add to little resources to maintain their relationship but they have now started to or begun adding more recourse to maintain them. This is something that Lyson and Gillingham (2003) implies is the driving force within companies that has implemented partnering. According to Van Weele (2002) IT is highly prioritized in many organizations, however the work with the implementation may take longer then what the it appears. The will to change exist within the companies but many factors slows down the development. We have also noticed that the price of the services/product is the main reason that makes companies purchases it. There is many interesting aspects to explore as subjects in future papers for example how outsourcing effects companies overall knowledge, economic situation and how technologic cooperation’s will be in the future.  It would also be interesting to quantify the importance of supplier relationships to companies.</p>

<p>A conference is not only a meeting but an experience as well. The purpose of this study was to analyze and evaluate four conference organizers within the area of Stockholm Sweden, and to identify their range of activities. Studies were made regarding these conference organizers and how they cooperate with other companies to offer a wider aspect of range. The purpose was also to find out how the demand side of the market appears. The demand side of the market could give an implication of how the conference organizers appear from their perspective and how the conference organizers adjust to their demand. This study attempted to find out if and how these four conference organizers had power to be competitive on the fierce market of conference.A qualitative method was chosen where interviews with conference organizers and conference participants were performed. The conclusion of the study is that one-day -conferences are more often held at geographical more central conference facilities and overnight conferences are usually held at less central conference facilities. These less central facilities are the ones that are in a bigger need of a cooperative scheme to be able to offer competitive conferences. Though the four conference organizers are using different methods they are all successful. By taking advantage of their respective geographical position and networks they provide their own conditions for success</p>

Västerås är en stad som tidigare har förknippats med gurkor och industrier då ASEA, nuvarande ABB etablerades i Västerås 1883. Staden är idag relativt okänd för externa gäster, det är något som Västerås marknadsföringsorgan Västerås &amp; Co vill ändra på. Arbetets syfte är att undersöka vad en värdskapssatsning kan ge för effekter på turismen och näringslivet i Västerås samt undersöka möjligheten att värdskapscertifiera de olika verksamheterna i Västerås. Litteraturstudier, intervjuer samt deltagande observationer har använts som metod. Teoriavsnittet tar upp värdskapsbegreppet samt samarbeten inom organisationen för att sedan kunna jämföras med resultatet från intervjuerna och de deltagande observationerna. Av empirin framkommer det att en gemensam syn på innebörden av värdskap är viktigt för att värdskapsarbetet ska bli framgångsrikt. De anser även att värdskapet är en inställningsfråga så det är upp till var och en att bjuda på ett gott värdskap. Samtliga är positiva till en värdskapscertifiering, dock är inte alla överens om hur det ska gå till och vilka som ska delta. I Diskussionsavsnittet diskuteras vad en eventuell värdskapscertifiering rent praktiskt skulle kunna innehålla.

A conference is not only a meeting but an experience as well. The purpose of this study was to analyze and evaluate four conference organizers within the area of Stockholm Sweden, and to identify their range of activities. Studies were made regarding these conference organizers and how they cooperate with other companies to offer a wider aspect of range. The purpose was also to find out how the demand side of the market appears. The demand side of the market could give an implication of how the conference organizers appear from their perspective and how the conference organizers adjust to their demand. This study attempted to find out if and how these four conference organizers had power to be competitive on the fierce market of conference.A qualitative method was chosen where interviews with conference organizers and conference participants were performed. The conclusion of the study is that one-day -conferences are more often held at geographical more central conference facilities and overnight conferences are usually held at less central conference facilities. These less central facilities are the ones that are in a bigger need of a cooperative scheme to be able to offer competitive conferences. Though the four conference organizers are using different methods they are all successful. By taking advantage of their respective geographical position and networks they provide their own conditions for success

