Vilket mindset en person har kan ha en stor inverkan på hur den tar sig an ny kunskap och utvecklas i skolan. Detta kan i sin tur innebära svårigheter för de lärare som förväntas förmedla kunskap och utbilda elever. Denna studie har som syfte att ta reda på vilket sätt lärare uppger att de arbetar för att öka motivationen hos elever i matematikundervisningen samt vilka svårigheter som kan uppstå i detta arbete. Vidare är syftet att förstå hur lärarens arbetssätt går att förstå utifrån begreppet dynamiskt mindset. Studien är en kvalitativ intervjustudie som genomförts via intervjuer på sju lärare i årskurs 1. Den insamlade datan har analyserats och tolkats utifrån teorin om mindset och SDT. Resultatet visar att lärare aktivt använder sig av arbetssätt som stärker elevers motivation och dynamiska mindset. Däremot visar studien även att många utmaningar kan uppstå i detta arbete.

Lärare har en betydande roll i samhället genom sitt ansvar att forma framtidens generationer. Arbetsrollen innebär dock en hög arbetsbelastning och ständiga utmaningar. Studiens syfte var att undersöka hur lärare upplever sin arbetsmotivation. 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare som har varit eller är anställda som grundskollärare. Tematisk analys genomfördes och det identifierades två huvudteman: främjande av motivation och hindrande av motivation, med följande subtema: vikten av samhörighet, betydelsen av frihet i läraryrket, elevernas framsteg, bristande socialt stöd från ledning samt bristande tid och resurser. Studiens resultat visade att de främsta motivationsfaktorerna i arbetet för deltagarna var frihet i arbetet, följa elevernas utveckling samt goda relationer med kollegor. Resultatet sammankopplades till tidigare forskning om självbestämmandeteorin, som visar att faktorerna som främjar lärarnas drivkraft speglar inre motivation. Tidigare forskning har visat att inre motivation möjliggör utveckling, ökad prestation och psykiskt välbefinnande. Studiens resultat kan användas som diskussionsunderlag på arbetsplatser inom utbildningssektorn.

På grund av ett ökat vårdbehov är fysisk rehabilitering ett område där det finns ett växande behov för implementation av e-hälsostöd. En icke fullföljd rehabiliteringsplan kan potentiellt leda till att en patients smärtor eller besvär inte förbättras som planerat. Detta kan leda till att patienten behöver mer rehabiliteringsvård än vad som hade krävts om rehabiliteringsplanen hade fullföljts från början. Förutom att detta blir en kostnad för patienterna själva, innebär det dessutom en extra kostnad för vården. Motivation räknas som en av de främsta aspekterna att ta hänsyn till, eftersom det influerar människors förmåga och vilja att göra något. Om motivationsaspekten ignoreras vid designandet av ett digitalt stöd i ett rehabiliteringssammanhang, finns risk att designen inte innehar de funktioner som kan bli avgörande för att användaren ska använda det digitala stödet. Även om rehabiliteringspatienter förses med korrekta övningar från fysioterapeuter utför de inte sina övningar, vilket kan bero på deras brist på inre motivation. Trots detta dilemma finns idag få studier som undersöker hur ett digitalt stöd kan designas för att främja inre motivation i ett rehabiliteringssammanhang. Studien ämnade därför att undersöka hur ett digitalt stöd kan designas för att främja inre motivation i ett fysiskt rehabiliteringssammanhang. Frågeställningen undersöktes genom en designorienterad ansats. För att undersöka inre motivation konkretiseras begreppet till de tre grundläggande psykologiska behoven: autonomi, kompetens och samhörighet. Studien resulterade sedan i nio designförslag som informerade hur ett e-hälsostöd kan designas för att främja inre motivation genom att stödja de tre psykologiska behoven: autonomi, kompetens och samhörighet. / Due to an increased need for health care, physical rehabilitation is an area where there is a growing need for implementation of e-health support. An unsuccessful rehabilitation plan could potentially lead to a patient's pain or discomfort not being improved as planned. This may lead to the patient needing more rehabilitation care than what had been required if the rehabilitation plan had been completed from the beginning. In addition to this being a cost for the patients themselves, it also entails an extra cost for health care services. Motivation is considered one of the main aspects to take into account as it influences people's ability and willingness to do something. If the motivational aspect is ignored in the design of e- health support in a rehabilitation context, there is a risk that the design will not possess the functions that can be crucial for the user to use the digital support. Although rehabilitation patients are provided with proper physiotherapy exercises they do not perform their exercises, which may be due to their lack of intrinsic motivation. Despite this dilemma, there are few studies that investigate how digital support can be designed to promote intrinsic motivation in a rehabilitation context. The study therefore aimed to examine how an e-health support can be designed to promote intrinsic motivation in a rehabilitation context. The research question was examined using a design-oriented approach. In order to investigate intrinsic motivation, the concept is concretized to the three psychological needs: autonomy, competence and relatedness. The study then resulted in nine design proposals that informed how an e-health support could be designed to promote intrinsic motivation by supporting the three basic psychological needs: autonomy, competence and relatedness.

