Introduktion: Tandvårdsrädsla återfinns bland både vuxna och barn i befolkningen. Denna rädsla utvecklas under påverkan av flera olika faktorer och är ofta stark och svår att kontrollera. Denna rädsla kan påverka munhälsan och livskvalitén negativt. Därför är den viktig att behandla. Syfte: Syftet med studien var att granska vetenskapligt dokumenterade behandlingsmetoder för behandling av tandvårdsrädda patienter. Frågeställningar: Vilka behandlingsmetoder tillämpas vid tandvårdsrädsla och vilka metoder fungerar? Vilka av behandlingsmetoderna används till barn och vilka används till vuxna? Metod: Litteraturstudie Resultat: Flertal olika behandlingsmetoder presenteras för att användas vid behandling av tandvårdsrädda patienter. De flesta metoderna är inriktade på att behandla rädslan vid en specifik behandling. Metoder inom beteendepsykologi är avsedda att även behandla tandvårdsrädsla på längre sikt. Konklusion: Det är av stor vikt att tandvårdsrädsla behandlas. Enligt lag har en individ som är tandvårdsrädd rätt till trygg och säker vård. Olika behandlingsmetoder finns att tillgå. Fortsatta studie behövs för att utöka kunskapen om olika metoders resultat och användbarhet bland barn och vuxna

Inledning:Lätt sedering hos invasivt ventilerade patienter är en ökande trend inom intensivvården. Minskade nivåer av sedering motverkar komplikationer som exempelvis delirium, samt ger patienten möjlighet att aktivt kunna delta i sin omvårdnad. Detta kräver att vårdpersonalen måste vara mer närvarande och aktiv hos patienterna. Syfte:Syftet var att beskriva patienternas upplevelse av att vara lätt sederad vid invasiv ventilation. Metod & Design:Datainsamling gjordes genom systematisk litteraturöversikt. Innehållet analyserades genom konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier; Att vara i en dysfunktionell kropp, vilket belyser patienternas upplevelse av smärta, obehag, fysiska begränsningar och overkliga intryck. Att överleva som människa åskådliggör patienternas upplevelse av delaktighet samt strategier för att uppnå acceptans i situationen, och beskriver patienternas upplevelse av maktlöshet och beroendeställning till vårdpersonalen. Konklusion:Patienternas upplevelse av lätt sedering vid invasiv ventilation präglas av smärta och psykiska påfrestningar. Vårdpersonalen måste sträva efter en individuellt optimerad sederingsnivå för att minimera komplikationer och samtidigt skapa möjlighet till delaktighet och interaktion i omvårdnaden.

Trenderna inom sedering har på senaste tid gått från djup till lätt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta är fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av både patienter och närstående. Dock är det relativt outforskat hur detta nya arbetssätt upplevs av vårdarna kring patienten och hur det påverkar deras arbetssituation. Denna studie syftade till att undersöka vårdares upplevelser av att vårda patienter som är vakna med respirator på en intensivvårdsavdelning. En kvalitativ ansats valdes. Sjuksköterskor och undersköterskor på två olika intensivvårdsavdelningar intervjuades i fokusgrupper. Totalt deltog tolv informanter, där två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sjuksköterskor och två fokusgruppsintervjuer med undersköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet, vilket resulterade i fem huvudkategorier och tolv subkategorier. Resultatet presenterades genom följande huvudkategorier: ökad stress hos vårdaren, ökade krav på vårdaren, en resurskrävande vårdform, patienten blir en person samt krav på teamsamverkan. I resultatet framkom att vård av patienter som är vakna med respirator bidrog till en möjlighet att bättre lära känna patienten och därmed få ett mer stimulerande arbete. Men det upplevdes också som utmanande och krävande av vårdarna, vilket ledde till känslor av otillräcklighet och stress. För att ta tillvara på de positiva effekterna av att ha patienten mer vaken krävs resurser och en multiprofessionell teamsamverkan.

