Syftet med denna uppsats är att studera hur IKEA framställer mänskliga- och sociala relationer i sin marknadsföring. Samt, genom analysen, undersöka hur IKEA skapar bilden av företaget, varumärket, reklambudskapet och deras image genom att framställa vissa mänskliga relationer. Enda sedan den första IKEA-katalogen utgavs åt 1951 har katalogen varit den viktigaste marknadsföringskanalen för företaget. Därför har vi valt att undersöka just katalogen från år 2016 med hjälp av en semiotisk analys. Även tre reklamfilmer med titlarna Laga mat med barn, Leva utan dörr och Grannar tillsammans kommer analyseras med hjälp av semiotik som metod och teori. Vi har endast fokuserat på bilderna och ej på texter som framkommer i reklamen.   I och med uppsatsens syfte har vi valt att utgå ifrån följande frågeställning: Hur framställs mänskliga relationer i IKEA-katalogen från 2016? Kan vi urskilja stereotyper i de sociala sammanhangen? Vilka konnotationer respektive denotationer går att urskilja och vilka semiotiska myter skapas?   Resultatet av studien påvisar hur IKEA som, enligt eget uttalande, ett värderingstyrt företag arbetar med marknadsföring genom att exponera det kulturella värdet ”gemenskap”. De fokuserar inte främst på varornas priser utan ger oss istället idéer om hur vi på bästa sätt kan få en effektiv vardag genom att köpa deras produkter. Deras varor öppnar upp för att vi som konsumenter ska kunna hitta den gemenskap IKEA presenterar.

No description available.

Den här undersökningen syftar på att analysera utvecklingen avkaraktärer förekommande på flingförpackningar tillgängliga påmarknaden genom tiderna. Genom metoden semiotisk analys avden visuella framställningen av varje undersökt karaktär, ärhuvudfokuset för denna essä att svara på frågorna om vilkamönster framträder i porträtteringen av urvalet karaktärer ochvilka likheter och skillnader finns över tid. Samt hur dessakaraktärers design har förändrats historiskt för att anpassa sig tillkulturella trender och förändrade konsumentpreferenser.Studien kom fram till att flertalet paralleller kan dras mellankaraktärernas visuella utformning, samt att övergripande likheterfinns i deras valda illustrationsstil. Att varje designval i en karaktärsframställning fyller en funktion utöver estetik i att förmedlakaraktärens identitet. Samt för att kommunicera känslor såsomglädje och optimism för konsumenten att associera till karaktären,och i förlängning produkten.

I tider av miljöproblem ställs begrepp om natur och vad det innebär på sin spets. Olika uppfattningar vad som är naturligt och vad som är ett miljöproblem har dominerat inte minst klimatdebatten. Utgångspunkten består i den socialkonstruktionistiska tanken om att skapandet av naturen sker i våra tolkningar av den, och inte minst i olika samhällsinstitutioners definierande av den efter egna intressen. Det noteras även att flera av de mest framgångsrika definitionerna av naturen har på senare utgjorts av berättelser i form av spelfilmer och dokumentärer. Mot bakgrund av detta undersöker uppsatsen hur även företag skapar konstruktioner av naturen, och mer specifikt i berättelser om sina produkter. Uppsatsens syfte är att undersöka hur naturen används av det svenska klädföretaget Houdini för att skapa en intressant berättelse om en produkt. Det empiriska materialet består också av just av två produktberättelser i formen av Youtubefilmer. Frågeställningar som behandlas är hur naturen konstrueras i filmerna, vilken relation dessa konstruktioner har till den marknadsförda produkten, samt hur naturkonstruktioner används som narrativ funktion. Med ett teoretiskt ramverk bestående av en rad tidigare identifierade naturkonstruktioner och begrepp som kritiskt undersöker relationen mellan natur och produkt genomförs en semiotisk och en narrativ analys av de två filmerna. Slutsatser inkluderar att naturen porträtteras som ömtålig och problematisk i filmernas anslagsscener, samt att miljöproblem utgör båda filmernas konflikter. Det hot som föreligger mot naturen bäddar också för ett intressant narrativt projekt som Houdini åtar sig i filmerna - att skapa nya kläder som på olika sätt, om än i olika grad, utges lösa problemen. Via kritiska begrepp som semiotisk flexibilitet, naming och re-framing noteras även att naturen används för att ge vissa Houdiniprodukter närmast naturgivna karaktärsdrag i vissa fall. Studien konstaterar slutligen att det tycks finnas relevans för de ställda frågorna i uppsatsens frågeställningar och denna undersökningsdesign skulle vara intressant att applicera på marknadsföring kring andra branscher med kopplingar till naturen, så som turism- och bilindustrin.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnorna i BBCs serie ”Sherlock” representeras och förhåller sig till traditionella könsroller. Då serien är en nytolkande version som utspelar sig på 2000-talet till skillnad från originalen som utspelar sig drygt 100 år tidigare blir det intressant att undersöka hur mycket som förändras från originalen av Sir Arthur Conan Doyle. Karaktärerna har genomgått stor förändring genom denna nytolkning, och även nya karaktärer har skapats för serien. I analysen kommer bland annat Connells teorier om genus att användas för att definiera genus och fastställa hur en man och kvinna bör vara enligt samhällets normer, detta kompletteras med D.H Meehans definierade stereotyper. Två avsnitt av serien kommer att användas i analysen, med fokus på tre kvinnliga karaktärer: En som återfinns i originalen, samt två nya. Dessa karaktärer kommer att analyseras genom att undersöka utvalda scener där de samspelar med Sherlock Holmes. Analysen sker genom en semiotisk analys, samt kvalitativ textanalys. Jag använder mig av Roland Barthes begrepp denotation och konnotation vid scenanalysen, detta för att undersöka vad som utmärker kvinnorna i serien. Egenskaperna dessa kvinnor besitter kommer sedan att ställas mot mina valda teorier, detta för att fastställa hur väl karaktärernas genusmönster överensstämmer med stereotypiska tolkningar, slutligen kommer de valda avsnitten att analyseras och jämföras bredvid originalen av Sir Arthur Conan Doyle. En kvalitativ textanalys kommer att göras av två utvalda texter om serien i fråga, en som anser att serien är sexistisk och mansdominerad och en som talar mot detta. Textanalysen görs för att undersöka publikens tolkningar och för att förstå varför serien väckt debatt. I mitt resultat har jag funnit vissa egenskaper för karaktärerna som stämmer överens med den teoretiska ramen, även om alla egenskaper inte kunde appliceras på karaktärerna i fråga. Kvinnorna framställs ofta som känslosamma, emotionellt splittrade och även beroende av männen omkring dem. De nya karaktärerna identifieras ofta som känslosamma och genom sitt förhållande till männen, medan Irene Adler som uppgraderats från originalen portträtteras som en emotionell och känslostyrd kvinna som behöver mannens beskydd. Jag har funnit gränsöverskridande i vissa karaktärer, där manliga och kvinnliga egenskaper blandats. Slutsatsen blir att det finns mönster för hur genus porträtteras i serien som återfinns i mediestereotyper. Även textanalysen bidrog till att stärka denna teori, då det varit viktigt att förstå vilka frågor serien väckt och varför. Nyckelord: BBC Sherlock, Sherlock Holmes, Sir Arthur Conan Doyle, Semiotisk analys, textanalys

