De senaste decennierna har konkurrensen ökat mellan platser världen över. Det har blivit viktigare än någonsin för platser att aktivt marknadsföra sig för att attrahera människor och företag. Ett sätt att göra detta på är genom att involvera både offentliga och privata aktörer i platsmarknadsföringen. Denna studie undersöker vilken roll samarbeten mellan Uppsala kommun och privata företag samt organisationer har i platsvarumärkesprocessen med avseende på platsidentitet och platsimage. Undersökningen gjordes genom intervjuer och en dokumentstudie där det framkom att denna typ av samarbeten mellan offentliga och privata aktörer kan vara värdefulla vid platsmarknadsföring.

I detta arbete undersöker jag hur samtida manusförfattares arbetsförutsättningar ser ut i Sverige, vad gäller deras arbetsförhållanden, utbildning, men framförallt hur de uppfattar sin roll som manusförfattare (enskilt och i relation till andra). Genom att inkludera yrkets historiska förutsättningar, så betonas negligeringen av manusförfattares anseende (i Sverige) som en viktig aktör inom filmskapande och att arbetsförutsättningarna har gått i vågor efter branschens behov. Analysen utgår från Bridget Conors tes om att manusförfattares arbetsförutsättningar kan utrönas genom en blandning av en  kritisk sociologisk analys av kreativ produktion och en Foucauldiansk förståelse av "technologies of the self" – skapandet och reglerande av självet i relation till det egna arbetet.         Resultatet visade att manusförfattare i Sverige länge varit en bortglömd aktör inom filmskapande, vilket bland annat uttryckts i att en formell yrkesutbildning först blev aktuell på 1990-talet. Betydelsen av den formella manusutbildningen vid Stockholms dramatiska högskola visade sig inte vara centralt för yrkets identitetsskapande, utan det är något som kan utvecklas i yrkeslivet och utbildningen riktar helst sig till dem som anses behöva den. Däremot så kan utbildningen ge möjlighet att lära sig yrket i en mer skyddad miljö. Yrkesverksamheten präglas av en ständig osäkerhet, vilket tar sig uttryck både ekonomiskt och praktiskt. Därmed så måste manusförfattare göra sig själva tillgängliga för arbete och skaffa sig ett brett kontaktnät, vilket ställer krav på en social kompetens. Det är vitalt för manusförfattare i Sverige att vara verksamma inom andra områden än film som behöver deras tjänster, exempelvis TV, radio och teater. Yrkesrollen kräver ett pragmatiskt tänkande och att välkomna det kreativa samarbetet med regissörer och producenter. Uppfattningen att yrkesrollen idag skulle vara marginaliserad visade sig vara ambivalent. Respondenterna betraktade sin underställda roll inom filmskapande som naturlig, men däremot att deras insatser ofta försummades i relation till regissörer och producenter.

Syfte och forskningsfråga: Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie analysera hur synkronisering kan användas som ett marknadsföringsverktyg och hur detta kan påverka artisternas och företags varumärken sett ur ett co-brandingperspektiv: Hur kan synkronisering som ett marknadsföringsverktyg påverka artistens och företagets varumärken genom co-branding? Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med ett abduktivt angreppsätt, med både deduktiva och induktiva inslag. Den empiriska insamlingen grundas i fem stycken semistrukturerade intervjuer.  Slutsats: Utifrån vår teoretiska referensram samt den empiriska insamlingen har vi som sammanfattningsvis sett att begreppet sell-out har förlorat sin innebörd i takt med att synkroniseringen ökar och därför inte är lika skadligt för varumärken. Vi kan därför påstå att det inte längre handlar om att musiken synkroniseras utan istället om vart och hur synkroniseringen sker. Är slutproduktion av synkronisering för TV-reklam i hög kvalitet kan detta användas som ett effektivt marknadsföringsverktyg, både för artisten och företaget.  Nyckelord: Varumärke, Co-branding, Samarbeten, Synkronisering, Image, Identitet

Title: How does trust and credibility affect consumers' willingness to buy for paid collaborations with influencers. Author: Natalie Starcevska & Cornelia Bremer Möller Tutor: Anna Sörensson Examiner: Navid Ghannad Course: Independent thesis in business administration 15hp, international marketing program, Halmstad University, Spring 2022 Keywords: Influences marketing, Influences, Paid collaborations, Credibility and trust. Purpose: The purpose of this study is to examine how consumers' experience affects their willingness to buy from paid collaborations. By understanding how consumers perceive collaborations between companies and influencers, marketing strategies can be created to improve this form of marketing in the future. Research questions: • What factors affect the consumer's willingness to buy from paid collaborations with influencers? • How should influencers do their marketing with paid collaboration so that they are perceived as credible and gain the trust of consumers? Theory: This chapter consists of relevant theories for previous research that is selected to suit the study's issues. The chapter begins with how the collaboration between an influencer and a company works. In order for the study to have a deeper discussion, the study deepened in various marketing strategies that make up the theory chapter. Method: The method is based on a quantitative research approach with the help of a survey. The survey was then analyzed in the statistical data program spss for a deeper analysis of the data collection. The method chapter is then followed up by a discussion about how the data was chosen, which was used in the approach. The chapter was then followed up with which selection method that was carried out throughout the study. Conclusion: The conclusion of the study is that the main factors that affect consumers' willingness to buy around paid collaborations are trust and word-of-mouth. The study also confirms that influencers who have recurring collaborations, are "experts" in the field they market and manage their relationship with the followers are perceived as more credible and will gain the trust of consumers. By gaining this trust from consumers, the influences will be able to maintain genuine and secure customer relationships longer.

