Denna uppsats behandlar homosexuella hatbrottsoffer och hur homosexualitet formuleras i artiklar i två av Sveriges största tidningar med dagsutgivning: Aftonbladet och Dagens Nyheter. De analyserade artiklarna är hämtade från 1 januari 2003 fram till 1 maj 2010 då analysen påbörjades. Anledningen till att urvalet hämtades från 1 januari 2003 är att hatbrottslagen från och med då även gällde brott mot personer på grund av sexuell läggning. Uppsatsen sökte svar på hur viktigt sexualiteten är för hatbrottsoffren och hur hatbrottsoffrens presenteras i artiklar om hatbrott från ovan nämnda tidningar. Uppsatsen utgår från vad som gör det perfekta mediala offret och vilka kriterier ett offer och ett brott bör uppfylla för att vara idealt för rapportering. Yvonne Jewkes (2004) och Ester Pollack (2000) har båda tittat på vad som är det perfekta brottet för att rapportera om det. Yvonne Jewkes har även satt upp kriterier för vad media vill ha för ett brott: bland annat bör det handa om en ”kändis”, det måste innehålla våld och framför allt sex i kombination med våld, det skapar sensationalism. (2004:40) Tiina Rosenbergs queerforskning har varit relevant för forskningen och R. W. Connells forskning om maskuliniteter likaväl. Connells syn på hegemonisk maskulinitet och den marginaliserade homosexuella mannen har i synnerhet varit relevant för analysen. (2008:163) Analysen visade att det finns en varnande diskurs bland artiklarna om hatbrottsoffer. Offren blev varnande exempel för andra homosexuella män. Överfallen blev bevis på att om en homosexuell man lever ut sin sexualitet bör han vara beredd på konsekvenserna. Likaväl har homosexualitet som egenskap visat sig vara väldigt viktigt i artiklarna. Homosexualitet som sexuell läggning får stå i skuggan av homosexualitet som egenskap där både orsak och verkan går att finna i egenskapen.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 2003. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 132-141). Also available on the Internet.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 2003. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 132-141). Also available on the Internet.

The central contention of this thesis is that an increase in image-focused or pseudo-event-focused hyperlinked-headlines is occurring on online news sites. This central contention contains at least three implications. First, holding that the newspaper is the epitome of traditional journalism, a crisis in the news industry is underway. The crisis began as a result of newspapers’ financial challenges posed by electronic media, but the growth of online news sites has accelerated and worsened conditions. Second, as a result of this dire financial situation, news outlets, collectively, are shifting focus from traditional journalism’s concept of news to a 1830s-era Penny Press sensationalism style, marked by human-interest pieces, entertainment fluff and celebrity gossip. Third, news is shifting away from the ironic reporting method and theory of detached observer to a more personally connected style of narrative storytelling, which, together with the aforementioned implications, signifies a cyclical cycle and consequential return to the colonial roots of the American press and its definition of news. / The evolving crisis in the American news system -- Literature review of related topics -- Methodology -- Results : the news shift from event to image-based -- Discussion, limitations and recommendations for further study. / Department of Telecommunications

Zugl.: Bonn, Univ., Diss.

Thesis (Ph. D.)--University of Canterbury, 2008. / Typescript (photocopy). Includes bibliographical references (leaves 322-356). Also available via the World Wide Web.

Thesis (Ph. D.)--University of California, San Diego, 2005. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 163-177).

Thesis (Ph.D.)--Ohio University, August, 2006. / Title from PDF t.p. Includes bibliographical references.

Denna uppsats avser besvara huruvida rubriksättningen i media är bra eller dålig på att förmedla artiklarnas innehåll, vilket kan vara ett problem ur demokratisynpunkt, samt om nyheternas inträde på internet kan vara orsaken. Forskning av Daniel Dor visar på att en läsare generellt skannar rubriker snarare än att läsa tillhörande artikel, samtidigt som relevansteorin pekar på att det en risk att således också bilda sig kunskap utifrån dessa rubriker. Utifrån denna bakgrund analyseras resultaten med utgångspunkt i Robert A. Dahls demokratikriterium upplyst förståelse. Undersökningen använder sig av metoden innehållsanalys och fokuserar på rubriksättningen i Sveriges största dags- respektive kvällstidning, DN och Aftonbladet. De år som undersöks är 1995 och år 2015, vilket är innan de tryckta tidningarna också etablerade sig på internet respektive det år undersökningen genomförs. Kompletterande frågor ställs också till en anställd på DN som förklarar att rubriksättningsprocessen förändrats från 1995 till 2015. Resultatet av innehållsanalysen är att både DN och Aftonbladet har en betydande del, utifrån tillhörande artikel, informationsmässigt begränsade rubriker både år 1995 och 2015. Vidare argumenteras dessa resultat vara ett demokratiskt problem utifrån demokratikriteriet upplyst förståelse, eftersom de då riskerar att bilda sig utifrån artiklarna felaktiga åsikter.

My dissertation is a historicist examination of the circulatory relationship among popular fiction, theatre, and related non–fiction texts in mid–nineteenth–century America. Though previous critics have acknowledged interactions between mid–century theatre and print, none have fully fleshed out the performative contexts or social consequences of this interplay. In contrast, I contend that the narrative and visual exchanges between theatre and literature are crucial to deciphering how different social classes formed and distinguished themselves. My central claim is that cultural arbiters from the print world (including activist authors and advice–text writers) and from the public amusement realm (entrepreneurial theatre producers and melodrama playwrights) poached each other's work in order to capitalize on preexisting consumer communities. By cultivating socially homogenous audiences, these arbiters became vital contributors to the consolidation of self–conscious, class–based identities in nineteenth–century America. Chapter One examines George Lippard's urban–crime novel The Quaker City; or The Monks of Monk Hall (1844). In it, I argue that Lippard reproduces apocalyptic scenes of disaster familiar to readers from spectacle–centric theatrical melodramas in order to unify a diverse working class. Chapter Two contends that W.H. Smith's temperance melodrama The Drunkard (1844) co–opts the real–life speeches of working–class temperance lecturers and reframes them as a middle–class landlord's story of redemption; through featuring this popular show at their curiosity museum theatres, proprietors Moses Kimball and P.T. Barnum established the nation's first theatrical spaces solely for middle–class audiences. Chapter Three claims that the 1860s proliferation of home theatrical guidebooks—which detailed how to construct makeshift stages, simulate special effects, and adapt well–known stage dramas—offered the emergent middle classes a viable substitute for commercial theatergoing and a key outlet to reinforce their social status. My final chapter studies Louisa May Alcott's sensation novella Behind a Mask; or, A Woman's Power (1866), a work which engages the dissertation's collective themes of theatricality, social class, and private space. By depicting a professional actress utilizing her theatrical skills to infiltrate an aristocratic family, Alcott presents the private estate as the ideal venue to gain social status and reveals performance as a critical means for upward mobility.