Motivation är viktigt för människor, både i arbetslivet och livet generellt. Motivation kan huvudsakligen indelas i inre och yttre motivation, beroende på vilken avsikt individen haft med sina handlingar. En individ som drivs av inre motivation till en handling, utför den eftersom själva aktiviteten upplevs som intressant eller tillfredsställande. Handlingar baserade på yttre motivation har sin grund i något annat än själva aktiviteten, exempelvis ekonomisk belöning. Syftet med studien var att jämföra möjliga skillnader mellan manliga respektive kvinnliga högskolelärare avseende inre och yttre motivation. I studien undersöktes även om typen av motivation som ansågs som viktig samtidigt upplevdes som väl uppfylld eller inte. Studien var kvantitativ och utgick ifrån Deci och Ryans teori om självbestämmande (SDT) vid utformningen av enkätfrågorna. I studien ingick 296 högskolelärare och svarsfrekvensen var på 47 %. Studiens resultat visade att kvinnorna värderade samtliga motivationsfaktorer utom en signifikant högre än männen. Därmed var Ekonomisk belöning den enda motivationsfaktor där skillnaderna inte var signifikanta. Resultatet visade också att de deltagare som värderade en motivationsfaktor som viktig och samtidigt uppfylld i hög grad var i klar majoritet. Väldigt få deltagare värderade en typ av motivationsfaktor som viktig och samtidigt uppfylld i låg grad. / Motivation is important for people, both in work-life and life in general. Motivation can mainly be divided into intrinsic and extrinsic motivation, which depends on the intentions behind the individual’s actions. An individual with intrinsic motivation performs an activity because it is based on interest and satisfaction. Actions based on extrinsic motivation are founded on something other than the activity itself for example economic reward. The aim of the study was to compare possible differences between male and female university teachers regarding intrinsic and extrinsic motivation. The study also examined whether a type of motivation was valued as important and at the same time fulfilled. The study had a quantative approach and the design of the questions in the questionnaire was based on Deci and Ryan’s theory of self-determination (SDT). The study included 296 university teachers and the response rate was 47 %. The results of the study showed that the women valued all but one of the motivational factors significantly higher than the men. Thereby the motivational factor Economic reward was the only one where the differences were not significant. The results also showed that the participants who valued a motivational factor as important and at the same time were fulfilled to a high extent were in a large majority. Very few of the participants valued a type of motivational factor as important and also were fulfilled to a low extent.

Forskare har i många år undersökt sociala faktorers påverkan på individers motivation. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan tränares förmåga att främja spelares grundläggande psykologiska behov och upplevd press hos elitishockeyspelare. Manliga elitishockeyspelare (n=100, medelålder 23.15 ± 4.58), tillhörande lag i SHL och Hockeyallsvenskan rekryterades. Deltagarna fyllde i två frågeformulär, Interpersonal Supportiveness Scale - Coach (ISS-C) samt ett frågeformulär rörande upplevd press. Resultaten visade på signifikanta korrelationer mellan upplevelsen av ledarens förmåga att uppfylla de grundläggande psykologiska behoven enligt Self Determination Theory (SDT) och spelarnas grad av upplevd inre oro, yttre oro och press. Variansanalyser med upplevd press och motivation som beroende variabler påvisade signifikanta skillnader mellan individer av högre ålder kontra lägre ålder, där spelare i lägre ålder känner mindre press än spelare i högre ålder. Konklusioner utifrån resultaten är att en kontrollerande miljö verkar ha negativ påverkan på upplevd press, medan upplevd autonomi verkar vara en viktig faktor för minskad inre oro samt ökat välmående. Bland spelarna i den äldre ålderskategorin var ledarens engagemang den främsta faktorn som påverkade press, medan spelarna i den yngre ålderskategorin värdesatte struktur högt. Resultaten i den aktuella studien kan eventuellt användas som en del i arbetet att få förståelse för hur man som ledare kan skapa ett positivt motivationsklimat bland ishockeyspelare på elitnivå. / Researchers have spent many years studying the relationship between social factors and motivation. The aim of the present study was to analyze the relationship between coaches’ ability to support basic psychological needs and perceived pressure amongst elite ice hockey players. Male ice hockey players (n=100, mean age 23.15 ± 4.58) from teams playing in the SHL or Hockeyallsvenskan were recruited. Participants filled out two different questionnaires, Interpersonal Supportiveness Scale-Coach (ISS-C) and a questionnaire regarding perceived pressure. Results showed significant correlations between the players’ perception of their coaches’ ability to support the basic psychological needs according to Self Determination Theory (SDT) and perceived intrinsic anxiety, extrinsic anxiety and pressure. Analyzes of variance with perceived pressure and motivation as dependent variables showed significant differences between older players and younger players, where younger players perceived less pressure than older players. Conclusions based on the results are that a controlling environment seems to have a negative impact on perceived pressure while perceived autonomy was an important factor to decrease intrinsic anxiety and well-being. The coach’s engagement was the most important factor for perceived pressure when looking at the older age group, while structure was important for players in the younger age group. The result of the present study might be used as a part of the work of creating a positive motivational climate amongst elite level ice hockey players.

