Syftet med kunskapsöversikten var att specificera vad motivationsarbete kan innebära i undervisningen i idrott och hälsa (IDH). För att undersöka detta har vi använt oss av två frågeställningar: På vilka sätt påverkar lärarens undervisning elevernas motivation i ämnet idrott och hälsa? Hur identifieras aspekter av motivation inom idrott och hälsa? Metoden som används i studien är systematisk informationssökning av olika forskningsartiklar. Vi har använt olika databaser för att få fram olika artiklar, exempelvis ERIC via EBSCO, Sportdiscus och Education Research Complete (ERC). Vi har avgränsat våra sökningar där artiklarna ligger inom årtalen 2000–2023, samt är peer-review. Resultatet av våra 12 källor visar att lärarens undervisning har stor påverkan för elevernas motivation i ämnet IDH. Det blev även tydligt att motivation har stor påverkan vad gäller elevers aktivitetsnivåer och att läraren kan styra över detta. En slutsats vi kom fram till var att läraren har en nyckelroll vad gäller att motivera sina elever och att betydelsen av motivation är avgörande när det kommer till delaktighet. Genom att exempelvis testa nya förhållningssätt, strategier och justera aktivitetsnivåerna är det möjligt att motivera sina elever.

Unga vuxna är en viktig målgrupp att uppmana till att anta en miljövänlig livsstil, då stadiet mellan tonår och vuxenliv präglas av förändring och utveckling av livsstil och vanor. Denna studie syftar till att undersöka unga vuxnas vanor gällande miljöbeteende och vilken typ av motivation de har för att handla miljövänligt. Genom en enkätundersökning som inkluderar 294 svar har denna studie funnit att unga vuxna är motiverade till att vara miljövänliga. Studien visar att identified regulation är den mest dominanta typen av reglering till miljöbeteende. De huvudsakliga barriärerna mot ökat engagemang kan härledas till de tre grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet. Nyckelord: motivation, miljöbeteende, unga vuxna, SDT, miljö / Individuals experience a fundamental change upon becoming adults. They develop lifestyles and habits that they will carry with them throughout the rest of their life. Therefore urging this group to adopt an environmentally friendly lifestyle is vital. The purpose of this study is to identify environmental habits and motivation for pro-environmental behaviour among emerging adults in Sweden. Through a questionnaire survey including 294 responses, the study has found that emerging adults are motivated to engage in environmental activities with identified regulation as the predominant type of regulation. The main barriers for further engagement are the three basic psychological needs for autonomy, competence and relatedness.Keywords: motivation, pro-environmental behaviour, emerging adults, SDT, environment

The purpose of the study is to investigate whether there is a relationshipbetween project team members' perceptions of transformative leadership behaviorsand intrinsic motivation based on Self-Determination Theory (SDT).Transformative leadership behaviors and the three components of SDT; autonomy,competence, and relatedness were examined through a quantitative method. Across-sectional study was conducted where a survey was distributed to respondentsbased on the study's selected sample. The collected data amounted to 101 responseswhich were then analyzed using the statistical analysis tool JASP. The results of the study show that transformative leadership behaviors explain31% of intrinsic motivation. The variable with the strongest unique significantrelationship with transformative leadership behaviors is autonomy with a beta valueof 0.31. Transformative leadership behaviors show a significant relationship withrelatedness in the study and explain 27%. The competence component shows nosignificant relationship with transformative leadership behaviors in this study. Theresults contribute to important insights into the leader's ability to motivate projectmembers and can be seen as an encouragement for organizations and projectmanagers to consider in future project implementations.

