För att en fastighet ska kunna fungera ändamålsenligt krävs ibland att mark tas i anspråk utanför den egna fastighetens gräns. Exempelvis kan detta handla om en väg som upplåtits på grannens fastighet för att knyta an den egna fastigheten med det allmänna vägnätet. Det finns idag i Sverige ett flertal olika sätt att tillgodose detta behov av gemensam mark. Gäller behovet för ett flertal fastigheter kan det med fördel lösas genom att bilda en samfällighet/gemensamhetsanläggning. Förvaltning av dessa går att lösa på två sätt – delägarförvaltning där alla beslut tas gemensamt av samtliga delägare och föreningsförvaltning där en samfällighetsförening bildas med styrelse och stadgar. Oenigheter inom en delägarförvaltning går idag att lösa genom att hålla delägarsammanträde, där en sammanträdesledare förordnas och röstning sker med antingen enkel eller kvalificerad majoritet beroende på frågans natur. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur väl förvaltning av samfälligheter genom delägarförvaltning fungerar, om det finns skillnader inom Sverige och hur förvaltningsmetoden kan förbättras med avseende på tvister. För att uppfylla syftet gjordes en studie av litteratur och lagar inom ämnet, en enkätundersökning som riktades mot Lantmäterimyndigheten och en intervjuundersökning riktad till delägare i samfällighet/gemensamhetsanläggning förvaltad genom delägarförvaltning. Resultatet av undersökningarna visar att den absolut vanligaste anledningen till problem inom delägarförvaltningar är kravet på total enighet i samband med beslutsfattning. Det framkom också att användandet av delägarsammanträden vid oenigheter inom delägarförvaltningar är ovanligt över hela landet. Ett förslag på alternativ till delägarsammanträde var att genom lottning kunna lösa oenigheter gällande förvaltningsfrågor som handlade om mindre summor pengar. Ett annat förslag var att förbättra informationen från Lantmäterimyndigheten till fastighetsägare gällande förvaltningsmetoderna. Detta för att förhindra att komplicerade samfälligheter/gemensamhetsanläggningar missköts på grund av att en olämplig förvaltningsmetod använts. Ytterligare ett förslag var att utöver förbättrad information även införa en regel som förhindrar att delägarförvaltning används när den är direkt olämpligt. Slutligen utreddes möjligheten att upprätta ett register över samtliga delägarförvaltningar undersöktes men avfärdades eftersom det inte ansågs att nyttan med detta stod i proportion till kostnaden.

Samfälligheter har en mycket viktig roll i Sverige för samverkan mellanfastigheter i förvaltningen av gemensamma resurser. Dessa kan förvaltas på två vis; genom föreningsförvaltning och delägarförvaltning. Föreningsförvaltninglämpar sig bäst för större samfälligheter som kräver många förvaltningsåtgärder och har många medlemmar. En sådan förening sköts genom en styrelse som är vald av medlemmarna. Styrelsens uppdrag går ut på att enligt lagstiftningen följa föreningens stadgar och stämmobeslut samt att se till att befintliga anläggningar förvaltas enligt anläggningsbeslutet och att nya anläggningar blir utförda. Detta uppdrag innebär dock vissa svårigheter; engagemanget sker på ideell grund och lagen innehåller inga närmare krav på styrelsens kompetens, vilket öppnar upp för olika former av problematik. Uppgifter om samfällighetsföreningarna står att finna i Samfällighetsföreningsregistret och Fastighetsregistret. Det förstnämnda har en bristande kvalité på sina uppgifter vilket utgör ett problem för såväl föreningarna som för utomstående. Med dessa förhållanden som bakgrund görs en studie på rådande lag och regelverk i området kombinerat med kvalitativa intervjuer av ordföranden vid samfällighetsföreningar. Syftet är att undersöka hur styrelsens uppdrag ser ut vid föreningsförvaltning, hur denna förvaltning fungerar i praktiken och vilka eventuella problem som står i vägen för optimalt fungerande samfällighetsföreningar, samt vilka åtgärder som kan tänkas ge Samfällighetsföreningsregistreten förbättrad registerkvalité. Resultatet av studien visar att det största problem området utgörs av medlemmarnas i många fall bristande