Industriella byggandet av flervåningshus i trä har utvecklats kraftigt sedan 1995 och träbyggandet anses spela en viktig roll för att uppnå klimatmålen i Sverige. Användning av förnybara material så som trä i byggnader bidrar till ett mer hållbart byggande. Detta leder till att många ser ökad användning av trä i konstruktioner i framtiden.  I samband med den industriella utvecklingen och träbyggandets efterfrågan kan även rollerna ha ändrats inom branschen. Arkitekter anses ha tappat sin centrala roll genom tiderna och uppfattningen av rollen är numera diffus i litteraturen. Denna studie undersöker därför hur arkitektens roll har utvecklats inom industriellt byggande av flervåningshus i trä under perioden 1995 till idag, 2021. Studiens mål är att identifiera viktiga teman för att definiera rollen och dess befattning/innebörd. Baserat på 6 intervjuer med arkitekter, konstruktörer och forskare, med erfarenhet och synpunkter om ämnet, presenterar denna studie inblickar och uppfattningar om hur rollen ser ut idag och de ändringar som skett de senaste 26 åren.  Efter analys av respondenterna kan arkitektens roll definieras idag densamma för industriellt husbyggande, IHB, som för traditionellt byggande. Arkitektens roll har varit svag och med låg arkitektmedverkan just inom IHB jämfört med traditionellt byggande historiskt. Denna studie tyder på att allt fler långtidssamarbeten introduceras och slutprodukten är mer anpassad efter kundbehov. En stor motivation för sådana långtidsrelationer enligt Lessing och Stehn (2020) är att bibehålla konkurrenskraft, marknadsspecialisering och kontinuerlig utveckling för IHB. För arkitekten innebär ett sådant arbete fler uppdrag och kan leda till en mer central roll vilket arkitekter enligt forskningen visat incitament för (Svetoft, 2006).

International military cooperation constitutes a vital part of states’ security policies. However, the aspect of friction in cooperation processes tends to be overlooked. Therefore, the purpose of this study is to shed light on this matter by examining the case of the Swedish Navy’s contribution to EU NAVFOR Operation Atalanta conducted in the waters off Somalia. To identify which frictions and challenges that were prominent during the operation, a qualitative methodological approach based on a theoretical framework by Nora Bensahel were implemented where Six senior officers of the Swedish Navy were interviewed about their experiences in Operation Atalanta. Results suggest that the operation in general was seen as successful but not without challenges. Sources of friction were identified in the form of conflicting national interests among participating nations, coordination efforts of parallel ongoing missions in the area, difficulties in cooperation and exchange with local authorities, as well as in national differences regarding cultural, lingual, and traditional conditions.  Some of these results are likely to be contextually dependent on the circumstances of the specific case of Operation Atalanta. Therefore, further research is required to broaden our understanding of international military cooperation from a military, operational perspective. Nevertheless, results may still make up valuable empirical contribution to such further studies.