Mental träning har fått ett tydligare utrymme i skolan och i samhället där organisationer på olika håll påtalar den goda hälsan. Resultat av flera undersökningar visar att elever kan öka sitt välbefinnande och sina skolprestationer genom mentala träningsmetoder. Syftet med studien är att ta reda på vilka begrepp och metoder som kan vara relevanta inom området för mental träning och spänningsreglering inom gymnasiekursen Idrott och Hälsa 1. Studien är uppdelad i två delstudier där delstudie ett är en innehållsanalys som presenterar relevant litteratur. Delstudie två består av flera intervjuer som sedan kopplas samman med den innehållsanalys vi framställt. De båda delstudierna utgör sedan grunden för vårt resultat och analys. Vi presenterar resultat som skildrar hur undervisning inom området mental träning och spänningsreglering uppfattas utifrån ett lärar - respektive elevperspektiv på tre  skolor inom samma kommun. Resultatet tematiseras utifrån följande centrala begrepp, mentala träningsmetoder, motivation, spänningsreglering/avslappning, där vi jämför respondenternas svar emot varandra. Resultatet visar att undervisning inom mental träning är relativt okänt för eleverna medan lärarna menar att den sker kontinuerligt. Slutdiskussionen handlar vidare om hur undervisningen uppfattas och genomförs. / Mental training has been given a bigger space in schools and in society, where organizations in different parts denounce good health. Results of several studies show that students can improve their well-being and their school performance through mental training techniques. The purpose of this study is to find out what concepts and methods that are frequently used and relevant in the area of mental training and stress control within the subject Sports and Health 1. The study was divided into two sub-studies. The first sub-study is an analysis of this thesis literature. Study number two consists of several interviews that is connected with the content analysis we made. The two sub-studies form the basis of our results and analysis. We present results depicting how education in the field of mental training and stress control is perceived by the teacher - or student perspective on the three schools within the same municipality. The result is thematized by the central concepts, mental training techniques, motivation, stress control/relaxation where we also compare respondents’ answers to each other. The result shows that teaching about mental training is relatively unknown to the students while the teachers believe that it is continuously used. The final discussion is on how education is perceived and implemented.

Baserat på Self-Determination Theory (SDT) och en randomiserad kontrollstudiedesign undersöktes effekten av autonomistödjande textmeddelanden i jämförelse med neutrala meddelanden eller inga meddelanden på deltagarnas behovstillfredsställelse, motivation, och aktivitetsnivå. Digital kvantitativ datainsamling användes där webbenkäterna skickades ut tre gånger till deltagarna, innan, under samt efter intervention. Totalt 107 frivilliga män och kvinnor svarade vid baslinjemätningen och delades sedan in i tre olika grupper, inaktiv kontrollgrupp (n = 45), aktiv kontrollgrupp (n = 29) samt interventionsgrupp (n = 33). Interventionen ägde rum i samband med en stegtävling. Textmeddelandena skickades ut till deltagarna i aktiva kontrollgruppen och interventionsgruppen två gånger varje vecka under åtta veckor, via en digital plattform. Det förelåg inga signifikanta skillnader mellan grupperna vid baslinjemätningen. En tvåvägs-ANOVA (repeated measure) visade att interventionen hade en signifikant effekt på upplevelsen av tillhörighet under interventionen. Dock förelåg inga andra signifikanta interventionseffekter. Det sammanlagda resultatet antyder således att den digitala interventionen, det vill säga att tillhandahålla deltagarna med autonomistödjande textmeddelanden, inte har någon bestående effekt på deltagarnas behovstillfredsställelse, motivation eller aktivitetsnivå. / Based on Self-Determination Theory (SDT) and a randomized controlled trial design, the effect of autonomy-supportive text messages was examined in comparison with neutral messages or no messages regarding the participants basic psychological needs, motivation and activity level. Digital quantitative data collection was used, and the web surveys were sent out three times to participants, pre, during and post intervention. A total of 107 male and female volunteers responded to the baseline measurement and were then divided into three different groups, inactive control group (n = 45), active control group (n = 29) and intervention group (n = 33). The intervention took place in relation to a step contest. Text messages were sent to the participant’s in the active control group and intervention group twice a week for a total of eight weeks, via a digital platform. There were no significant differences between the groups in the baseline measurement. A two-way ANOVA (repeated measure) showed that the intervention had a significant effect on the experience of relatedness during the intervention. However, there were no other significant intervention effects. The results suggest that the digital intervention, to provide participants with autonomy supportive text messages, does not have a lasting effect on need satisfaction, motivation or activity level.