engagemang samt styrelsernas avsaknad på specialkompetens. Det framkommer att de bäst lämpade åtgärderna för att avhjälpa bristen på kompetens utgörs av att upprätta dokument med lättöverskådlig information till styrelserna, men även till medlemmarna som på så vis skulle kunna ställa högre krav på styrelsens arbete och själva upptäcka fel och brister i förvaltningen. Även en del förtydligande av bestämmelserna i lagen anses vara lämpligt. För att öka medlemmarnas engagemang uppkommer inga konkreta förslag från det resonemanget som förs. Genom att erbjuda samfällighetsföreningarna möjligheten att registrera ändrade uppgifter på Internet samt ge dem en belöning för detta i slag av en medlemsförteckning bör styrelserna bli mer noggranna i detta avseende, vilket framkommer i studien. Den främsta orsaken till att samfällighetsföreningarna inte anmäler ändringar i tillfredsställande grad beror på bristande kunskap, vilket bör kunna avhjälpas genom att någon form av broschyr ges ut till styrelsemedlemmarna innehållande relevant information.

I Sverige har det sedan maj 2009 varit tillåtet att bilda ägarlägenheter. En ägarlägenhet är en typ av fastighet som är avgränsad både horisontellt och vertikalt och avsedd att innehålla endast en bostadslägenhet. Ägarlägenheten ägs som vilken fastighet som helst och kan därmed fritt hyras ut, pantsättas, belånas och överlåtas.Några av de första att satsa på den nya bostadsformen var det kommunala bostadsbolaget på Öckerö, Öckerö Bostads AB. Bolaget startade 2009 projekteringen av ett nytt bostadsområde som omfattades av 5 huskroppar om totalt 50 ägarlägenheter på Breviksängar. Öckerö Bostads AB styckade av 50 ägarlägenheter varav de sålde 30 av lägenheterna och behöll 20 lägenheter för uthyrning. Det är kombinationen bolagsägande och privat ägande men också hur förvaltningen har fungerat som har undersökts och analyserats. Både lekmannaperspektivet och fackmannaperspektivet har belysts.En anledning till att bolaget valde att sälja 30 av de 50 ägarlägenheterna var för att bolaget ville delfinansiera de 20 hyreslägenheterna och på så sätt hålla hyresnivån för en nyproducerad lägenhet på en rimlig nivå. Att hyresrätterna delfinansieras med försäljning av ägarlägenheter leder till att bostadsbolaget kan erbjuda hyresgästerna en lägre hyra jämfört med om hela projektet hade varit hyresrätterBlandningen av hyresrätter och ägarlägenheter upplevs av de flesta som positiv. Vissa av ägarlägenheternas ägare anser dock att hyresgästerna inte är lika rädda om området som ägarlägenhetsägarna. Ser man till de grannelagsrättsliga reglerna är det däremot mer säkert att bo bredvid en hyresgäst än att bo bredvid en ägarlägenhetsägare eftersom en hyresgäst kan avhysas om denne orsakar störningar i boendet medan en ägarlägenhetsägare inte kan avhysas även om denne orsakar störningar.Öckerö Bostads AB hade också en integrationstanke om att blanda olika typer av människor och familjekonstellationer på Breviksängar, därför blandades hyresrätter och ägarlägenheter i samtliga hus, detta är dock svårt att införliva på Öckerö på grund av att hyrorna och kostnaden för en ägarlägenhet fortfarande är relativt höga.Samfälligheter och gemensamhetsanläggningar bildades för att tillgodose ägarlägenheternas gemensamma behov. Alla ägarlägenheternas ägare, både privata ägare och bostadsbolaget, ingår i Norra Breviks samfällighetsförening som förvaltar samfälligheterna och gemensamhetsanläggningarna. Denna gemensamma förvaltning upplevs till stor del ha fungerat bra. Att Öckerö Bostads AB representeras i styrelsen är bra dels för att bolaget representerar hyresgästerna, men också för att Öckerö Bostads AB har kunskap om fastighetsförvaltning. Det finns dock ägarlägenhetsägare som anser att Öckerö Bostads AB inte skall vara med i styrelsen.Bland de som äger sina ägarlägenheter har det uppstått oklarheter från kring bolagets olika roller. En gränsdragning mellan bolagets roll som byggherre och bolagets roll som fastighetsägare bör vara tydligare för att undvika missförstånd, speciellt viktigt är det innan garantitidens utgång för att inte blanda ihop byggherrefrågor och föreningsfrågor.