Bakgrund Djup sedering är associerat med förlängd vårdtid och ett flertal komplikationer för intensivvårdspatienten. Även för ytlig sedering medför komplikationer, stress och lidande. Studier visar på vikten av adekvat sedering, samt att skalor och protokoll används. Syftet med denna studie var att beskriva sederingsnivå, andel optimalt, över- och undersederade patienter, vårdtid i ventilator och vårdtid inom intensivvården för patienter på en svensk intensivvårdsavdelning. Metod Studien, med deskriptiv design, inkluderade konsekutivt sederade, ventilatorbehandlade patienter, 18 år och äldre, på en svensk intensivvårdsavdelning under nio månader. Primära utfallsvariabler var sederingsnivå, utifrån Motor Activity Assessment Scale och andel optimalt, över- och undersederade patienter. Sekundära variabler var vårdtid i ventilator och vårdtid på intensivvårdsavdelningen. Resultat Studien omfattade 34 patienter. Under vårdtid i ventilator med endotrackealtub hade 28  patienterna optimal sedering mer än två tredjedelar av vårdtiden. Medianvärdet för sederingsnivå under vårdtid med endotrackealtub var MAAS 2 (kvartilavstånd 2-2,25) jämfört med medianvärdet för sederingsnivån med trackealkanyl som var MAAS 3 (kvartilavstånd 2-3) (P < 0,001). Trettio patienter (88,2 %) var optimalt sederade med ett MAAS-värde på 2-3 (md) sett till hela vårdtiden. Fyra patienter (11.8 %) var översederade med ett MAAS-värde på 0-1,5 (md). Ingen patient var undersederad sett till hela vårdtiden. Konklusion Studien visar att majoriteten av intensivvårdspatienterna var optimalt sederade under större delen av vårdtiden i ventilator. Endast ett fåtal patienter var översederade och ingen patient var undersederad större delen av vårdtiden. Patienter vårdade med trackealkanyl var ytligare sederade än de med endotrackealtub.

Abstract Background: Patients in the terminal phase in the end-of-life often suffer of infractable symtoms such as pain, delirium and dyspnéa. In cases where no other symtomatic revelaing therapy is aduqate for revealing the suffering of the patient palliative sedation can be administrated. Palliative sedation means is to relieve unbearable symptoms by lowering the patient's level of consciousness by adminstration of sedatives. Objective: The aim of the study was to describe nurses experiences of paliative sedation and review the selected articles data collection method. Method: The Descriptive literature review based on 10 articles. Results: Based on nurses experiences, palliative sedation therapy is an aduqate method in revealing suffering caused by refractory symptoms in the terminal stage of life. The treatment can contribiute to a good quality of death. Palliative sedation implyes adverse effects on the patients social life as well as nutrition and hydration status. There is disagreement about whether physical or mental suffering is the correct indication for palliative sedation. The patient aswell as relatives i plays a major role in decision-making regarding palliative sedation. The nurse carries responsabilitys of grand massure and has a widespread role in decision-making and administration of palliative sedation. The treatment raises ethical issues and contribute to emotional stress for nurses, this is linked to the possibly life-shortening properties of the treatment. Questionaires, personal interviews and focus group interwievs where used as data collection methods in the included articles. Conclusion: Nurses carries a extensive role in decision-making and administration of palliative sedation. Palliativ sedering contributes to emotional stress as well as ethical issues. / Sammanfattning Bakgrund: Det är inte ovanligt att patienter i det terminala skedet upplever outhärdligt lidande relaterat till symptom som smärta, deleirium och dyspné. När ingen annan lindrande behandling ger adekvat symptomlindring kan palliativ sedering administreras.  Palliativ sedering innebär är genom administrering av sedativa läkemedel sänka patientens medvetandegrad i syftet att lindra outhärdliga symptom. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ sedering samt granska de valda artiklarnas datainsamlingmetod. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Palliativ sedering ger adekvat lindring av outhärdliga symtom i det terminala skedet och kan bidra till en ökad livskvalité i livets slutskede. Behandlingen har negativa konsekvenser för nutrition- och vätsketillförsel samt patientens sociala liv. Det råder meningsskiljaktigheter om huruvida fysiskt eller psykiskt lidande är den korrekta indikationen för palliativ sedering. Patienten och anhöriga spelar en betydande roll för beslutsfatande och administrering. Sjuksköterskor är i hög grad delaktiga i behandlingen och bär ett stort ansvar över faktorer som beslutsfattande och administrering. Behandlingen väcker etiska frågeställningar och bidrar till emotionell belastning för sjuksköterskor, detta kopplat till behandlingens eventuellt livsförkortande egenskaper. De inkluderade artiklarna har använt sig av enkät, personliga intervjuer samt fokusgruppsintervjuer som datainsamlingsmetod. Slutsats: Sjuksköterskan har en utbredd roll i beslutsfattande och administrering av palliativ sedering. Palliativ sedering bidrar till emotionell belastning samt etiska frågeställningar.