Bakgrund. Individer i dagens samhälle behöver finna en balans mellan sina olika roller inom arbetslivet och privatlivet. Denna balans konkurrerar om individens tid och resurser, vilket kan vara krävande för en individ att lyckas balansera mellan. Forskningen visar att en individs balans mellan sina olika roller tenderar att samverka med individens motivation på arbetsplatsen. Syftet med studien är därmed att undersöka sambandet mellan work-life balance och medarbetarnas upplevda motivation i arbetet. Material och metod. Studien består av en kvantitativ metod, där ett bekvämlighetsurval har använts. En enkät användes för datainsamlingen, där 296 respondenter deltog. De instrument som har använts för att undersöka sambandet är WEIMS-instrumentet och WLB-scale. För att kontrollera att sambandet mellan våra huvudvariabler kvarstod mot kontrollvariablerna, har en multipel regressionsanalys använts. I denna analys genomfördes bootstrapping med 5000 iterationer. Resultat. Studien fann ett positivt samband mellan work-life balance och motivation (r = .14, p < .001), när sambandet kontrollerades för våra signifikanta kontrollvariabler: stress, hälsotillstånd och sömn. Slutsats. Work-life balance och medarbetarnas upplevda motivation är två faktorer som samspelar med varandra. Vidare har work-life balance och motivation också visat sig samverka med individens vilja till att lämna arbetsplatsen. / Background. Individuals in today's society need to find a balance between their various roles in the workplace and personal life. This balance competes for an individual's time and resources, which can be demanding for them to successfully juggle. Research shows that an individual's balance between their various roles tends to interact with their motivation at work. The purpose of this study is thus to examine the relationship between work-life balance and employees' perceived motivation in the workplace. Materials and Methods. The study employs a quantitative method, using convenience sampling. A questionnaire was used for data collection, with 296 respondents participating. The instruments used to investigate the relationship are the WEIMS instrument and the WLB-scale. To control for the persistence of the relationship between our main variables against the control variables, a multiple regression analysis was employed. In this analysis, bootstrapping was performed with 5000 iterations. Results. The study found a positive correlation between work-life balance and motivation (r = .14, p < .001) when the relationship was controlled for our significant control variables: stress, health condition, and sleep. Conclusion. Work-life balance and employees' perceived motivation are two factors that interact with each other. Furthermore, work-life balance and motivation have also been found to interact with an individual's intention to leave the workplace