Två eller flera fastigheter har ibland ett gemensamt behov av att nyttja ett markområde som är beläget utanför den egna fastigheten. Det finns ett antal olika möjligheter att tillgodose detta behov varav en möjlighet är att bilda en samfällighet. Det finns idag närmare 100 000 samfälligheter i Sverige. I det här arbetet undersöks vilka ändamål dessa samfälligheter har. I arbetet undersöks även när samfälligheter bildats och genom vilken åtgärd bildandet skett. Utgångspunkten är ett uttag ur fastighetsregistret med samtliga registrerade aktiva samfälligheter i Sverige. Samfälligheterna har sedan sorterats och indelats i klasser efter det eller de i fastighetsregistret angivna ändamålen. Ur klasserna med de mest förekommande samfällighetsändamål har slumpmässiga urval gjorts. Bildningstid och bildningsåtgärd för de utvalda samfälligheterna har därefter kontrollerats i fastighetsregistret. Det har även gjorts fallstudier av samtliga samfälligheter i Stockholms kommun och Staffanstorps kommun. Resultatet visar att det absolut vanligaste ändamålet är någon typ av väg. Resultatet visar även att de flesta samfälligheter bildats under 1800-talet vid genomförande av laga skifte. Fallstudierna visar på stora skillnader mellan de jämförda kommunerna. Samfälligheterna i Stockholms kommun är vanligen bildande under senare tid genom någon av de möjliga åtgärderna i fastighetsbildningslagen. Samfälligheterna i Staffanstorps kommun är vanligen bildade enligt de äldre lagstiftningarna för enskifte, laga skifte, hemmansklyvning eller ägostyckning.

Syftet med denna studie var att studera äldre marksamfälligheter, med skog som huvudändamål, utan ordnad förvaltning och deras övergång till nyare lagstiftning angående just förvaltning. Även avyttring av marksamfällighet har studerats i detta arbete.De metoder som används i detta arbete är en studie om gällande rätt samt en intervjustudie. I studien om gällande rätt har lagstiftning, propositioner, Lantmäteriets handböcker och juridisk litteratur studerats. I intervjustudien fick två förrättningslantmätare och två delägare i samfällighet svara på frågor.Studien av gällande rätt visar att samfälligheter idag förvaltas enligt reglerna i lagen om förvaltning av samfälligheter, men för vissa samfälligheter är fortfarande den äldre bysamfällighetslagen tillämplig. Avyttring av samfällighet sker genom avstyckning och sammanläggning eller genom fastighetsreglering enligt reglerna i fastighetsbildningslagen.Intervjustudien visar att förrättningslantmätarna stöter på äldre skogssamfälligheter flera gånger årligen och att avyttring hanteras så som studien av gällande rätt säger. Svaren från delägare i samfällighet tyder på att delägare kan ha svårt att veta vilken lagstiftning som gäller för just deras samfällighet samt att förrättningskostnaden gör att delägare drar sig från att göra någon åtgärd i samfälligheten.Studien visar att reglerna angående förvaltning och avyttring av samfällighet fungerar bra men att delägare är i behov av tydligare information om de regler som gäller. Studien ger även förslag på en lagrumsändring.

