京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(農学) / 甲第21802号 / 農博第2315号 / 新制||農||1065(附属図書館) / 学位論文||H31||N5174(農学部図書室) / 京都大学大学院農学研究科応用生物科学専攻 / (主査)教授 久米 新一, 教授 松井 徹, 教授 廣岡 博之 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Agricultural Science / Kyoto University / DFAM

Syftet med studien var att undersöka vilka motivationsfaktorer som motiverar idrottare till fortsatt idrottande. Studien var en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide bestående av 29 öppna frågor. I studien tillämpades ett kedjeurval där sex stycken respondenter från både lagidrotter samt individuella idrotter inkluderades i studien. Studiens inklusionskriterier var att respondenten skulle vara 18-25 år och aktiva inom sin idrott under minst 10 år. Intervjuguiden som användes utformades utifrån självbestämmandeteorins ramverk samt Sport Motivation II Scale. Innan studien påbörjades genomfördes en pilotstudie för att säkerställa att data från intervjuguiden besvarade studiens syfte. Studiens resultat analyserades utifrån självbestämmandeteorins tre psykologiska behov autonomi, kompetens och tillhörighet. Resultatet i studien indikerar att kompetens och tillhörighet är de viktigaste faktorerna för att idrottarna skall känna motivation som bidrar till fortsatt idrottande. Studiens slutsats visar att av de motivationsrelaterade begreppen och av självbestämmandeteorins tre psykologiska behov konstateras att kompetens och tillhörighet var de viktigaste motivationsfaktorerna till fortsatt idrottande. Kompetens framstår som den enskilt viktigaste motivationsfaktorn till fortsatt idrottande där respondenterna ser utveckling som sin största motivationsfaktor till fortsatt idrottande.

The purpose of this study is to use the gamification tool Classcraft in a 5th grade class inorder to see how it affects the students' motivation. More specifically we examined the effectof Classcraft on students’ intrinsic and extrinsic motivation. The self-determination theory is the core of this study. Mixed methods were used for data generation and analysis. The chosen methods were interviews, observations and statistics in Classcraft. We performed a quasiexperiment by dividing the 5th graders into two groups, the control and experimental group. The content of the control and experimental group’s lectures were nearly identical, but while the control group were lectured in an ordinary manner, the experimental group were lectured with Classcraft. Using mixed methods we specifically examined if the two groups differed in the amount of optional tasks that were undertaken. The qualitative data was collected through interviews with participants and observations. Quantitative data was collected through Classcraft where we could see how many students took their time to start the optional tasks. The result of this study showed no noticeable result on the quantitative data while in the qualitative data the students were motivated both intrinsically and extrinsically. / Syftet med denna studie var att undersöka spelifieringsverktyget Classcraft i en årskurs fem för att se hur det påverkar elevernas motivation. Mer specifikt undersökte vi effekten Classcraft hade på elevernas inre och yttre motivation. Self determination teorin är grunden för studien. Mixed methods användes för att generera data och analysera den. Valet av metod bestod av intervjuer och observationer. Vi utförde ett kvasi-experiment genom att dela in klassen som deltog i projektet i två grupper, en kontroll och en experimentgrupp. Kontroll och experimentgruppens lektioner var nästintill identiska. Det som skiljde lektionerna åt var att experimentgruppen fick sin undervisning med Classcraft inkluderat i dom, medan kontrollgruppen hade sin ordinarie undervisning på samma sätt som de undervisats innan projektet påbörjades. Genom att använda mixed methods kunde vi undersöka ifall båda grupperna skiljde sig åt i antalet sidouppdrag som eleverna har valt att göra. Den kvalitativa datan samlades genom intervjuer med elever samt observationer. Den kvantitativa datan samlades genom Classcraft där vi kunde se hur många av eleverna som har valt att påbörja sidouppdragen. Resultatet av denna studie visade inte på något märkbart resultat när man undersöker den kvalitativa datan medan den kvalitativa datan visade på att eleverna kände sig både inre och yttre motiverade.

