Syftet med studien var att undersöka den upplevda motivationen och arbetstillfredsställelsen hos förskolepersonal. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer med totalt nio respondenter. Teorierna som användes var Warr´s vitaminmodell, Self - Determination Theory (SDT) samt subteorin Cognitive evaluation theory (CET). Resultatet visade att samtliga respondenter upplevde hög motivation kopplat till sitt arbete samt upplevde hög arbetstillfredsställelse. Majoriteten av respondenterna lyfte upp goda relationer med barn, föräldrar och kollegor som betydelsefulla för motivationen. Analysen visade att belöningar påverkade motivationen olika mycket, och den verbala belöningen var den belöning som majoriteten av respondenternas uttryckte vara deras främsta källa till motivation. Studien tydde vidare på att autonomi var viktigt för respondenternas upplevda arbetstillfredsställelse. Respondenterna uppgav att arbetstillfredsställelsen ökade när det fanns en högre grad av kontroll kopplat till arbetet. Studien visar även att det fanns en bra sammanhållning i organisationen, vilket kan vara en bidragande faktor till den höga motivation och arbetstillfredsställelse som rådde i organisationen när undersökningen genomfördes. Slutligen diskuterades det om den inre motivation som respondenterna uppvisade är så pass hög att respondenterna skulle kunna arbeta utan lön.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för vilka områden, i form av teman och kategorier, som är viktiga för ett aktivt och engagerat lärande utifrån några svenska och amerikanska universitetsstudenters upplevelser.  Studien har fördjupats genom analyser av studenternas utsagor utifrån olika dimensioner av engagemang och utifrån motivationsteorin ”Self Determination Theory” (SDT).  För att få reda på studenternas upplevelser användes semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes i fokusgrupper. Både de svenska studenterna (n=16), studie I, och de amerikanska studenterna (n=12), studie II, läste ämnen eller program inom naturvetenskap eller hälsa. Intervjuerna spelades in på en diktafon och transkriberades. Transkriptionerna analyserades sedan med hjälp av en textnära tematisk analys där olika teman och kategorier framträdde. Teman som framkom i båda studierna var: sociala interaktioner och organisering. Utsagorna under kategorierna: lärarens engagemang och kurskamraternas roll, visade på hur viktigt det var att läraren själv var engagerad, intresserad och kunnig och att kurskamraternas engagemang var viktigt, vilket upplevdes speciellt av de svenska studenterna. Utsagorna under kategorierna: kursens planering och studenternas planering, visade att studenternas engagemang hängde på hur kursen var upplagd. Många diskussionstillfällen, gärna i mindre grupper, liksom att kunna ställa frågor, var engagerande. De amerikanska studenternas engagemang ökade om diskussionsövningarna gav dem ”credits”. När det gällde studenternas planering så upplevde de amerikanska studenterna vikten av att vara påläst inför lektionerna för att vara engagerade medan de svenska studenterna uttryckte en önskan om tydlighet gällande studietakten, för att öka sitt engagemang. Studenternas tankar verkade överlag stämma bra överens med det forskningen tidigare redovisat. De fördjupade analyserna visade på en övervikt av känslomässigt engagemang och en integrerad reglering av yttre motivationsfaktorer, vilka båda anses vara bra för ett kvalitativt lärande. Den integrerade regleringen av yttre motivationsfaktorer ligger nämligen nära en inre motivation. De övriga dimensionerna av engagemang, de kognitiva och agentiska engagemangen, anses vara viktiga för ett djupare tänkande, t.ex. ett kritiskt tänkande, något som inte förekom så frekvent i denna studie. Kanske är detta något att fundera över och något att ta hänsyn till när det gäller studier på universitetsnivå. Enligt denna studie verkar det finnas flera läraraktiviteter som motiverar och engagerar studenterna på ett bra sätt, men för att få ett kvalitativt lärande och ett fördjupat tänkande bör vi skaffa oss bättre kunskap om vad som kan stimulerar s studenters olika dimensioner av engagemang och typ av motivation. Det vi gör idag för att nå ett kvalitativt engagemang och motivation inom hälso-och naturvetenskapligt område, oavsett om det är i Sverige eller i USA, är bra men kanske inte tillräckligt, även om resultatet från denna studie inte är fullt ut generaliserbar.

No description available.

Philosophiae Doctor - PhD / Adolescent hookah pipe use is a public health concern because it poses several health, environmental, and economic risks. Self-determination theory (SDT) posits that people are motivated to engage in certain behaviours in an attempt to satisfy their basic psychological

I en bransch där krav från olika håll ställs på de anställda är det viktigt att som arbetsgivare veta hur de ska göra för att främja motivationen på arbetsplatsen. Bankanställda ska idag bl.a. bygga upp ett förtroende i samhället, vara ansiktet utåt för bankens varumärke och bygga långvariga relationer med kunder, helst i flera generationsled och samtidigt hålla en hög kompetensnivå och leverera en bra produkt till sina kunder. Deci och Ryans Self-determination theory (SDT) delar in motivationen i två huvudkategorier, inreoch yttre motivation. Kasser och Ryan har sedan skapat Aspiration index, som fungerar som instrument för att mäta motivation. Indexet kategoriserar olika typer av livsmål och skapar inre- och yttre motivationsfaktorer utifrån dessa. Studiens syfte är att undersöka vilka motivationsfaktorer från Kasser och Ryans index som värdesätts högst hos de bankanställda och om denna prioritering skiljer sig mellan bankerna. Med hjälp av insamlade data, via enkäter, från 3 olika bankkontor drar vi slutsatsen att samtliga medarbetarna anser att inre motivationsfaktorer är viktigare än yttre motivationsfaktorer. Vi har även kunnat visa att det bland vissa av dessa faktorer även finns skillnader i värdesättning mellan de olika bankkontoren, där slumpen kunnat uteslutas.