Syfte Syftet med detta arbete var att ur före detta tävlings-fäktares perspektiv undersöka orsakerna bakom de omfattande avhopp som sker i övergången mellan ungdoms- och seniorklass i svensk fäktning, samt vad föreningar och förbund kunnat göra för att motverka dessa avhopp. Studien syftar även till att undersöka vilka åtgärder föreningar och förbund kan göra för att främja återupptagandet av tävlande enligt före detta tävlings-fäktare. Vilka orsaker ser före detta värj-fäktande ungdomar till varför de slutade tävla? Vilka åtgärder kunde föreningar och förbund vidtagit enligt före detta värjfäktare för att förhindra deras avhopp ifrån tävlande som ungdomar? Vilka åtgärder kan enligt före detta värjfäktare föreningar och förbund vidta för att främja återupptagande av tävlande? Metod Studiens teoretiska utgångspunkt är motivationsteorin self-determination theory (SDT) och är genomförd med en kvalitativ ansats. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med före detta fäktare. Intervjuerna har analyserats med tematisk innehållsanalys. Resultat Respondenterna upplevde ett kompetensbekräftande genom tävlandet samt en stark känsla av tillhörighet och när dessa faktorer försvann eller minskade i omfattning ledde det till avhopp. Vidare framkom att avhoppen hade kunnat förhindrats. Därutöver framkom att fäktarna kan ställa sig positiva till att återuppta tävlandet som motionärer ifall det skulle finnas en attraktiv breddverksamhet vad gäller både tävlingar och träningar. I ett återupptagande av tävlandet hade det sociala sammanhanget varit högt prioriterat men också möjligheten att få mäta sig mot fäktare på liknande nivå som de själva i anpassade tävlingsformer. Slutsats Det fanns ett starkt samband mellan avhoppen och att de psykologiska behoven upphörde att uppfyllas av deltagande i sporten. Svensk fäktning kunde under ungdomsåren starkt uppfylla behoven kopplade till att känna samhörighet och kompetens och även i viss mån autonomi men misslyckades med att tillgodogöra de grundläggande psykologiska behoven när fäktarna blev äldre. Vidare visar detta vikten av att föreningar och förbund arbetar aktivt med att tillgodose de grundläggande psykologiska behoven för motivation ifall avhoppen ska minskas och för att främja till återupptagandet av tävlande. / Aim The aim of this study was to investigate, from the perspective of former competitive fencers, the reasons behind the high level of drop outs that occur in the transition between youth and senior levels in Sweden, as well as what clubs and federations could have done to counteract these drop outs. The study also aimed to investigate what measures clubs and federations can take to promote the resumption of competing according to former competitive fencers. - What reasons do former épée fencing youths give as why they stopped competing? - According to former épée fencers, what measures could clubs and federations have taken to prevent youth drop out? - According to former épée fencers, what measures can clubs and federations take to promote the resumption of competing? Method The study's theoretical framework was the self-determination theory (SDT) and the research body was qualitative. Six semi-structured interviews have been conducted with former fencers. The interviews have been analyzed using thematic content analysis. Results The results showed that the former fencers had experienced a confirmation of competence through competitions, as well as a strong sense of belonging to their teammates and friends in the sport. When these factors disappeared or decreased, it led to drop outs. It also emerged that these drop outs could have been prevented. In addition, it emerged that the fencers are positive about resuming competition recreationally if there is an wide range of activities in terms of both competitions and training targeted at recreational fencers. For the resumption of competing, social context has been identified as a high priority. Another high priority is the opportunity to compete against fencers of a similar level to themselves in adapted forms of competition. Conclusions There was a strong correlation between the drop out of youth fencers and their psychological needs not being fulfilled in the sport. During childhood of the respondents, participation in fencing strongly fulfilled the need for a sense of belonging and feeling of competence, and to a certain extent autonomy. Fencing in Sweden however failed to provide this as the fencers got older. Furthermore, if drop outs are to be reduced and the competing is to be resumed, the study demonstrates the importance of clubs and confederations working actively to meet the psychological needs of the athletes.

This essay is focusing on leadership and motivation in the creative process. The perception on the leadership has changed over time. Today’s leadership theories suggest that the leadership should be adapted after the organisations conditions. Due to the increasing globalization, companies are forced to operate in an increasingly competitive market. To stand out in the market, the importance of company’s creativity has increased. Today, it is stated in the research how important it is with leaders who create the right conditions to motivate creators. How do you lead to create motivation and creativity in organizations? Our study aims to examine, from a manager's perspective, how leaders lead and motivate teams working in a creative process. To answer the purpose and research questions a qualitative study was made by interviewing six leaders of six different design and communication agencies working on the basis of a creative process. Thesis material has been collected deductive through theories and previous research as well as inductive, based on empirical material gathered in interviews. The conclusion of this study shows that of the four phases, the initial phase was of central importance for how leaders create important for a creative process. The leader sets in the initial phase clear framework. Furthermore, the leader should contribute to an overall picture and participation. The leaders worked in a structured and well thought out way, to make employees feel motivated. The study shows crucial areas that the leader works with to increase motivation, which are frames and releases, development, meaningfulness and confirmation. The analysis emerges that the creative process requires leadership that adapt to the conditions and they differ both between the phases of the process but also on the leader's duties. It was therefore not possible to deduce the best leadership method or theory for a specific phase in the creative process.