Research question: 1. How have famous people in images contributed to the spread of #BlackLivesMatter’s message? 2. How can the content in the image be tied to the BlackLivesMatter movement.   Aim: The aim of this study is to research how famous people have appeared in images and in a what way they have contributed to spread of #BlackLivesMatter’s message   Method and material: A case study will be performed on the collected material from  two specific case-events that are affiliated to the movement. The material will be analyzed with a semiotic method with guidelines by Hansen and Machin (2013). All material is collected online and consists pictures that can be connected to BlackLivesMatter on a denotative or connotative level.   Main results: This study's result showed that different types of performances and appearances with famous people contributed to spreading BlackLivesMatter’s message. The contribution was visualized through performances, posing at events and music videos, and use of different objects such as clothing, people, hands, and/or posing that created connotative association which could be connected to the BlackLivesMatter movement.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka huruvida Apple, ett av världens största varumärken, anpassar sina reklamfilmer efter den lokala kulturen i USA och UK. För att genomföra den tvärkulturella studien användes en kombination av semiotisk textanalys och litteraturstudie. Två nivåer användes för att analysera materialet, först ett makroperspektiv över samtliga 81 reklamfilmer och sedan ett mikroperspektiv över de åtta filmer som hade en motsvarighet i respektive land. Resultatet visade att Apple anpassar sina reklamfilmer på ett flertal områden. Makroanalysen visade flera övergripande strukturella skillnader, samt att flera av de reklamfilmer som var exklusiva i respektive land anknöt till lokala kulturella företeelser och fenomen. Mikroanalysen visade flera syntagmatiska och paradigmatiska skillnader, både i de verbala och visuella tecknen.

Abstrakt Titel:                                               Glamour, egokickar och lite bistånd                                           - En studie om hur vi blev viktigare än dom andra   Författare:                                    Josefine Nilsman & Johanna Olsson   Syfte:                                              Syftet med uppsatsen är att se hur en svensk      biståndskampanj påverkar gestaltningen av vilka vi i västvärlden är och vilka dom andra i utvecklingsländerna är.   Metod:                                           Kritisk diskursanalys och semiotisk analys.   Teori:                                              Postkolonialism med orientalism som teoretisk   fördjupning samt strategisk kommunikation för ideella organisationer.   Material:                                       Unicefs insamlingskampanj För varenda unge, 2011.   Huvudslutsatser:                       Unicefs kampanj För varenda unge bidrar till både diskursiva och konkreta gestaltningar av vi och dom. De diskursiva gestaltningarna har vi sammanfattat i fyra huvudsakliga diskurser, nämligen marknadsföringsdiskursen, underhållningsdiskursen, förenklingsdiskursen samt fattigdomsdiskursen. Konsekvensen av dessa diskursers gestaltning kan bli att kunskapsklyftan mellan eliten och allmänheten vidgas, att insamlingskampanjer riskerar att motarbeta biståndsorganisationers huvudsyfte samt att dessa kampanjer bidrar till att upprätthålla rådande politiska strukturer och kulturella identiteter.   Universitet:                                 Medie- och Kommunikationsvetenskap, Linnéuniversitetet   Termin:                                          Vårtermin 2011   Handledare:                                Göran Palm   Examinator:                               Tanya Elder                 Nyckelord:                                    Postkolonialism, Orientalism, Strategisk kommunikation, Vi och Dom, Diskursanalys, Semiotisk analys, Unicef