Medarbetare har idag allt mer stillasittande arbeten och forskningen påvisar vikten av att bryta stillasittande under arbetsdagen. Syftet med studien var att undersöka deltagande i erbjudna friskvårdsinsatser, samt att studera medarbetares resonemang kring motivation och hinder till deltagande i erbjudna friskvårdsinsatser. Studien genomfördes med semistrukturerade individuella intervjuer hos en grupp medarbetare på en kommunal arbetsplats med mestadels stillasittande arbeten. Resultatet i studien har kategoriserats och tematiserats med utgångspunkt i studiens syfte, frågeställning samt teoretiska referensram Self- detemination theory (SDT).  Det har identifierats faktorer som skulle kunna påverka deltagarfrekvensen i de erbjudna friskvårdsinsatserna. Valmöjlighet, flexibilitet och lättillgänglighet är faktorer som angetts vara viktiga för deltagarfrekvensen, vilket är förutsättningar som beskrivs kunna uppfyllas genom exempelvis det erbjudna friskvårdsbidraget. Tidigare erbjöd arbetsplatsen friskvårdstimme, vilket även det är en friskvårdsinsats där dessa faktorer uppfylls, och indikerar kunna motivera till deltagande i friskvårdsinsatser. I studien tyder resultatet även på att möjligheten att kunna påverka de erbjudna friskvårdsinsatserna kan vara avgörande för deltagarfrekvensen.  Ett möjligt hinder till deltagande som identifierats i studien är avsaknaden av en uppmanande arbetsplatskultur samt dialog. Resultatet tyder på att exempelvis kunskapshöjande insatser samt personligt anpassade friskvårdsinsatser skulle kunna undanröja hinder till deltagande, vilket exempelvis en påverkansprocess så som en interventionsstudie skulle kunna medverka till. I studien har det även identifierats möjliga kopplingar till den teoretiska referensramen där grundbehoven inom SDT samt inre och yttre motivation kan påverka motivation till deltagande i de erbjudna friskvårdsinsatserna.

Syftet med föreliggande studie var att ta reda på vilka erfarenheter företag har av att införa fysisk aktivitet på arbetstid. Forskning visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på individers hälsa och välbefinnande. Syftet med uppsatsen var att undersöka företagens erfarenheter avseende utövning av ledarskap, upprätthållande av motivation och hur implementationen ramats in. Vår frågeställning har därmed varit följande:  Hur har implementeringen av fysisk aktivitet på arbetstid gått till?  Vår metod har utgått ifrån ett kvalitativt angreppssätt med en deduktiv metod med inslag av induktiv metod. Metodvalet har gett oss en struktur, baserat på teman för att återge hur företagen arbetat med införandet av fysisk aktivitet. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med fyra företag. Totalt intervjuade vi sju individer i ett antal ledande roller.  Resultatet från intervjuerna visade att företagen har insikt i den fysisk aktivitetens betydelse för människors välbefinnande. Företagen argumenterar för att fysisk aktivitet på arbetstid medför förbättrad prestation hos individerna, ökat fokus samt förbättrad produktivitet och lönsamhet. Två av företagen har infört obligatorisk fysisk aktivitet, två har inte det. Det har med andra ord olika angreppssätt för att få individerna att utöva fysisk aktivitet. Två av företagen har integrerat den fysiska aktiviteten i arbetstiden, ett företag har sagt att det är individens ansvar att ta igen tiden och det fjärde företaget framför att de inte fattat något formellt beslut i frågan. De fyra implementationerna har ett tydligt mål - att få friskare och mer välmående individer. Tre av företagen har en stark koppling till företagets övergripande strategiska mål och implementationen. Ett företag har valt att fokusera på att skapa ett sammanhang som individerna vill delta i. Implementation av fysisk aktivitet har inte setts som en engångsföreteelse eller ett projekt med en tydlig början eller slut utan som en del i verksamheten och kulturen.  Den slutsats vi gjort är att ledarnas förhållningssätt till fysisk aktivitet har varit avgörande för en lyckosam implementation. Några av de avgörande delarna är att ha en tydlig struktur där medarbetarna vet vad som förväntas av dem, när de ska utöva den fysiska aktiviteten, hur länge samt varför det har varit viktigt. Att utveckla en stödjande miljö där företagen lyckas skapa ett sammanhang där medarbetarna vill vara men också som anpassats till individens förutsättningar har också varit nycklar för en lyckosam implementation.

