Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur projektbaserat arbete i offentlig förvaltning kan upplevas av de anställda, fokus ligger på motivationsfaktorer. Studien hämtar sin empiri från en avdelning som gått från att vara en traditionell kommunal verksamhet till att jobba helt projektbaserat. De respondenter som medverkar i studien har mellan åtta och tjugo års yrkeserfarenhet och har varit anställda i den undersökta organisationen mellan ett och tre år. Analysen av det insamlade materialet genererade fyra teman; Cheferna står alltid bakom oss Vi är kompetenta och vi utvecklas Gemensam arbetsstruktur skapar ett vi Det är okej att pröva Bilden som framträder visar en avdelning som genomsyras av en organisatorisk struktur med en medveten arbetsmetod. Lärande sker mellan medarbetare som är experter inom sina respektive verksamhetsområden och där verksamhetens struktur och en prestigelöshet uppmuntrar en lärande organisation. Medarbetarna känner stort självbestämmande genom ett ledarskap som är delegerande och stödjande.   Genom att ta del av studiens resultat kan en verksamhet på gång att börja arbeta i projektform struktureras och organiseras så att medarbetarna upplever motivation och på bästa sätt ges förutsättningar att utföra sina uppdrag.

För att undersöka hur självdeterminering i arbetsmotivation påverkas av känsla av sammanhang (KASAM) och samhörighet på arbetsplatsen gjordes en kvantitativ enkät-undersökning på en stor västsvensk organisation. Med självdetermineringsteorin som grund var målet att identifiera förbättringsområden och ge råd som kan leda till förbättrad arbetsmotivation i organisationen. Relationer mellan självdetermineringsteorin, KASAM och samhörighet utforskas i en arbetsplatskontext. Resultatet baserades på 257 enkätsvar och huvudsakligen konstaterades att både arbetsplatssamhörighet och KASAM hade en positiv påverkan på självdeterminering i arbetsmotivation. Samhörighet på arbetsplatsen visades vara den mest betydelsefulla prediktorn för självdeterminering i arbetsmotivation och kunde till stor del förklara KASAMs påverkan. Eftersom samhörighet på arbetsplatsen predicerade självdeterminering i stor utsträckning förs ett resonemang kring att samhörighet på arbetsplatsen kan tillfredsställa basbehovet av social tillhörighet. Av KASAMs komponenter var meningsfullhet den mest inflytelserika för självdeterminering. KASAM ökade med åldern men det gjorde inte arbetsplatssamhörighet. Det hittades inga skillnader i KASAM beroende på kön eller utbildningsnivå. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Difficulty getting ready for bed and settling at bedtime, commonly referred to as bedtime resistance, are prevalent problems in early childhood (Goodlin-Jones, Tang, Liu, & Anders, 2009; Johnson, 1991). Despite an abundance of previous research, few studies have considered the role of emergent developmental process in the context of bedtime resistance. The current study addresses this gap by examining the relationship between parenting practices and bedtime resistance in early childhood from a developmental perspective. Specifically, need-supportive bedtime parenting practices (i.e., autonomy-support, structure and involvement) were examined from a self-determination theory perspective (Deci & Ryan, 2000) and children’s bedtime behaviours were conceptualized within a differentiated model of compliance and noncompliance. Two instruments were developed to capture these constructs and their psychometric properties were examined. One hundred thirty-one caregivers completed a series of online questionnaires about their parenting practices and children’s behaviours. Findings provided preliminary evidence for the validity and reliability of the two newly constructed measures. Analyses revealed that child age was associated with how children respond to caregivers at bedtime. Although parenting practices were associated with less sophisticated forms of bedtime noncompliance, child age did not significantly moderate these relationships. Findings highlight the importance of examining bedtime resistance from a developmental perspective and the need for future research in this area. / Graduate

Frågan om människans drivkrafter och vad som ligger bakom våra handlingar har en lång historia och ju mer man har försökt att förklara och definiera begreppet motivation desto mer komplext tycks det ha blivit. Den här uppsatsens syfte är att ge en förståelse till komplexiteten kring problematiken om begreppet motivation. Detta görs genom att belysa dess djupa rötter i filosofins och psykologins värld samt lyfta fram några av motivationsteorierna ur den omfattande breda litteraturen som skrivits om ämnet. Vidare genom att belysa vad den moderna neurovetenskapliga forskningen har tillfört i studierna om motivation. Resultatet visar på att de gamla klassiska motivationsteorierna än idag influerar på ämnet. Självbestämmandeteorin (SDT) visar på att det finns olika typer av motivation och att vi föds med tre psykologiska behov som ligger till grund för en individs intrinsiska och extrinsiska motivation. Den affektiva neurovetenskapen visar på att det finns en ömsesidig interaktion mellan kognition, affektion och beteende som baseras på djupa evolutionära emotionella rötter djupt in i det limbiska systemet. Bevis finns för att nucleus accumbens (NAc) spelar en viktig roll i val av handlingsalternativ som underlättar och effektiviserar målorienterat beteende samt har både exciterande och inhiberande funktion på beteende.