<p>Syfte: Bakgrunden till detta arbete är att samfälligheten Långbacka där en av författarna bor har haft betydliga problem med värmeförluster. Vår uppsats bygger på att hjälpa styrelsen att lösa denna problematik. Till denna praktiska frågeställning har vi lagt en vetenskapsteoretisk aspekt genom att problematisera beslutsfattande i styrelsearbete.</p><p>I denna uppsats har vi haft som syfte att ikläda oss styrelsens roll och genom att själva vara en del i processen få känna på den komplexitet som uppstår kring beslut.</p><p>Metod: Vår teori är insamlad utifrån tre olika synvinklar. Dessa är rationell, icke rationell och en ekonomisk beräkningsmodell. Till dessa teorier har vi empiriskt samlat in information dels genom strukturerade intervjuer men även öppna samtal. Vi har i denna uppsats haft ett hermeneutisk förhållningssätt och ett deduktivt arbetssätt.</p><p>Resultat & slutsats: I denna del har vi utifrån ekonomiteknisk synvinkel kommit fram till tre praktiska svar till styrelsen. Den rationella modellen visar att Gävle Energi borde bli ny förvaltare av fjärrvärmenätet. I den icke rationella modellen är huvudbudskapet att använda sig av den tekniska utredningen och sedan gå vidare utifrån den. Den ekonomiska modell- beräkningen uppskattar huvudalternativets investeringskostnad till 503 kr/månad per hushåll. Nästa del är den vetenskapsteoretiska löpande texten där vi i korthet kommer fram till att beslutsfattande inte är antingen helt rationellt eller icke rationellt utan en blandning av båda.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: I den ekonomitekniska delen av uppsatsen har vi hittat ett förslag på fortsatt forskning. Detta förslag bygger på problemet med tidsbristen hos Gävle Energi som gav att vi inte fick tillgång till något jämförelsematerial. Avsaknaden av detta material ledde till att vi inte kunde ställa deras kostnad i jämförelse mot investeringskostnaden. Det vore dock intressant att fortsätta arbeta med denna punkt efter färdigställandet av uppsatsen för att kunna presentera en sådan kalkyl för samfällighetens styrelse. I den vetenskapsteoretiska delen så skulle vi gärna se att man vidare utreder konkreta förslag på mixade modeller av ickerationell och rationellt tänkande.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi anser att vår uppsats på ett bra sätt belyser de bakomliggande processerna när ett beslut tas. Vi belyser det rationella och det icke rationella sambandet vilket ger läsaren en god uppfattning om vad man bör ta i beaktning när man till exempel blir tilldelad ekonomiska rapporter.</p> / <p>Aim: The background for this work is that the community Långbacka, where one of the authors is living, has had considerable problems with heat loss. Our thesis is based on helping the board to solve this problem. At this practical issue, we have a scientific aspect to problematize the decision-making in the Board. In this paper, we have intended to take upon ourselves the Board's role and be a part of the process and get to know the complexities that arise around the decision.</p><p>Method: Our theory is gathered on the basis of three different angles: the rational, non-rational and an economic calculation. To these theories, we have empirical information gathered through interviews but also open conversations. We have in this paper had a hermeneutic approach and have worked deductive.</p><p>Result & Conclusions: In this part, which is based on a economic technological point of view, come to the three pieces of practical answers to the Board. One, according to the rational model, gives that Gävle Energi becomes the new manager of district heating network. In the non-rational model is the main message the use of the technical investigation and then proceed on the basis of it. The economic model suggests that the alternative investment cost is estimated at 503 sek / months per household. The next part is the current scientific text in which we briefly come to that decision making is not either totally rational or non-rational, but a mixture of both.</p><p>Suggestions for future research: In the economic technological part of the paper, we have found a proposal for further research. This proposal is based on the problem of shortage of time at Gävle Energi, which gave that we have not had access to any comparison material. The absence of this material led to that we could not make their cost in comparison to the investment cost. However, it would be interesting to continue working with this point after the completion of the paper to be able to present such a calculation for the community board. In the scientific part, we would like to see that it is investigating further concrete proposals in mixed models of non-rational and rational thinking.</p><p>Contribution of the thesis: We believe that our thesis highlights the underlying processes when a decision is taken in a good way. We highlight the rational and the non-rational relationship which gives the reader a good idea of what one should take into consideration when one for example, is assigned financial reports.</p>

