Bakgrund: Denna studie undersökte motivationen till att fullfölja ett uthållighetslopp trots fysisk trötthet. Specifikt undersökte den upplevelsen vid en Ironmantävling. Syfte: Syfte med denna studie var att söka kunskap och förståelse om vilken form av motivation som är starkast och påverkar idrottare till att fortsätta sin aktivitet när de är fysiskt trötta. Metod: Totalt (n=113) Triathleter som genomfört en Ironmantävling svarade på 18 frågor via en webbenkät om sin upplevda motivation. Resultat: När resultatet sammanställts så visade att det på starka inre motivationsfaktorer som livsstil samt att ha en stark kropp. Starka yttre motivationsfaktorer är status som en ”Ironman” och att få en ryggsäck som kan användas i vardagen för att visa sitt deltagande. Jämförelse gjordes även mellan kön, träningserfarenhet och ålder, vilket resulterade i viss skillnad av motivationsfaktorer. Slutsats: Det är speciella förutsättningar vid en Ironmantävling som till viss del kunde jämföras med elitidrottens mästerskapstävlingar att det är just den dagen det gäller och med ultralöpares livsstil som vältränad atlet. Nyckelord: Ironman, SDT teori, ultralöpare, inre motivationsfaktorer, yttre motivationsfaktorer, fysisk aktivitet / Background: This study focused on the motivation to complete an endurance race despite physical fatigue. Specifically, it explored the experience at an Ironman competition. Purpose: Creating knowledge and understanding of what form of motivation that is the strongest and most influent for athletes to continue their activity when they are exhausted. Method: A total of (n=113) Triathletes who completed an Ironman competition answered 18 questions via an online survey about their perceived motivation. Result: When the results were compiled, it showed strong internal motivational factors such as lifestyle and having a strong body and strong external motivation factors such as the status of an "Ironman" and getting a backpack that can be used in everyday life to show their participation. Comparison was also made between gender, exercise experience and age, which resulted in some difference in motivational factors. Conclusion: It is special conditions at an Ironman competition that could to some extent be compared to the elite sport's championship competitions that it is precisely the day that applies and with ultra-runners’ lifestyle as a well-trained athlete. Keyword: Ironman, SDT theory, ultra-runner, internal motivational factors, external motivational factors, physical activity

denna studie undersöks hur elever påverkas av att arbeta under friare former, med avseende på studiemotivation. Studien är gjord på en gymnasieskola i Stockholm med schemalagt eget arbete där eleverna själv får välja vad de vill arbeta med. En kvalitativ undersökning gjordes med hjälp av fokusgrupper för att utröna elevers, lärares och rektorers uppfattningar om studiemotivationen för eleverna under dessa lektionstillfällen. Studien tar sin utgångspunkt i Ryan & Decis’ självbestämmandeteori (SDT) och teorier om ansvar och kontroll. Resultatet visar att valfriheten gör att en del av eleverna upplever dessa lektionstillfällen som fördelaktiga för sin studiemotivation. De andra eleverna upplever att valfriheten påverkar dem negativt då de inte kan ta det ansvar som krävs för skolgången. Gemensamt för alla eleverna är att trots det egna valet genereras inte den inre motivationen, som enligt SDT skall bildas då eleverna får vara autonoma i sin planering och arbetsfördelning. Vidare tyder resultaten på att merparten av eleverna inte ännu är rustade för att agera inom en normativ styrfilosofi trots skolans vision om detta. / The aim of the study is to examine how pupils are affected by working under free forms, with respect to student motivation. The study took place in a high school in Stockholm with free study time scheduled, where the pupils are able to choose to work with whatever they find suitable. A qualitative study was carried out with focus groups to explore the opinions of students, teachers and principals regarding the student motivation during these classes. The theoretical framework of this study draws on Ryan & Decis’ Self Determination theory (SDT) and other theories concerning responsibility and control. The results show that a large amount of freedom makes some of the pupils regard these classes as an advantage for their motivation. Some other pupils perceived that freedom of choice affects them negatively as they cannot take responsibility for their schooling. Common for all pupils is that despite their own choice, the intrinsic motivation is not generated. Furthermore, the results indicate that the majority of the pupils are not prepared to act within a normative governance philosophy despite the school's vision regarding this.

Arbetet handlar om motivation inom beroendevården i Sverige. Beroende av alkohol och andra droger har arbetats med i flera tusen år på olika sätt och med olika framgång. Allt ifrån inlåsningar på psykiatriska institutioner till elchocker. Syftet med denna studie var att se om behandlare i Sverige har speciella medvetna strategier i sättet de jobbar på för att väcka motivation hos klienterna till fortsatt behandling.    En större del av de tillfrågade (87 %) uppgav att de använder en speciell metod eller har en speciell tanke innan ett första möte. Flertalet av dessa använder sig av motiverande samtal eller lågaffektivt bemötande.    Flera av de tillfrågade ansåg att vara lyhörd och förmedla tillit var de viktigaste sakerna i ett första bemötande med en ny klient.    Det finns stöd för att behandlare inom beroendevården i Sverige använder sig av specifika metoder i ett möte med klienten. Flera av dessa metoder finner stöd i tidigare forskning och litteratur i att vara främjande för att skapa känslor av autonomitet, samband/släktskap och kompetens. Enligt Self-Determination theory (jfr. Deci & Ryan, 2008) kan detta ses som något som något som är nödvändigt för att kunna bygga en stark inre motivation. Studier visar att en stark inre motivation är positivt för att kunna tillgodogöra sig behandlingen.