Bakgrund: Tjänsteföretag såsom banker är i stort behov av motiverade anställda då det skapar förutsättningar för goda prestationer och service av bra kvalitet. Motivation har vidare visat sig påverkas i olika riktningar av det distansarbete som numera blir allt vanligare. Bankbranschen är en av de branscher där distansarbetet förväntas kvarstå, vilket ställer krav på arbetsgivare att skapa förutsättningar för att fortsatt möta bankanställdas behov i syfte att upprätthålla deras motivation och således hålla sig konkurrenskraftiga. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för bankanställdas motivation vid distansarbete. Med detta syfte ämnar studien att med utgångspunkt i SDT undersöka bankanställdas upplevelse av att arbeta på distans. Frågeställningar: Hur upplever bankanställda autonomi, kompetens och samhörighet vid distansarbete? Metod: Studien utgörs av en kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i ett fenomenologiskt vetenskapligt förhållningssätt. Det empiriska materialet insamlades genom semistrukturerade intervjuer vilka utfördes med nio respondenter från en bank i Sverige. Slutsats: Från studien är det möjligt att konstatera att känslan av autonomi, kompetens och samhörighet påverkas vid distansarbete och således att distansarbetet inverkar på bankanställdas motivation. Ett tema som framkommer i studien, som visar sig vara väldigt fördelaktigt för de bankanställdas motivation, är det faktum att distansarbetet numera är förlagt på deltid. Från studien framkommer även resultat som visar att distansarbetet är gynnsamt för bankanställdas privatliv, vilket är fördelaktigt för deras motivation och prestationer i arbetet. / Background: Service companies like banks are in great need of motivated employees as it creates conditions to reach good performance and good quality service. Motivation has further shown to be affected in different directions as of the distance work that nowadays is getting more usual. The banking industry is one of the industries where distance work is expected to stay, which requires employers to create conditions to keep meeting the needs of bank employees in order to keep them motivated and thus stay competitive. Aim: The purpose of the study is to create an understanding of the motivation of bank employees at distance work. With this purpose the study intends to examine, based on SDT, bank employees' experience of working remotely. Research questions: How do bank employees experience autonomy, competence and relatedness in distance work? Methodology: The study consists of a qualitative case study based on a phenomenological scientific approach. The empirical material was collected through semi-structured interviews which were conducted with nine respondents from one bank in Sweden. Conclusion: From the study it is possible to state that the feeling of autonomy, competence and relatedness is affected by distance work and thus that distance work affects the motivation of bank employees. A theme that emerge in the study, which prove to be very beneficial for the motivation of the bank employees, is the fact that distance work is nowadays part-time. Unexpected results also emerge from the study which show that distance work is favorable for bank employees' personal life, which is beneficial for their motivation and performance at work.

Trots att organisationer satsar alltmer på utbildningsinsatser, står det inom forskningen fortfarande oklart vad som leder till faktisk förändring i det fortsatta arbetet. I denna studie undersökte vi utifrån Baldwin och Fords transfermodell vilka individ-, design- och miljöfaktorer som förklarade en grupp  Försvarsmaktsanställdas upplevda kunskapsinhämtning och transfer efter genomförd utbildningsinsats. Detta skedde med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk genom en enkätundersökning. För kunskap var autonom motivation (AM), kontrollerad motivation (KM), upplevelse av autonomifrämjande implementering samt behovsstöd från chef förklarande faktorer. För transfer var autonom motivation, upplevelse av autonomifrämjande implementering samt kunskap förklarande faktorer. Studien gav stöd för att SDT går att använda för att förklara upplevd transfer samt visar på viktiga implikationer för organisationer att beakta inför, under och efter framtida utbildningsinsatser. / Although organizations increasingly have been focusing on training, the research is still unclear on what leads to actual change in future work. In this study, we have investigated Baldwin and Ford's model of transfer of training and which individual-, design- and environmental factors that have explained a group of Armed Forces Employees’ perceived knowledge acquisition and transfer after completing training. This was done with the Self-Determination Theory (SDT) as theoretical framework. For knowledge we found autonomous motivation (AM), controlled motivation (KM), Experience of autonomy promotion and Needs Support from the manager to be explanatory factors. Explanatory factors for perceived transfer were autonomous motivation, experience of autonomy promotion and knowledge. In the current study we have found support for SDT to be able to explain experience of transfer, something organizations need to consider before, during and after training.

