Bakgrund: Enligt den nuvarande läroplanen och skollagen ska undervisningen i skolan utgå från elevernas bakgrund och tidigare erfarenheter, samt ge en livslång lust att lära. I kursplanen för svenska står att elevernas intresse för att läsa ska stimuleras och att de i årskurs 3 ska ha utvecklat en grundläggande läsförståelse. Syfte: Syftet med denna undersökning är att få en inblick i verksamma lärares arbete med och kring litteratur som utgår från elevers intressen och erfarenheter för att utveckla elevernas läsförståelse. Metod: Metoden för arbetet har en kvalitativ ansats och använder kvalitativ intervju som datainsamlingsmetod. Som analysmetod av det insamlade datamaterialet användes fenomenografi. Resultat: Resultatet visar att de intervjuade lärarna inte alltid arbetar med att involvera litteratur som utgår från elevers intressen och erfarenheter för att utveckla elevernas läsförståelse. Det beror dels på svårigheter att finna material som passar varje enskild elev och dels på att de inte satt sig in varje enskild elevs intressen och erfarenheter. Men resultatet visar också på lärare som anser det vara viktigt att vara insatt i elevernas intressen och erfarenheter och som brukar försöka involvera dessa så mycket som möjligt. Slutsats: En undervisning som handlar om sådant som eleverna finner intressant och motiverande gör att eleverna får en större möjlighet att få en egen lust och vilja att fortsätta utvecklingen av läsförmågan och läsförståelsen.

Den ”osynliga” arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, Gubbängsbadet, Årstagårdens bollplan.  Många arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete är inte utmärkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förväntas finnas där, fungera och vara estetiska men de flesta människor tänker sällan på de skapande krafter som står bakom den byggda miljön. Den ”osynliga” arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades. De olika aspekterna är: Den historiska eller traditionella. Samhället. Beställarkraven. Yrkesrollen. Arkitektens eget val eller ställningstagande.  För att illustrera några av aspekterna är tre utförda projekt visade: Dragonstallet Drottningholm- ett ombyggnads- och renoveringsprojekt i byggnad från början av 1800-talet. Projektet handlade i stor omfattning om att ta bort det som inte hörde till och lyfta fram det ursprungliga stallrummet.  Gubbängsbadet- uppförd ca 1945-1949, om- och tillbyggnad för anpassning till nya funktioner och arbetssätt. Tillbyggnaden är exteriört anpassad och smälter in. Interiört fungerar lokalerna bättre för sitt ändamål.  Årstagårdens bollplan- nybyggnad av omklädningsbyggnad. Byggnaden fungerar väl för sin användning, har en diskret utformning med egen karaktär, anpassad till sin omgivning. / The unnoticed architect. Projects: Dragonstallet Drottningholm, Gubbängsbadet, Årstagårdens bollplan.  Many architects work unnoticed. Their work is not distinguishing or famous, but surrounds us everywhere. Everyday buildnings are expected to be there, function well and be esthetically pleasing but most people seldom consider the creative forces behind the built environment. The unnoticed architect and his architecture was studied from a number of aspects. The aspects are: The historical or traditional. The society The clients’ requests The professional role The architects own choice and opinion   To illustrate some of these aspects three built projects are chosen: Dragonstallet Drottningholm- the former stable for the dragoons’ horses from the beginning of the 19Th century, was rebuilt. The project was mostly about tearing off parts which didn’t belong and make the details of the original room visible.  Gubbängsbadet- a swimming bath, built 1945-49, rebuilding and exterior addition to accommodate new functions and ways of working. The exterior addition was made in the same way as the existing building and blends in. The interior is better planned for its purpose.  Årstagårdens bollplan - a newly built changing room building at a football pitch. The building is well planned for its purpose, has a discreet design with its own character, well adapted to its surroundings.

denna studie undersöks hur elever påverkas av att arbeta under friare former, med avseende på studiemotivation. Studien är gjord på en gymnasieskola i Stockholm med schemalagt eget arbete där eleverna själv får välja vad de vill arbeta med. En kvalitativ undersökning gjordes med hjälp av fokusgrupper för att utröna elevers, lärares och rektorers uppfattningar om studiemotivationen för eleverna under dessa lektionstillfällen. Studien tar sin utgångspunkt i Ryan & Decis’ självbestämmandeteori (SDT) och teorier om ansvar och kontroll. Resultatet visar att valfriheten gör att en del av eleverna upplever dessa lektionstillfällen som fördelaktiga för sin studiemotivation. De andra eleverna upplever att valfriheten påverkar dem negativt då de inte kan ta det ansvar som krävs för skolgången. Gemensamt för alla eleverna är att trots det egna valet genereras inte den inre motivationen, som enligt SDT skall bildas då eleverna får vara autonoma i sin planering och arbetsfördelning. Vidare tyder resultaten på att merparten av eleverna inte ännu är rustade för att agera inom en normativ styrfilosofi trots skolans vision om detta. / The aim of the study is to examine how pupils are affected by working under free forms, with respect to student motivation. The study took place in a high school in Stockholm with free study time scheduled, where the pupils are able to choose to work with whatever they find suitable. A qualitative study was carried out with focus groups to explore the opinions of students, teachers and principals regarding the student motivation during these classes. The theoretical framework of this study draws on Ryan & Decis’ Self Determination theory (SDT) and other theories concerning responsibility and control. The results show that a large amount of freedom makes some of the pupils regard these classes as an advantage for their motivation. Some other pupils perceived that freedom of choice affects them negatively as they cannot take responsibility for their schooling. Common for all pupils is that despite their own choice, the intrinsic motivation is not generated. Furthermore, the results indicate that the majority of the pupils are not prepared to act within a normative governance philosophy despite the school's vision regarding this.