Introduktion: Varje år är omkring 72 000 svenskar i behov av palliativ vård. Symtom i livets slut kan vara varierande och ibland outhärdligt smärtsamma. Palliativ sedering (PS) är en användbar intervention inom den palliativa vården för att lindra outhärdligtlidande i livet slutskede, där andra behandlingsmetoder inte gett tillräcklig verkan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ sedering vid vård i livets slut. Metod: Litteraturstudien utgick från Graneheim och Lundmans metod förkvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskors erfarenheter av PS handlar om att det är svårt, att det kan påskynda döden, att målet var att få patienten bekväm i livets slut samt att sjuksköterskan har ett behov av kunskap och stöd. Slutsats: Att ytterligare lyftasjuksköterskors erfarenheter av PS är viktigt för att i framtiden kunna utveckla och komplettera de nationella riktlinjerna, vilket kan underlätta vid beslut och utövande av PS. Detta för att minska sjuksköterskors osäkerhet vid utövande samt hantering av PS. Framöver skulle forskning om hur sjuksköterskors behov av reflektion kring PS kantillfredsställas i olika kontext vara värdefullt.

Introduktion/Bakgrund: Patienter i livets slutskede som upplever outhärdliga symtom kan få palliativ sedering. Sjuksköterskor har en viktig roll när palliativ sedering tillämpas. De har ansvar för att stötta och företräda både patient och närstående. Det finns en brist på forskning om närståendes upplevelser av palliativ sedering. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur det upplevs att vara närstående till en patient som får palliativ sedering. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Becks (2016) nio steg. Databassökningen gjordes i tre databaser; PubMed, Cinahl samt PsycINFO där åtta artiklar identifierades till resultatet. Resultat: Närståendes upplevelser sammanställdes i fem teman: önskan om en god död, behov av information och kunskap, tankegångar, möjlighet till avsked och känsla av ansvar. Slutsats: Närstående hade en positiv upplevelse av palliativ sedering. De tveksamheter som närstående generellt hade var om patientens välmående, eventuell förkortning av livet samt ifall sederingen gav en god död. Resultatet visade ett stort behov av information och kunskap från vårdgivare för att närstående skulle ha en bättre upplevelse.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att patienter i livets slutskede ska kunna få lindring för sina symtom. I vissa fall är symtomen outhärdliga och det kan många gånger vara en blandning av fysisk, psykisk, social och existentiell smärta som patienterna drabbas av. När symtomen inte går att lindra trots att alla försök till lindrande behandling prövats kan palliativ sedering vara det enda alternativet för patienten att nå symtomlindring. Syfte: Syftet var att undersöka vilka etiska utmaningar sjuksköterskor beskriver i samband med palliativ sedering.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. En tematisk analys användes för att bearbeta data. Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudteman med vardera två underteman. Känslomässiga utmaningar vid palliativ sedering: möta krav från patient och närstående, moralisk stress. Dagliga utmaningar vid palliativ sedering: rädsla att göra fel, osäkerhet kring symtomtolkning. Utmaningar i teamet vid palliativ sedering: olika åsikter inom teamet, betungande ansvar. Slutsats: Resultatet belyser ur ett internationellt perspektiv att sjuksköterskor dagligen står inför flertalet etiska utmaningar i samband med palliativ sedering. Det fanns en utbredd osäkerhet kring läkemedelshantering och administrering både gällande dos och ansvar likaså en rädsla att palliativ sedering skulle påskynda döden. Sjuksköterskorna uttryckte en ambivalent känsla när de ställdes inför krav från både patient och närstående. Sjuksköterskorna upplevde ofta ett betungande ansvar men stöd från teamet underlättade och kändes viktigt. Eftersom en vedertagen definition och gemensamma riktlinjer saknas behövs mer forskning och ökad kunskap.