<p>Fetma och övervikt är ett hot mot folkhälsan. Många med övervikt och fetma försöker gå ner i vikt, men få lyckas bibehålla viktminskningen. Studiens syfte var att ta reda på erfarenheter av betydelsefulla faktorer och strategier för en bestående viktminskning, samt motivation för bibehållandet av vikten. Enligt Self-determination theory (SDT) blir beteendeförändringar bestående om de är autonoma och om motivationen är intern. Åtta kvinnor som deltagit i Itrims viktminskningsprogram intervjuades. Resultatet visade att förändringar i kost, motion och förhållningssätt var för egen vinning och viktiga för en bibehållen vikt. Andra faktorer var kunskap, psykiskt och fysiskt välmående samt vilja. Bibehållandet av viktminskningen var ett självständigt arbete där kunskaper från programmet och från inre reflektion införlivades i livsstilen, vilket överrensstämmer med SDT.</p>

Fetma och övervikt är ett hot mot folkhälsan. Många med övervikt och fetma försöker gå ner i vikt, men få lyckas bibehålla viktminskningen. Studiens syfte var att ta reda på erfarenheter av betydelsefulla faktorer och strategier för en bestående viktminskning, samt motivation för bibehållandet av vikten. Enligt Self-determination theory (SDT) blir beteendeförändringar bestående om de är autonoma och om motivationen är intern. Åtta kvinnor som deltagit i Itrims viktminskningsprogram intervjuades. Resultatet visade att förändringar i kost, motion och förhållningssätt var för egen vinning och viktiga för en bibehållen vikt. Andra faktorer var kunskap, psykiskt och fysiskt välmående samt vilja. Bibehållandet av viktminskningen var ett självständigt arbete där kunskaper från programmet och från inre reflektion införlivades i livsstilen, vilket överrensstämmer med SDT.