Studiens syfte var att försöka förstå fenomenet motivation genom att undersöka hur några elever upplever motivation och hur några lärare uppfattar elevers motivation. Eleverna som deltog i studien studerade naturbruksprogrammet på en gymnasieskola i Mellansverige och lärarna som deltog i studien arbetade på samma skola. Studien var en fallstudie och metodiken som användes var Critical Incident Technique (CIT) och insamlingsmetoden gruppintervju. Det insamlade materialet bestod av sju lärares beskrivningar av kritiska händelser och fem elevers beskrivningar av kritiska händelser. Materialet samlades in vid tre tillfällen under hösten 2019. Undersökningen gick ut på att utifrån lärares och elevers beskrivningar av händelser, sortera och kategorisera utsagorna för att kunna urskilja hur motivation och omotivation uppstått i de beskrivna händelserna. Teorierna som används för att sortera och kategorisera det insamlade materialet var Self-Determinant Theory, Zone of Proximal Development och KASAM. Resultatet visade att lärares uppfattning av elevers motivation skiljer sig från elevers upplevda motivation. När lärare uppfattar elevers motivation som inre motivation beskriver elever att det handlar om yttre motivation. Dessutom visar resultatet vikten av att känna meningsfullhet, förståelse och vikten av lärarens stöttning i förhållande till elevers utvecklingsnivå.

Syfte &amp; frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur barn- och ungdomstränare på grön-, blå- och röd nivå tolkar och tillämpar Svenska Innebandyförbundets idrottspsykologiska utbildningsmaterial, med utgångspunkt ur Self-Determination Theory (SDT). För att besvara syftet har följande frågeställningar undersökts: 1) Tillämpas de idrottspsykologiska begreppen autonomi, kompetens och tillhörighet av innebandytränare i praktiken för barn och ungdomar? 2) Tolkas de idrottspsykologiska begreppen inom SDT (autonomi, kompetens och tillhörighet) av innebandytränare på samma sätt i olika kontexter? 3) Skiljer sig användandet av de idrottspsykologiska begreppen inom Self-Determination Theory åt beroende på vilken åldersgrupp innebandytränaren tränar?  Metod För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har en kvantitativ metod tillämpats. Urvalet bestod av innebandytränare för barn och ungdomar från hela Sverige som verkar på grön (6-9år), blå (9-12år) och röd nivå (12-16år). För att undersöka i vilken mån tränarna använder idrottspsykologiska begrepp användes enkäten; The validity of the Interpersonal Behaviors Questionnaire (IBQ) in sport. Enkäten översattes och modifierades något innan den skickades ut som webbenkät till respondenterna via mejl. Datan analyserades i IBM SPSS Statistics version 27. Jämförelser inom varje specifik nivå i tre olika kontexter gjordes med en beroende envägs ANOVA. Jämförelsen mellan de tre olika nivåerna inom en och samma kontext gjordes med en oberoende envägs ANOVA. Signifikansnivån valdes till p=0.05 (5%).  Resultat De huvudsakliga resultaten av 280 enkätsvar visar att medelvärdet från likertskalan 1-7 inom alla grupper är lägre på grön nivå inom fem kategorier jämfört med blå och röd nivå. Endast kategorin relaterings hindrande på grön nivå har högre medelvärde jämfört med de övriga två nivåerna. Vidare visar resultatet att tränarna använder sig olika mycket av begreppen inom SDT beroende på vilken kontext tränaren befinner sig inom. Resultatet visar framförallt statistiskt signifikanta skillnader inom autonomi hindrande och kompetens hindrande på blå och röd nivå. Till sist jämfördes användandet av de tre idrottspsykologiska begreppen mellan innebandytränarna på de olika nivåerna, resultatet visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader i beteendet inom autonomi support samt kompetens support mellan tränarna på de tre olika nivåerna. Slutsats Slutsatsen från studien är att tränare på grön nivå ger mindre autonomi support till sina spelare jämfört med de två äldre åldersgrupperna blå och röd nivå. En gemensam nämnare på blå och röd nivå är att det finns statistisk signifikans, resultatet finns mellan kontexterna allmänhet och matchsituation samt mellan kontexterna träning och matchsituation. Tränare på röd nivå ger i större utsträckning positiv värdefull feedback, samt att tränare på blå nivå i högre utsträckning kommunicerar negativa saker till sina spelare. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott.</p>