Syfte: Bakgrunden till detta arbete är att samfälligheten Långbacka där en av författarna bor har haft betydliga problem med värmeförluster. Vår uppsats bygger på att hjälpa styrelsen att lösa denna problematik. Till denna praktiska frågeställning har vi lagt en vetenskapsteoretisk aspekt genom att problematisera beslutsfattande i styrelsearbete. I denna uppsats har vi haft som syfte att ikläda oss styrelsens roll och genom att själva vara en del i processen få känna på den komplexitet som uppstår kring beslut. Metod: Vår teori är insamlad utifrån tre olika synvinklar. Dessa är rationell, icke rationell och en ekonomisk beräkningsmodell. Till dessa teorier har vi empiriskt samlat in information dels genom strukturerade intervjuer men även öppna samtal. Vi har i denna uppsats haft ett hermeneutisk förhållningssätt och ett deduktivt arbetssätt. Resultat &amp; slutsats: I denna del har vi utifrån ekonomiteknisk synvinkel kommit fram till tre praktiska svar till styrelsen. Den rationella modellen visar att Gävle Energi borde bli ny förvaltare av fjärrvärmenätet. I den icke rationella modellen är huvudbudskapet att använda sig av den tekniska utredningen och sedan gå vidare utifrån den. Den ekonomiska modell- beräkningen uppskattar huvudalternativets investeringskostnad till 503 kr/månad per hushåll. Nästa del är den vetenskapsteoretiska löpande texten där vi i korthet kommer fram till att beslutsfattande inte är antingen helt rationellt eller icke rationellt utan en blandning av båda. Förslag till fortsatt forskning: I den ekonomitekniska delen av uppsatsen har vi hittat ett förslag på fortsatt forskning. Detta förslag bygger på problemet med tidsbristen hos Gävle Energi som gav att vi inte fick tillgång till något jämförelsematerial. Avsaknaden av detta material ledde till att vi inte kunde ställa deras kostnad i jämförelse mot investeringskostnaden. Det vore dock intressant att fortsätta arbeta med denna punkt efter färdigställandet av uppsatsen för att kunna presentera en sådan kalkyl för samfällighetens styrelse. I den vetenskapsteoretiska delen så skulle vi gärna se att man vidare utreder konkreta förslag på mixade modeller av ickerationell och rationellt tänkande. Uppsatsens bidrag: Vi anser att vår uppsats på ett bra sätt belyser de bakomliggande processerna när ett beslut tas. Vi belyser det rationella och det icke rationella sambandet vilket ger läsaren en god uppfattning om vad man bör ta i beaktning när man till exempel blir tilldelad ekonomiska rapporter. / Aim: The background for this work is that the community Långbacka, where one of the authors is living, has had considerable problems with heat loss. Our thesis is based on helping the board to solve this problem. At this practical issue, we have a scientific aspect to problematize the decision-making in the Board. In this paper, we have intended to take upon ourselves the Board's role and be a part of the process and get to know the complexities that arise around the decision. Method: Our theory is gathered on the basis of three different angles: the rational, non-rational and an economic calculation. To these theories, we have empirical information gathered through interviews but also open conversations. We have in this paper had a hermeneutic approach and have worked deductive. Result &amp; Conclusions: In this part, which is based on a economic technological point of view, come to the three pieces of practical answers to the Board. One, according to the rational model, gives that Gävle Energi becomes the new manager of district heating network. In the non-rational model is the main message the use of the technical investigation and then proceed on the basis of it. The economic model suggests that the alternative investment cost is estimated at 503 sek / months per household. The next part is the current scientific text in which we briefly come to that decision making is not either totally rational or non-rational, but a mixture of both. Suggestions for future research: In the economic technological part of the paper, we have found a proposal for further research. This proposal is based on the problem of shortage of time at Gävle Energi, which gave that we have not had access to any comparison material. The absence of this material led to that we could not make their cost in comparison to the investment cost. However, it would be interesting to continue working with this point after the completion of the paper to be able to present such a calculation for the community board. In the scientific part, we would like to see that it is investigating further concrete proposals in mixed models of non-rational and rational thinking. Contribution of the thesis: We believe that our thesis highlights the underlying processes when a decision is taken in a good way. We highlight the rational and the non-rational relationship which gives the reader a good idea of what one should take into consideration when one for example, is assigned financial reports.