Bakgrund: Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och har en central roll inom palliativ vård där målet är att främja välbefinnande och värdighet för patienten. I de fall palliativa patienter upplever outhärdliga symtom trots symtomlindring kan en sista utväg för minskat lidande vara palliativ sedering. Syfte: Syftet var att sammanfatta och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ sedering. Metod: Studiens design är deskriptiv och resultatet är uppbyggt på tio vetenskapliga artiklar som söktes fram via databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Resultatet i litteraturstudien visade att sjuksköterskor som arbetat med palliativ sedering hade flera olika roller. Inom yrkesrollen skulle sjuksköterskan utföra omvårdnad, administrera läkemedel, samarbeta med läkare och bemöta anhöriga. Resultatet visade även att palliativ sedering kunde väcka etiska frågeställningar hos sjuksköterskor vilket kunde leda till emotionell påfrestning. Framträdande i studierna var att trots svårigheter fanns en vilja och tröst i att sjuksköterskans handlingar syftar till att lindra lidande i livets slutskede. Slutsats: Sjuksköterskor kan uppleva etiska svårigheter och en emotionell börda i sin yrkesroll som sjuksköterska vid palliativ sedering. De kan även möta utmaningar då de har flera roller att axla vid palliativ sedering och förutom att lindra patientens lidande ska de också vara ett stöd för anhöriga och informera dem. Sjuksköterskor har en betydelsefull roll i livets slutskede eftersom deras främsta fokus är att främja välbefinnande för patient och anhöriga. / Background: The nurse is responsible for the nursing care and has a central role in palliative care where the aim is to promote well-being and dignity for the patient. In cases where palliative patients experience unbearable symptoms despite symptom relief medications, a last resort for reduced suffering may be palliative sedation. Aim: The aim was to summarize and describe nurses’ experiences of palliative sedation. Method: The study’s design is descriptive and the results are based on ten scientific articles that were gathered through the databases PubMed and CINAHL. Main results: The results of the literature study showed that nurses who had worked with palliative sedation had several different roles. Within the professional role, the nurse would provide nursing care, administer medications, collaborate with doctors and care for patients’ relatives. The results also showed that palliative sedation could raise ethical dilemmas for the nurses, which could lead to emotional distress. However, prominent in the studies was that despite difficulties there was a will and comfort in the fact that the nurses’ actions aim to alleviate suffering in the end of the patients’ lives. Conclusion: Nurses can experience ethical difficulties and an emotional burden related to their professional role in palliative sedation. Nurses can face challenges as they have several roles to play during palliative sedation, and in addition to alleviating the patients’ suffering, the nurses also have to support and give information to the patients’ relatives. Nurses play an important role in patients end of life-care since their main focus is to promote well-being for the patient and relatives.

Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning (IVA) förekommer det ofta mekaniskt ventilerade samt sederade patienter. Detta kan vara en stressfull upplevelse både fysiskt och psykiskt för patienter. Intensivvården har funnits i ca 70 år och utvecklas varje dag. Specialistsjuksköterskor inom intensivvården har en viktig roll i att bedöma smärta och sederingsdjup för att minska obehag. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av att ha varit invasivt mekaniskt ventilerade och/eller lätt sederade på en intensivvårdsavdelning. Metod: En litteraturstudie utfördes för att få en bild av det nuvarande kunskapsläget. Med hjälp av en tematisk analysmetod analyserades 21 artiklar. Resultat: Fyra huvudteman utvanns vilket var: psykiska upplevelser med subteman “psykiskt obehag” och “sömn & utmattning”, fysiska upplevelser med subteman “fysiskt obehag” och “basala behov”, kognition med subteman “tid & verklighetsuppfattning”, “minnen” och “insikt” och sist omgivning med subteman “kommunikation” och “trygghet”. Slutsats: Att bli mekaniskt ventilerad och/eller lätt sederad på en intensivvårdsavdelning är en påfrestande upplevelse. Mest påfrestande är de psykiska och fysiska upplevelserna. Implikationer: Fortsatt forskning kring ämnet är nödvändigt då det kan ge insikt till vårdpersonal och därifrån kunna lindra patienters obehag.