I denna explorativa studie identifieras och beskrivs tillvägagångssätt som ledare kan använda för att främja medarbetares upplevda självständighet, kompetens och samhörighet. Bakgrunden till studien är att sådan behovstillfredsställelse leder till uthållig motivation enligt Self-Determination Theory(SDT). Inom SDT, som är en erkänd motivationsteori som också bevisats som arbetsmotivationsteori, anses ledare spela en stor roll för arbetsmotivation. Som arbetsmotivationsteori har SDT främst undersökts kvantitativt och experimentellt och kompletterande fältstudier som identifierar hur ledare kan gå till väga för att skapa upplevd självständighet, kompetens och samhörighet har vidare efterfrågats. Denna explorativa studie antar en kvalitativ ansats och undersöker, genom två delstudier, olika tillvägagångssätt som ledarna på ett konstruktionsföretag kan använda för att främja medarbetarnas upplevda självständighet, kompetens och samhörighet. I studien identifieras nio tillvägagångssätt som i en analys ställs i relation till tidigare forskning inom SDT. Dessa tillvägagångssätt visar sig ofta ligga i linje med tidigare forskning och anses intressanta för vidare studier och i viss mån också praktisk tillämpning.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som motiverar elever i årskurs nio till att vilja prestera och få starka betyg i ämnet idrott och hälsa. Samt att även undersöka ifall dessa elever har några ambitioner i ämnet. Frågeställningar: Hur ser elevers motivation ut för ämnet idrott och hälsa? Hur ser ambitionsnivån ut hos elever för ämnet idrott och hälsa? Metod I detta arbete har jag använt mig utav en kvalitativ ansats och intervjuat sex stycken elever för min datainsamling. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjälp av analyser utifrån två olika teoretiska perspektiv Self- Determination theory och Piagets kognitiva utvecklingsteori inom konstruktivismen. Resultat Elevers motivation i årskurs nio består av att eleverna finner rörelseglädje i den fysiska aktiviteten på idrottslektioner och några respondenter lyfte upp betydelsen av den positiva gruppdynamiken i klassen. Elevernas största ambition var betygen, anledningen till att de gör sitt bästa och siktar på att få höga betyg är vetskapen om att betygen spelar en viktig roll när de skall söka in till gymnasiet. Men några elever såg också ett investeringsvärde i idrotten i form av att de vet att träning är bra för kroppen och det är ett tillfälle där de kan vara fysiskt aktiva. Ungefär häften av eleverna sa också att de upplevde att det de gjorde på lektionerna var repeterande och de hade uppskattat mer variation. Slutsats Elever i årskurs nio är väl medvetna om innebörden av vad som sker ifall de inte skulle delta på idrottsundervisningen. Ett sätt för att få eleverna att bli mer motiverade skulle kunna vara att ge eleverna ett mer varierande innehåll och låta dem få vara med och påverka undervisningen mera. På detta sätt ökar också chanserna för att eleverna kan hitta en fysisk aktivitet som de själva skulle vilja syssla med vid sidan av skolan. / Aim The aim of this essay is to find out what it is that motivates certain students in year nine to perform and aim to get strong grades in physical education, also to examine if these students have any type of ambition  Question: What type of motivation related to physical education do students have? What is the students’ level of ambition in relation to physical education? Method In this essay I have used a qualitative approach and performed six interviews with six different students for my data collection. The data was transcribed and later on analyzed using two different theoretical perspectives, Self-Determination theory and Piagets’ cognitive development theory within the constructivism. Results Students motivation in year nine is consisting that the students experience joy in the physical activities during physical education classes and some students mentioned the importance of group dynamics in the class. The students’ biggest motivation was the grades, the reason to why students try their best and aim for good grades if because the students know that the grades play an important role for when they shall apply for high school.  But some students also saw a beneficial value in sports in the form of knowing that training is good for the body and PE is an opportunity where they can be physically active. Around half of the students also mentioned that they felt that lessons felt repetitive and would had appreciated a little more variation Conclusions The students in year nine are well aware about the significance of what would happen if they were to not attend during PE classes. One way to get the students more motivated would be to offer the students a more varying content and to let the students join in and influence the lessons more. This way also increases the chances so that students may find a physical activity outside that they themselves would like to do outside of school. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 6-9. Ht 2014</p>

ABSTRACT Title: What can business leaders learn from sport management? Authors: Domagoj Dragicevic and Simon Lindqvist Supervisor: Monika Wallmon and Maria Fregidou-Malama Date: 2018 – January   Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding for business leaders about how they can use servant leadership to motivate employees seen from a sport management perspective.   Method: This is a qualitative study based on 11 semi-structured interviews used to collect data. The theoretical framework under which the empirical data was analysed in consists of the Self-Determination theory.   Results and conclusions: The results indicate that the athletes feel that relatedness is the most prominent of the three basic needs according to SDT to create motivation followed by competence and autonomy. Autonomy did not show to be an important basic need to create motivation compared to relatedness and competence.   Suggestions for future research: A similar study to the one we have conducted with a larger number of respondents and from a larger group we believe could have affected the result. A larger group could complicate leadership as well as the relatedness within the group, which makes us think this would be an interesting topic to investigate further.   Contribution of the thesis: Business leaders can utilize this study as it highlights the apparent connection between individuals need of relatedness and competence to their experienced motivation. Motivated employees have shown to be more creative and show a greater tendency to remain within the company.   Key words: Servant leadership, Self-Determination theory, SDT, motivation

Cyber-security is an ever-increasing problem in the 21st century. Though the majority of cyber-security breaches are a direct result of human error (Hu, Dinev, Hart, & Cooke, 2012), there is a dearth of research in psychology on the application of human decision-making for cyber-security compliance. Through an online inbox simulation, the present research examined the utility of a robust psychological model for decision-making, signal detection theory (SDT) for modeling decision-making in the context of receiving and responding to phishing and spear-phishing email scams. The influence of individual differences, specifically conscientiousness, on phishing email detection was also examined. The results indicate that SDT is useful for modeling and measuring cyber-compliance behavior in terms of responding to phishing emails. This finding supports the feasibility of using SDT to monitor training effectiveness for individuals’ resistance to social engineering in phishing email detection. There were no significant relationships between participants’ scores on conscientiousness and their phishing and spear-phishing email detection ability. Future research should explore predictors of cyber-compliance with regards to individuals’ phishing and spear-phishing susceptibility.