Kommungränser har en minskad betydelse för kommuner och för människors rörelsemönster. Ett ökat behov av samarbete mellan kommuner skapas då planeringsfrågor i större utsträckning överskrider de administrativa gränserna och utmaningar för en kommun stannar i regel inte vid dess formella gräns. Det förekommer behov av att agera på andra skalnivåer än den som definieras av kommunens gränser för att kunna hantera vissa frågor. Uppsatsen tar utgångspunkt i en fallstudie, det mellankommunala samarbetet Skåne Nordost. Forskningsöversikten för uppsatsen omfattar utvecklingen av government och nätverksstyrning i den svenska planeringen över tid och knyter an till relevant forskning där förutsättningar, motiv och begränsningar för kommunal samverkan redogörs. Det empiriska materialet i uppsatsen baseras främst på den kvalitativa innehållsanalysen av transkriberade intervjuer med två politiker och fyra tjänstemän från två utvalda kommuner i Skåne Nordost, men kompletteras även med valda planeringsdokument. Presentationen av resultatet och uppsatsens syfte omfattar motiv och drivkrafter bakom mellankommunala samarbeten, kommunalekonomiska behov som hanteras, vad som uppnås samt hur mellankommunala samarbeten förhåller sig till rådande bestämda kompetenser. Utifrån frågeställningarna, forskningsöversikten och uppsatsens analytiska ramverk med kategorierna aktörer, relationer, institutionella ramverk och beslutsprocessen samt de teoretiska utgångspunkterna, governance och soft planning, har sedan resultatet analyserats. Studien pekar på förändringar i omvärlden som en drivkraft bakom mellankommunala samarbeten. Genom länssammanslagningen som ägde rum i Skåne var kommunerna i Skåne Nordost tvungna att samarbeta för att bli större och kunna hävda sig mot Region Skåne och andra delar av regionen. Motiv som framkommer bakom mellankommunala samarbeten är att erhålla en gemensam röst för att bli starkare i flera frågor, resurser kan utnyttjas mer effektivt, få tillgång till rätt kompetens och specialistkunskaper och gemensam marknadsföring. Vidare lyfts behov som hanteras i mellankommunala samarbeten som kan uppfylla mervärde och storskalig nytta. Finansiellt stora behov med ett stort antal involverade aktörer så som infrastruktur, bredband, vattenförsörjning, kompetensutveckling, arbetsmarknad, näringsliv, integration samt turism, men även VA, renhållning och räddningstjänst är inte geografiskt avgränsade i respektive kommun utan är gränsöverskridande. Varje kommun måste hantera dessa, men klarar vanligtvis inte det enskilt. Dessa uppfattas som okontroversiella kommunalekonomiska behov som generellt hanteras i dessa samarbeten. Vidare tydliggörs det att samarbetet har uppnått att skapa ett forum där kommunerna träffas, utbyter idéer och utför handlingar som annars inte hade realiserats, vilket kan vara generellt för mellankommunala samarbeten. Slutligen framgår det att Skåne Nordost skapat en egen formell organisation, men utgörs samtidigt av ett informellt nätverk präglat av konsensus och ömsesidigt företroende utan sanktioner. Mellankommunala samarbeten som har en organisationsstruktur likt Skåne Nordost är i stor utsträckning förenliga med governance och soft planning.

Användandet av sociala medier fortsätter att växa allt mer. Influencer marketing är ett relativt nytt fenomen, och många företag väljer att använda sig utav influencers för att marknadsföra sina produkter. Syftet med denna studie är att utifrån ett kommunikationsperspektiv undersöka hur olika organisationer inom livsstilsbranschen förhåller sig till influencer marketing. Detta för att utveckla en förståelse för hur organisationer jobbar med influencers som en del av marknadsföringsstrategin.

The aim of this study is to investigate how teachers use collaboration, didactics and geography to teach sustainable development to upper secondary pupils in Swedish schools. A qualitative and interview method was chosen in order to catch the strategies amongst teachers and their perceptions in these matters. Five in depth interviews were held with experienced teachers in four different schools. These interviews were selected by different strategies such as the Possibility Principle and the understanding of gatekeepers’ roles’. A narrative material was collected. Four theoretical areas were developed for analysing the retrieved material. A school with a clear sustainability profile has both resources and the developed didactical methods, to enhance the understanding of sustainable development. However, the investigated schools have their own varieties of tackling lacking time and resources which have developed competencies’ in different ways. These are complementary didactical methods in order to enhance sustainable development. For further research a historical perspective was suggested.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge företag som vill utvinna maximal effekt av ett samarbete med en influencer, information om hur konsumenten ser på samarbetens utformning. Forskningsfrågor: Vad kännetecknar ett lyckat samarbete mellan en influencer och ett företag enligt konsumenten? Hur tätt bör ett lyckat samarbete vara mellan en influencer och ett företag enligt konsumenten? Teori: Huvudteorin för denna studie är influencer marketing, vilket kompletteras med relevanta teorier om electronic word of mouth, innebörden och betydelsen av goda affärsrelationer och slutligen deras gemensamma samarbeten på Instagram för att attrahera konsumenten. Metod: Studien innehåller en kvalitativ forskningsmetod och intervjuer användes för att bättre förstå konsumenternas tankar och åsikter om samarbeten på Instagram. Studien bestod av 20 intervjuer med kvinnor och män i åldern 21–27 år. För att stödja den primärdata som sammanställts utifrån intervjuerna tillämpas tidigare forskning och teorier inom området. Slutsats: Efter genomförd studie kan vi konstatera att konsumenten anser att långvariga relationer är direkt avgörande för att man ska anse att samarbeten på Instagram är trovärdiga. Vi har kommit fram till tre parametrar som konsumenten anser är de viktigaste för att samarbeten ska vara trovärdiga vilka är: återkommande samarbeten mellan båda parterna, samarbeten sker inte med liknande aktörer samt att båda parternas värderingar går hand i hand. Konsumenten anser dessutom att täta samarbeten mellan företag och influencers är viktiga för att båda parternas expertis och kunskap tydligt ska avspeglas i samarbetet.