Adult communicative play is a pervasive interpersonal phenomenon and a defining element of most close friendships. With a few notable exceptions (e.g., Aune & Wong 2002; Aune & Wong, 2012; Baxter, 1992), adult communicative play is largely understudied within the field of interpersonal communication. A primary factor in satisfaction with friends is fulfillment of relational needs, specifically the needs of autonomy, relatedness, and competence, as described by self-determination theory (Deci & Ryan, 1985). In this project, I report two studies exploring the impact of play within close friendships. Study 1 examined the relationships between and among adult communicative play, interpersonal needs, and relationship satisfaction in close, same-sex, platonic friends. The results indicated support for all hypotheses, including support for the theoretical path model. In this path model, a) the effect of adult communicative play on relationship satisfaction is mediated by interpersonal need satisfaction and b) the effect of playfulness on satisfaction is fully mediated by play. Study 2 sought, first, to replicate the findings of Study 1 and, second, to extend Study 1 by exploring whether playfulness and play scores of one friend are associated with his or her partner’s satisfaction, as well as whether playfulness scores are associated with a partner’s score on play. Because of poor model fit in Study 2, the results of Study 1 could not be replicated; instead, post hoc alternative models were explored. Furthermore, path analysis results of an actor-partner interdependence model for indistinguishable pairs revealed that one partner’s playfulness is associated with the other’s reporting of play and one partner’s play is associated with the other’s relationship satisfaction. Implications, limitations, and future recommendations are then discussed.

Denna empiriska studie undersöker hur integreringen av barnlitteratur i matematikundervisningen kan underlätta för elever att ta till sig matematiskt innehåll och främja deras lärande. Studien undersöker dessutom hur användningen av barnlitteratur kan få eleverna att bli motiverade till ämnet matematik. Den empiriska studien bygger vidare på litteraturstudien Kan barnlitteratur, sånger, rim och ramsor vara matematik (Södersten & Ekman, 2019). Fyra undersökningar har gjorts, där matematiklektioner har planerats i samråd med klasslärare och sedan genomförts. Metoderna som använts i studien har varit observation, intervju, enkät samt analys av elevsvar. Resultatet visar bland annat på att integreringen av barnlitteratur i matematikundervisningen kan ge eleverna ett realistiskt och meningsfullt sammanhang för matematiken och att det kan främja elevernas lärande. Integreringen av barnlitteratur kan också göra att elever får en känsla av kompetens, social meningsfullhet och självbestämmande vilket i sin tur kan påverka motivationen.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur idrottare upplever socialt stöd vid långvariga skador. Särskilt fokus ligger på hur tränarens sociala stöd upplevs av idrottare samt hur det kan underlätta en idrottslig comeback. Vilken typ av socialt stöd har idrottare erhållit eller saknat under sin rehabilitering? Hur har idrottare som erhållit ett bra socialt stöd agerat och vad kan de som upplevt en saknad göra för att få ett ökat socialt stöd? Hur anser idrottare att tränare bör agera för att underlätta rehabiliteringen? Metod Studien genomfördes med en kvalitativ ansats vilket innebär att sju individer medverkat i semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna hade varit borta i minst två månader på grund av idrottsskada. Informationen från intervjuerna analyserades i programmet NVivo 10.  Resultatet granskades genom ett Self-Determination Theory perspektiv. Resultat Den största delen av det sociala stödet som idrottarna erhållit har upplevts positivt. Deltagarna har upplevt stöd ifrån olika källor samt av olika typer: emotionellt stöd, materiellt stöd, informativt stöd och tillhörighetsstöd. I resultatet framkom det ett nytt fenomen som benämns som negativt stöd. Överdrivet stöd från omgivningen upplevdes negativt och stressande. Alla deltagare var medvetna hur de agerat för att erhålla ett bra socialt stöd eller vad de kunde gjort för att få ett ökat socialt stöd. Den mängd socialt stöd idrottarna erhållit har påverkats till en viss del av idrottarnas eget agerande. Deltagarna ansåg att stöd och engagemang ifrån tränare underlättade en comeback. Slutsats Idrottarna i denna studie uppgav att socialt stöd hjälpt dem under sin rehabiliteringstid. Genom att känna tillhörighet, uppleva kompetens och genom att fatta sina egna beslut kan en idrottare underlätta sin rehabilitering. Framförallt finns det saker som både tränare och idrottare kan göra för att idrottaren ska få ett bra eller ökat socialt stöd.