No description available.

År 2009 infördes en ny lagstiftning som möjliggjorde den nya upplåtelseformen ägarlägenheter i Sverige. Sedan dess kan man konstatera att det inte har byggts i den utsträckning som lagstiftaren till en början bedömt. Reglerna för ägarlägenheter gör det möjligt att inneha enskilda lägenheter i flerbostadshus med äganderätt för bostadsändamål. Juridiskt har man full äganderätt och kan man få lagfart i den enskilda lägenheten till skillnad från bostadsrätt där en nyttjanderätt innehas. Begreppet ägarlägenhet innebär en fastighet av särskilt slag - en ägarlägenhetsfastighet. Idag finns det ett fåtal aktörer på marknaden som producerar denna typ av lägenheter, de får vanligtvis sitt byggnadsprojekt finansierat av banker i form av byggnadskreditiv. Detta kandidatexamensarbete tar upp hur bankerna bedömer dess villighet att finansiera ägarlägenhetetsprojekt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur synen på finansiering av ägarlägenheter ser ut i dagsläget, utifrån banker, byggherre och lantmäteriets perspektiv. Målet är att klargöra hur byggkreditiv bedöms för ägarlägenheter och vilka faktorer som är avgörande för bankerna. I detta arbete har en kvalitativ metod använts för att uppnå syftet med arbetet. En litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer med berörda parter har genomförts för att kunna besvara arbetets frågeställning.Resultatet visar att banker ställer sig positivt till upplåtelseformen för att det bidrar till en mer flexibel bostadsmarknad för privatpersoner. Resultatet visar att banker ställer sig mer återhållsam till att finansiera ägarlägenhetsprojekt då efterfrågan anses låg i jämförelse med bostadsrättsprojekt. De flesta bankerna finansierar ett byggnadskreditiv för ägarlägenheter men det förutsätter att byggherren är väletablerad och kapitalstark. Analysen kommer fram till att lagstiftningen fyller sin funktion och det inte finns behov av större reformer. Däremot skulle det behövas justeringar samt förtydliganden från lagstiftarens sida för att klargöra hanteringen av boendeformen i praktiken. / A new legislation was introduced 2009, it enabled a new form of condominiums (sv. ägarlägenheter) in Sweden. Since then, it can be stated that condominiums have not been built to the extent that the legislator initially assessed. The rules for condominiums make it possible to own individual flats in apartment buildings with ownership rights for residential purposes. Legally, you have full ownership and you can get a registration of the ownership in the individual apartment, unlike cooperative ownership where you hold a right of use. The term condominiums by Swedish law means a property unit of a special kind - a condominium property unit. Today, there are a few developers in the market that produce this type of apartment, they usually get their building project financed by banks in the form of construction loan agreements. This bachelor thesis brings up how the lender evaluates a request for a construction loan and their willingness to fund the project. The purpose of this thesis is to examine today's view of financing condominiums from the lenders, developers and cadastral authority’s perspective. The aim is to make it clear how the construction loan agreement is assessed and which the determined factors are for the lenders. The authors have chosen a qualitative method to achieve the purpose of the thesis. A literature study was done and qualitative interviews with relevant parties were also held to answer the question at issue. Results show that the lender is positive about the form of tenure. The reason is that it contributes to a more flexible housing market. The result also shows that lenders are being more abstemious about founding condominium projects because of the low demand compared to cooperative ownership. The lenders can provide a construction loan agreement given the developer is well-established and has financial muscles. The analysis reaches the conclusion that the law serves its purposes and there is no need for any big law reforms. However, adjustments and explanations from the legislator would clarify some problems that have arisen in the thesis.