Vi har valt att skriva vårt Examensarbete inom inköpsorådet. Arbetet syftar till att undersöka inköpets betydelse för företagen och särskilt belysa tre frågeställningar. Vi har valt att fokusera på kommunala företag men vi har även med ett privat företag. Inköpets betydelse har ökat allt mer under de senaste decennierna, allt mer material köps in färdigt och skruvas ihop. Det finns stora pengar att tjäna på att ha ett effektivt inköp. Vi valde i vårt arbete att utföra en kvalitativ studie med induktiv ansats eftersom att det skulle ge oss en bättre bild över hur företagen arbetade i sin inköpsprocess. Vi valde därför att genomföra en fallstudie med intervjuer av fyra inköpschefer som material för vår studie. Det vi kan konstatera efter att ha tagit del av de intervjuade företagens motiv till att använda sig av outsourcing är att det framförallt var bristen på egen kompetens som saknades. Vi har även sett enligt vad vi förväntade oss att de kommunalägda företaget som tillämpar partnering anser sig själva lägga lite resurser på att underhålla sina relationer men att de nu mera har börjat eller ska börja underhålla dem mer. Detta är något som Lyson och Gillingham (2003) menar är en drivkraft hos företag som tillämpar partnering. Enligt Weele (2002) är IT högt prioriterat av många organisationer dock går själva införandet långsammare än vad en första anblick säger. Viljan finns till förändring men olika faktorer bromsar utvecklingen. Vi har också märkt att priset av tjänsten/produkten är den avgörande faktorn vid upphandlingar och inköp. Det finns flera intressanta aspekter att undersöka i framtida arbeten t ex hur outsourcing påverkar företagets totala kunskapsbank, ekonomiska situation och hur teknologiska samarbeten kommer att se ut i framtiden. Det vore också intressant att kvantifiera relationernas betydelse för företagen. / We have chosen to write our essay in the purchasing area. The paper aims to examine how outsourcing, relationships and technology partnerships works primarily in the public sector. We have also chosen a privet company as a reference. The importance of purchasing has grown over the past decades, a lot more material is now bought in ready to be mounted together into a finished product. Much money can therefore be gained by improving the work of the purchasing department. The aim of this paper is to investigate the importance of purchasing to companies and to see in what ways the companies work with purchasing differs from the theory. In this paper we have chosen to perform qualitative study with an inductive approach because this will give us a better image of how companies work with their purchasing process. Therefore we have chosen to perform a case study with the interviews of four purchasing managers as material for the study. The conclusion we have made after studying the companies motives to use outsourcing is foremost the lack of competence that made them outsource some of their activities. We have also seen as we expected that the public companies that apply partnering consider them self to add to little resources to maintain their relationship but they have now started to or begun adding more recourse to maintain them. This is something that Lyson and Gillingham (2003) implies is the driving force within companies that has implemented partnering. According to Van Weele (2002) IT is highly prioritized in many organizations, however the work with the implementation may take longer then what the it appears. The will to change exist within the companies but many factors slows down the development. We have also noticed that the price of the services/product is the main reason that makes companies purchases it. There is many interesting aspects to explore as subjects in future papers for example how outsourcing effects companies overall knowledge, economic situation and how technologic cooperation’s will be in the future.  It would also be interesting to quantify the importance of supplier relationships to companies.

Olika former av allianser har numera börjat utvecklas och bli allt mer vanliga. Eftersom det kan vara svårt att höras och synas försöker företag i allt större utsträckning göra det i nya sammanhang. Den mättade marknaden driver företag till att särskilja sig, vilket ofta med enklaste medel görs med deras varumärken. Varumärken är en stor resurs som används i detta syfte, och de får en allt större attraktionskraft. Företag som är mer varumärkesinriktade har också visat sig vara mer framgångsrika. Den här undersökningen avser behandla co-branding, som uppstår när två företag med distinkta varumärken inom samma eller olika branscher väljer att samarbeta. Vi har valt att inrikta oss på olikartade företag eftersom co-branding-allianser allt oftare breddar sig till olika branscher. Dessutom känns det mer spännande att undersöka hur samverkan mellan helt olika verksamheter fungerar. Syftet är att belysa motiven bakom samarbetena, samt möjligheter och begränsningar. Undersökningen avser även att analysera effekterna som kan uppstå i dessa konstellationer. Genom sex stycken fallstudier av samarbeten mellan företag i Stockholm som ingått co-branding med kaféer, har vi försökt belysa hur de har kommit till och fungerar, samt om dessa samarbeten är co-branding överhuvudtaget. Vi har främst använt oss av intervjuer som grund för det empiriska materialet. De samarbeten som ingått i vår undersökning är Akademibokhandelns, SEBs, Planet Fitness och Konserthusets med Wayne’s Coffee, c/o Stockholms med Sosta samt 3s med Espresso House. Vi har konstaterat att starka varumärken har en stor attraktionskraft och att vissa företag skapar co-branding om de tror att deras varumärken gemensamt kommer att bidra till mer givande associationer. Undersökningen visade att en ny kontext skapades då verksamheterna startade ett samarbete, eftersom de kom från olika branscher. Vi kom också fram till att det i samtliga fall aldrig var kaféerna som tagit initiativ till co-branding. Hos dem som däremot var initiativtagare, var huvudmotiven att ge något extra till sina kunder och att utöka sin kundkrets. Motiven för kaféerna var främst att öka varumärkeskännedomen samt att finnas på bra lägen med ett stort flöde av människor. För de inblandade företagen har samarbetena lett till en del bakslag men mestadels haft positiva effekter.