Motivation, engagemang och delaktighet bland medarbetare är viktiga faktorer i organisationers ekonomiska framgång och överlevnad på marknaden. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i inre motivation och delaktighet utifrån grad av tillfredsställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven mellan organisationens olika yrkeskategorier. Vidare syften var att undersöka om ohälsa kan prediceras med grad av inre motivation samt om det fanns skillnader i skattningarna av delaktighet på arbetsplatsen och inom organisationen. En web-baserad enkät skickades ut till samtliga 914 medarbetare i organisationen och 205 valde att delta. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad i tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven kopplat till yrkeskategorier samt att medarbetarnas inre motivation kunde användas som prediktor för deras självskattade ohälsa. Resultatet av studiens explorativa frågeställningar visade att delaktighet och inre motivation i arbetet skattades som viktigt av medarbetarna. Resultaten indikerade att Organisationen hade en stark organisationskultur med fokus på delaktighet, som delades av medarbetare från olika yrkeskategorier.

Tidigare forskning har undersökt sambandet mellan medvetenhet om värderingar och motivation. Tidigare forskning har däremot inte konkretiserat hur medvetenhet om värderingar kommer till uttryck inom motivation. Studien syftar till att undersöka om anställdas inre motivation påverkas av medvetenhet kring värderingar. Syftet är även att identifiera hur en eventuell motivationsförändring hos de anställda har tagit sig i uttryck. En kvalitativ studie har tillämpats där resultatet gav flera exempel på hur medvetenhet om personliga- och organisationsvärderingar påverkar inre motivation. Ur ett autonomiperspektiv har studien funnit att ökad medvetenhet om värderingar gör det lättare att leva efter sina värderingar. Ur ett samhörighetsperspektiv visar resultatet att en hög medvetenhet kan förstärka gemenskapen. Detta genom förbättrad intern kommunikation grundad i en ökad förståelse för varandra. Vidare visas att individer som tar beslut i linje med sina personliga värderingar och organisationens upplever högre nöjdhet med sin insats, vilket visar att kongruens bidrar till att tillgodose behovet för både autonomi, kompetens och samhörighet.

Forskning har visat att socialt stöd har en betydelse för arbetsmotivationen, samtidigt som forskningen är oense gällande stödets effekt beroende på om stödet kommer från chef, kollega eller privatliv. Studiens syfte var att undersöka den relativa betydelsen av socialt stöd från kollegor, chefer respektive privatliv på arbetsmotivation utifrån teorin Self Determination Theory:s tre motivationstyper amotivation, yttre motivation och inre motivation. Datainsamlingen gjordes via en elektronisk enkät och svar insamlades från 205 personer. Av resultatet från tre hierarkiska regressionsanalyser framkom att socialt stöd från kollega var en signifikant prediktor för amotivation och inre motivation, medan de övriga två stöden inte predicerade arbetsmotivation. Möjliga förklaringar till resultatet kan vara en inverkan av rådande organisationsstruktur, generationsskillnader samt kulturella skillnader vilka kan påverka vilket stöd den anställde har störst behov av för att uppleva sig motiverad på arbetsplatsen.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att skapa en djupare förståelse för hur truppgymnaster och simhoppare på nationell elitnivå uppfattar kompetens samt dess betydelse för den inre motivationen att utöva sin idrott. Studien använder sig av self determination theory (SDT) som teoretisk ram och tar avstamp i följande frågeställningar: (1) Vad motiverar dessa idrottare att utöva sin idrott? (2) När upplever sig truppgymnaster och simhoppare kompetenta i sin idrott? (3) Vilken inverkan har den upplevda kompetensen på motivationen hos dessa idrottare? (4) Vilka strategier använder sig truppgymnaster och simhoppare av för att känna sig kompetenta i sitt idrottande? Metod Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer med sju elitidrottare inom truppgymnastik och simhopp, vilka tillhör de främsta i sin idrott i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en framarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med utgångspunkt ur ett interpretativt tillvägagångssätt. Ett induktivt förhållningssätt stod till grund för taggningen av materialet som sedan skapade en hierarkisk kategorisering av motivation och upplevd kompetens hos deltagarna. Resultat Resultaten visar att idrottarna motiveras av aspekter av både inre och yttre motivation där framförallt glädje var ett framträdande begrepp. Förutom i ledarskapet var behovstillfredsställelse av autonomi, tillhörighet och kompetens källor till motivation. Upplevd kompetens påverkades bland annat av vilken målinriktning idrottarna hade samt tillgången till bekräftelse på sin faktiska kompetens. De strategier som idrottarna använde sig av för att uppleva sig kompetenta var bland andra genom: idrottspsykologiska färdigheter, att söka bekräftelse och att demonstrera kompetens. Slutsats Att känna sig kompetent inom de estetiska idrotterna truppgymnastik och simhopp visade sig vara en viktig komponent för motivation till idrotten, både långsiktigt och kortsiktigt där kontexten tycktes ha stor betydelse för hur idrottarna upplever sig kompetenta i sitt idrottande.