Denna studie utgår från frågeställningen hur upplever gymnasieelever att lärarna i idrott och hälsa arbetar med motivation i sin undervisning? Syfte Studiens syfte är undersöka hur elever som går sista året på gymnasiet upplever att deras lärare arbetar med motivation under lektionerna i den vardagliga skolverksamheten. För att besvara frågeställningen användes följande underfrågor; Vad motiverar eleverna i ämnet idrott och hälsa? Tror eleverna själva att det går att motivera alla elever i skolan? Tror eleverna att det är ett medvetet eller omedvetet arbete med motivation från lärarna? Upplever eleverna ämnet idrott och hälsa som motiverande?   Metod Studien är av en kvalitativ ansats. Sex elever i gymnasieåldern blev intervjuade där de fick besvara ett antal frågor som berör motivation. Studien användes sig sedan en innehållsanalys vid bearbetningen av den insamlade datan. Resultatet från denna intervjustudie presenteras sedan med hjälp av olika citat från intervjuerna. I studien diskuteras samt problematiseras resultatet samt svaren i diskussionen i relation till tidigare forskning och den teoretiska utgångspunkten self determination theory. Vi är medvetna om att studien inte kan ses som ett underlag för en generalisering eftersom det var dessa sex elevers personliga upplevelse och svar som blev analyserade. Liknande studier på andra skolor eller regioner kan ge andra resultat då personer upplever motivation på olika sätt.   Slutsats Slutsatsen blev således att elevernas upplevelse av motivation skiljer sig väldigt mycket åt utifrån vilken lärare respondenterna hade haft. Enligt några av de tillfrågade eleverna trodde de att några lärare gjorde medvetna val för att strukturera lektionen och dess innehåll för att bygga en motiverande miljö medan andra lärare lade mer vikt på andra faktorer när de strukturerade sina lektioner, exempelvis mer fokus på kunskapskraven enligt respondenterna. Det som var en gemensamt för de lärare som lyckades skapa en motiverande miljö var följande; lärarna ger eleverna valmöjligheter- och frihet till att få påverka innehållet, visar engagemang och energi för undervisningen, lektionsinnehållet upplevs meningsfullt för framtiden, lektioner där man får samarbeta i grupp bidrog till ökad motivation hos eleverna och slutligen där läraren arbetar med att försöka se alla elever. / This study is based on the question how do high school students experience that the teachers in sports and health work with motivation in their teaching? Purpose The purpose of this study is to investigate how students who are in their final year of high school experience how their teachers work with motivation during their lessons in everyday school activities. To answer the question, the following sub-questions were used; What motivates students in the subject of sports and health? Do the students believe that it is possible to motivate all students in school? Do the students believe that it's a deliberate and well planned or less systematic work with motivation from the teachers? Do students experience sports and health as motivating? Method The study is of a qualitative approach. Six high school students were interviewed where they had to answer several questions concerning motivation. The study then used a content analysis in the processing of the collected data. The results from this interview study are then presented with the help of various quotes from the interviews. The study discusses and problematizes the results and answers. These are then compared with existing research. We are aware that the study cannot be seen as a basis for a generalization because it analyses only six students' personal experience and answers. Similar studies at other schools or regions can give different results when people experience motivation in different ways. Conclusion The conclusion was thus that the students' experience of motivation differs very much based on which teacher the respondents had. According to some of the students there were some teachers that made conscious choices to structure the lesson and its content to build a motivating environment while other teachers placed more emphasis on other factors when structuring their lessons, such as more focus on the knowledge requirements according to the respondents. What was common to the teachers who succeeded in creating a motivating environment was the following: the teachers give the students choice and freedom to influence the content, show commitment and energy for the teaching, the lesson content is experienced meaningfully for the future, lessons where you can collaborate in groups contributed to increased motivation among the students and finally where the teacher works to try to see all students.

I studier gjorda av Lärarnas Riksförbund framkommer det att studie och yrkesvägledarna inte upplever att de får den utveckling i arbetet som de skulle önska samt att de upplever sig begränsade i sitt nätverkande. Att ges möjlighet att få definiera sig själv i relation till andra och få möjlighet till att bygga på sin kompetens är några faktorer som spelar in för att en yrkesidentitet ska utvecklas optimalt. Den här studiens syfte är att undersöka om samspelet mellan motivation, kompetens och en upplevelse av att befinna sig i ett sammanhang har en betydelse för en ökad drivkraft hos studie-och yrkesvägledarna i grundskolan. Uppsatsen är av kvalitativ natur och bygger på sex djupintervjuer som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att de sex intervjuade studie- och vägledarna upplevde ett stort behov av att få ges möjlighet till kollegialt utbyte. En del av de intervjuade saknade feedback från kolleger, vilket de önskade, och det var i den bristen som deras yrkesidentitet vacklade och drivkraften blev svag. Andra upplevde eleverna som sina starkaste motivationsfaktorer, hade en stark yrkesidentitet vilket ledde till en drivkraft att ansvara för sin utveckling i större utsträckning