Kopplingen mellan positiva emotioner och olika motivationstyper är ett område som är väl beforskat, men trots det finns det luckor. Syftet med denna studie har varit att studera korrelationen mellan positiva emotioner och olika motivationstyper i den laborativa kemiundervisningen, men även studera skillnader i dessa faktorer hos olika elevgrupper. För att svara på dessa frågor genomfördes en enkätstudie där elevernas positiva emotioner och motivationstyper för den laborativa kemiundervisningen undersökts. Resultatet av denna studie indikerar att det finns positiva korrelationer mellan de mer inre motivationstyperna och positiva emotioner, men även att det finns signifikanta skillnader i dessa faktorer hos olika elevgrupper. Vår studie bidrar till en djupare förståelse till lärare för hur elevers motivation hänger samman med deras emotioner och till vad lärare kan ha i beaktning i planeringen av laborativa moment.

Organisationer använder ersättning för prestation i kombination med målstyrning för att öka motivationen hos de anställda och förbättra resultatet trots att teorierna inte är entydigt positiva. Syftet med studien är att undersöka den relativa betydelsen av självbestämd motivation och målstyrning för arbetstrivsel, organisationsengagemang och den självskattade prestationen hos anställda som arbetar under prestationsbaserad lön. Studien utfördes som en enkätundersökning på en organisation där 100 anställda deltog. Regressionsanalyser visade att inre motivation och delaktighet i mål förklarade stor del av variansen i såväl trivsel, engagemang som prestation. Även introjection, amotivation och målklarhet förklarade stor del av variationen i arbetstrivsel och engagemang. Målstyrning och EFP tycks inte ha någon underminerande effekt på motivationskvaliteten utan fungerar tillsammans när grundläggande psykologiska behov tillgodoses.

This mixed-methods study looked at the relationship between self-determined motivation and strength improvements in an off-season strength and conditioning program. The Intrinsic Motivation Inventory (IMI; Ryan, 1982), which assesses motivation according to the tenets of Self-Determination Theory (SDT; Deci & Ryan, 1985) measured self-determined motivation in this study. Strength was measured by the Epic Strength Index (ESI; Epley, 2004), which factors the amount of weight lifted along with the bodyweight and gender of the athlete to determine a strength index. Strength improvement was measured as the difference between ending and beginning ESI scores. The participants consisted of one-hundred-twenty-seven male and female athletes ranging between 14-22 years of age and representing a variety of sports including several multi-sport athletes. Each participant was tested in the Power Clean, Bench Press, and Squat at the beginning and end of the program as part of their regular training program. During the second week of the program, the athletes completed the IMI. The amount of weight each athlete lifted in each of the three weightlifting exercises was computed by the ESI yielding an individual strength index for each lift, along with a total score for all three lifts. Correlation and regression analyses revealed a significant relationship between self-determined motivation and strength improvements. The average of all IMI scores independently predicted 50.65% of the variance in strength improvements. Correlation analysis also showed significant relationships for gender and age on ESI improvements, in that females and younger athletes tended to improve more. When a regression analysis accounting for the effects of gender and age on strength improvements was performed, Self-determined motivation still predicted 49.54% of the improvements. At the conclusion of the study, eight of the athletes participated in qualitative interviews. The eight participants represented two male and two female participants from both the top and bottom quartiles of average IMI scores. The qualitative interviews from the work of Hassandra, Goudas, and Chroni (2003) and Vazou, Ntoumanis, and Duda (2005) who used qualitative analysis to study differences in motivational patterns of secondary physical education students and 14 to 16 year-old athletes respectively. The interview questions were formulated to determine factors that affected the initial decision to participate in the program, as well as to discern differences among the top and bottom quartiles participants. The qualitative analysis revealed many similarities and some differences between those in the top and bottom quartiles of motivation. Athletes in both categories mentioned motivation for improvement as the prime reason for participation and as a rewarding aspect of the program. Also common to both groups of athletes was the important role of teammates and coaches in deciding to participate in this program. The main difference between the top and bottom quartiles was in the discussion of "least enjoyed aspects of the program" and "difficulties of the program". While those in the top quartile of motivation reported to that they mostly liked the program and mentioned only transportation as a difficulty of the program, those in the bottom quartile provided a wide variety of responses to these questions.