This study is a qualitative study based on semi-structured interviews with eight people. The purpose of this study has been to investigate women's mental health during covid-19. The study has the following research questions: Have women in Sweden and Norway experienced that their mental health has been affected by Covid-19? And if so, how has it been affected? Have there been any differences between mental health before and during the pandemic?   The study shows that the respondents have a fairly similar opinion about how mental health was experienced during covid-19, but the answers were a little more different when it came to what was the biggest change during covid-19. None of the respondents stated that they had any mental disorders before the pandemic, but during the pandemic the most important findings were that the respondents could at times experience mental disorders such as loneliness and depression. The result of this study is that there is a difference in the mental health of women before and during the pandemic, but this difference is not large. The only thing that can be concluded is that the interviewees during the pandemic have experienced mental disorders such as loneliness and depression due to the restrictions during the pandemic.

Bakgrund: Majoriteten av befolkningen har en daglig sysselsättning. Den representerande gruppen består av 5,7 miljoner människor vilket är en majoritet av den svenska befolkningen. Humankapital blir en allt större tillgång drivandes av aktiva digitaliseringen på en global nivå. Företag är allt mer beroende av humankapital för att upprätthålla en konkurrenskraftig position inom sin bransch. Samtidigt är utvecklingen av stress positiv hos gemene man och friskvården som företagen erbjuder har blivit en allt viktigare fråga för långsiktig hållbarhet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur företag arbetar med friskvård samt vilka arbetsmetoder som är framgångsrika. Metod: Metoden som användes var semistrukturerad intervjustudie med förankring till grundad teori med teorierna SDT och KASAM. I studien användes grundad teori enligt Glaser (1978). Detta innebar att analysen skedde i tre olika faser: öppen fas, selektiv fas och teoretisk fas. Totalt hölls 18 intervjuer. Resultat: Resultatet visar att samtliga som ansvarar för friskvården vill öka deltagarantalet. Resultatet visade att samtliga respondenter var eniga om att friskvård förbättrade företagshälsan. Samtidigt var det två företag som arbetade aktivt med friskvård, både fysiskt och psykosocialt och inte enbart med friskvårdsbidraget. Dessa företag hade en markant positiv skillnad gentemot resterande när det gällande sjukfrånvaro. Resultatet visade även att deltagarantalet var en problematik för samtliga företag då aktiviteterna inte kan anpassas till varje enskild individ och därmed upplever enskilda att aktiviteterna inte passar dem och väljer att avstå istället för att delta. Konklusion: Det digitaliserade samhället har satt större krav på humankapitalet för att upprätthålla konkurrenskraft. Många företag uppfattar deltagarantalet av friskvård som lågt. Det skulle därför vara fördelaktigt för HR-personerna att förstå SDT och KASAM för att på så sätt kunna öka deltagarantalet och därigenom bibehålla eller förbättra ett starkt humankapital.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar med att motivera elever i årskurs 7–9 i matematik. För att undersöka detta genomfördes klassrumsobservationer och semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare i årskurs 7–9. Jag gjorde också litteraturstudier inom fältet för att kunna jämföra teori och praktik. I teoridelen tar jag upp inre respektive yttre motivation, och även samspelet mellan dessa. Utgångspunkten för uppsatsen är den så kallade Self Determination Theory (SDT) vilken jag redogör för. Det finns ett flertal studier där författarna argumenterar för att motivation har minst lika stor betydelse som intelligens för hur väl elever lyckas i matematik. De resultat jag fann bekräftar att motivation skapas genom att det till exempel finns en förtroendefull relation mellan lärare och elev. Vidare ger undersökningen vid handen att komponenterna i SDT-teorin, det vill säga, kompetens, självbestämmande och social tillhörighet är viktiga delar för elevernas motivation. Elever verkar till exempel bli mer motiverade då de får vara delaktiga och göra egna val.

The digitalization that has come through technological development has been the starting point of the change with how and where we work. With Covid-19 many organizations have had to embrace the change earlier than anyone would have thought, and many workplaces have been forced to place the employees' work to their own homes. It also forces many organizations to overthink how to keep productivity high while the work and leadership is being managed remotely. The employee's motivation is a critical factor when it comes to productivity, and how do you make sure that the motivation stays high when individuals who are not accustomed to remote work now are forced to do it? The purpose of this essay is to study how individuals' motivation, who earlier have only been working from an office, now are affected by forced remote work. This will be done through a qualitative study where we examine how changed circumstances connected to three factors - perceived autonomy, fellowship and competence have affected the individuals. The factors are part of Deci and Ryan’s (2000) Self-Determination Theory and are important ingredients for internal motivation. The result shows that the perceived internal motivation, for most, has not changed, a lot because of technological tools which have worked as a good substitute for physical meetings and relations. However, the result shows that age seems to be a crucial factor for how the internal motivation is affected by forced remote work, where the younger study objects experienced a declining internal motivation. For that reason, age is an interesting factor to look into for further research.  The essay starts off with a background description of remote work and motivation as a phenomenon. This is followed by a theoretical review from the framework that is underlying for the essay and the analysis model. Further a method section will be displayed which is followed by a presentation of the empirical data and the analysis of the data. The essay ends with a discussion about the results, a conclusion and suggestions for further research.

京都大学 / 0048 / 新制・論文博士 / 博士(農学) / 乙第12973号 / 論農博第2823号 / 新制||農||1037(附属図書館) / 学位論文||H28||N4955(農学部図書室) / 32411 / 新制||農||1037 / (主査)教授 久米 新一, 教授 今井 裕, 教授 松井 徹 / 学位規則第4条第2項該当 / Doctor of Agricultural Science / Kyoto University / DFAM