Revisionsbranschen står inför stora utmaningar under en kommande period. Deras arbete fyller en essentiell roll i samhället genom att hålla företagen ärliga. Men när många väljer att lämna yrket till följd av överarbetning, stress, dålig balans mellan privat och arbetslivet med mera kan det få negativa följder på revisionskvalitén. En potentiell lösning av detta problem skulle potentiellt vara att på ett effektivare sätt motivera arbetsstyrkan. Personal som trivs bättre, har drivet att göra sitt bästa och utvecklas bör också medfölja en högre kvalitet på deras arbete och på så vis gynna användarna av revisionsrapporten. Därför är det extremt viktigt att de ansvariga på revisionsbyråerna har koll på hur motivation kan påverka dem anställda inom branschen. Därav gjordes valet att fokusera denna studie på att utse hur motivation påverkar revisorer i två olika avgreningar, intention att stanna inom yrket samt upplevd revisionskvalitet. I syfte att ge revisionsbyråerna och ansvariga en större insyn i frågan och förhoppningsvis ett forskningsbidrag till revisionsbranschen. För att göra detta studerades till en början flera motivationsteorier för att se vilka som är mest applicerbara. I slutändan gjordes valet att fokusera på Herzbergs tvåfaktorteori och Self-determination theory. Baserat på tidigare forskning finns det skillnader i hur olika personer uppfattar motivation. Därför kommen även bakgrundsfaktorer såsom kön, ålder, erfarenhet och arbetstitel att undersökas. Forskningsfrågan lyder som följande: Hur påverkar motivation revisorers intentioner att stanna inom yrket och upplevd revisionskvalitet? För att besvara denna utfördes en kvantitativ undersökning i form av en webbenkät där 36 svar kom in från respondenter på sex olika revisionsbyråer i Norrland. Den insamlade datan användes sedan för att utföra statistiska analyser kopplade till forskningsfrågan. Genom studien tillämpas en positivistisk kunskapssyn, deduktivt angreppssätt och verklighetssynen är objektivism.  Studien visar på att det finns en koppling mellan motivation och kvarhållningsgrad respektive upplevd revisionskvalitet hos de anställda revisorerna. En mer motiverad individ kommer sannolikt att vilja stanna inom yrket i framtiden och upplever att de gör ett bättre arbete. När det kommer till viljan att stanna inom yrket var det främst variabler som kopplas till Herzbergs tvåfaktorteori som var signifikanta. Bland annat monetära belöningar, kollegor och arbetsförhållanden som alla är hygienfaktorer. När det kom till upplevd revisionskvalitet var arbetstitel viktigt, en individ med högre arbetstitel upplever att deras arbete har en högre kvalitet. Även motivation ansågs viktigt. Det noteras även att samplet inte var helt rättvisande till populationen när det kom till arbetstitel så vikter introducerades och alla tester upprepades. Mindre skillnader återfinns men i det stora hela blev resultaten likadana som innan. En intressant skillnad från tidigare forskning är att inga könsskillnader kunde identifieras.

Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetare inom hemtjänsten i en Mellansvensk kommun i Sverige attraherades till en arbetsplats, vad som motiverade dem i arbetet samt vad som motiverade dem till att stanna kvar på arbetsplatsen. Ett ytterligare syfte var att kunna belysa medarbetarnas upplevelser kring detta i förhållande till hur de olika aktörerna inom hemtjänsten arbetade med att attrahera, motivera och behålla sin personal. Nio semi-strukturerade interjuver genomfördes med hemtjänstpersonal från fem aktörer. Materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Ur analysen framkom fyra temaområden: Kundens betydelse, En känsla av trygghet, Det goda ledarskapet samt Att bli uppskattad. I studien framkom att den viktigaste faktorn för att attraheras till en arbetsgivare var arbetsgivarens goda rykte. Den viktigaste faktorn för vad som motiverade deltagarna i arbetet var kundkontakten och de viktigaste faktorerna till varför deltagarna stannade kvar var arbetsgivarens bemötande och erbjudandet om en tillsvidareanställning. / The aim of this study was to investigate how employees in home care services in a municipality in central Sweden was attracted to a workplace, what motivated them to work, and what motivated them to remain in the workplace. A further aim was to highlight the employees' experiences of this in relation to how the various companies in home care worked to attract, motivate and retain their staff. Nine semi-structured interviews were conducted with home care staff from five companies. Data was analyzed by an inductive thematic analysis. The analysis revealed four thematic areas: Customer significance, A sense of security, Good leadership, and To be appreciated. The study revealed that the most important factor to be attracted to an employer where the employer's reputation. The most important factor for what motivated the participants at work was customer relationship and the main factors why participants chose to remain was the employer's treatment and a permanent employment.

Background: The relation between work motivation and well-being are relatively well theoretically entrenched, but few studies have been conducted on nurses within psychiatry. Objective: The aim of the present study was to examine the differences in intrinsic work motivation (autonomy, competence, relatedness), mental health and burnout between young (≤40 years) and older (>40 years) nurses employed in psychiatry. Method: The study was an observational study with a cross-sectional design and group comparisons, conducted as a survey. The sample constituted of 60 employed nurses. Chi2 analysis, ANOVA, t-test and linear regression analyses were conducted in SPSS (22,0). Result: Nurses had a relatively high intrinsic work motivation. Autonomy (M = 4,73) was estimated significantly lowest. Moreover, autonomy was estimated significantly higher in the younger (M = 5,02, SD = 0,77) than in the older (M = 4,55, SD = 0,81) group. There was a significant relationship between competence and mental well-being in both groups and a significant relationship between competence and burnout in the older group. Conclusion: The study showed that there were differences in how older and younger nurses reported motivation. Thus, in order to improve mental health among nurses it is necessary to focus on competence development in the work.