Lagen om förvaltning av samfälligheter (SFS 1973:1150)  är sedan dess ikraftträdande år 1974, med några undantag, den gällande lagstiftningen för förvaltning av såväl samfälld mark, gemensamhetsanläggningar, och rättigheter som hör till flera fastigheter gemensamt. Även olika typer av vattensamfälligheter enligt Miljöbalken. Genom lagens bestämmelser om föreningsförvaltning är det möjligt för en eller flera samfälligheters delägare att sköta förvaltningen genom en samfällighetsförening. Det kan dock vid den praktiska tillämpningen av lagstiftningen uppstå problem till följd av brister eller svagheter i lagen. Syftet med detta examensarbete är att redovisa brister i lagstiftningen och förslag till lösningar för att undvika framtida problem med lagens praktiska tillämpning. Förhoppningen är att det ska bidra till en mer effektiv, ändamålsenlig och rättsäker förvaltning av samfälligheter. Genom en intervjustudie och juridisk metod erhölls ett resultat som visar att problem med lagens praktiska tillämpning kan uppstå till följd av svagheter och brister i lagstiftningen. Otydlighet i lagens formuleringar kan leda till feltolkningar och för vissa speciella förfaranden saknas bestämmelser i lagen. Ett stort problem är även att lagens bestämmelser förbises i vissa fall, vilket kan leda till att förvaltningen inte alltid sker efter lagens föreskrifter. Vissa av problemen kan delvis lösas om lagen och övriga rättskällor studeras mer ingående. För att undvika framtida missförstånd är det ändå bra om lagen förtydligas i dessa hänseenden. För att lösa dessa problem behöver ändringar i lagen företas. Det kan till exempel vara ändring av enstaka ord men även omformuleringar och tillägg i vissa paragrafer. Denna studie redovisar utöver resultatet förslag till ändringar för ett urval av de paragrafer som framkom under arbetets gång. Vidare studier och utredningar bör företas för att leda till ändringar i lagstiftningen. / The law of joint property management (Lagen om förvaltning av samfälligheter, SFS 1973: 1150) is since its entry into force in 1974, with some exceptions, the current legislation for the management of joint property units, joint facilities and common rights belonging to several properties in common, also some different joint water units. Through the Act's conditions about association management, it is possible for the joint owners to manage the administration by a joint property management association. In the practical application of the law, problems can sometimes arise as a result of deficiencies or weaknesses in the law. The purpose of this study is to report deficiencies in the legislation and propose solutions to avoid future problems with the Act's practical application. The result is expected to contribute to a more efficient, effective and legally secure management of joint property units. Through an interview study and a study of law, the result shows that the problems with the Act's practical application might arise as a result of weaknesses and shortcomings in the legislation. Lack of clarity in the legal wording could lead to misinterpretation and for some special procedures there are no provisions in the Act. A major problem is also that the Act is overlooked in some cases, which can lead to management not always being carried out according to the Act's regulations. Some of the problems can be partially solved if the law and other legal sources are studied more thoroughly. To avoid future misunderstandings, it would anyway be beneficial to clarify the law in these aspects. To solve these problems, changes in the law have to be undertaken. For example, changing individual words, reformulation and making additions in some sections. This study reports the results in addition to proposals for amendments to a selection of the paragraphs that emerged during the work. Further studies and investigations should be undertaken in order to lead to changes in the legislation.