Introduktion: Sepsis är ett livshotande tillstånd som kräver snabb behandling. Otydliga symtom, varierad sjukvårdstillgång och olika hälsolitteracitet hos inringare försvårar tidig behandling.   Syfte: Att studera handhavandet av inringare till 1177 som vid hänvisning till 112 bedömts som ”sepsis-larm” på grund av misstänkt samhällsförvärvad sepsis.    Metod: Kvantitativ retrospektiv icke-experimentell studie där data inhämtats. För de inringare som identifierades med samhällsförvärvad sepsis gjordes fallbeskrivningar. Inkluderade var personer ≥18 år som dygnen före eller efter ”sepsis-larm” under perioden maj 2017 – maj 2018 kontaktade 1177 VPT och inkom via ambulans till akutmottagningar.   Resultat: En fjärdedel av sepsislarmen (158/637) kontaktade 1177 före 112. Senare i processen identifierades 4% som samhällsförvärvad sepsis. Telefonsjuksköterskan (tssk) misstänkte sepsis i 50% av fallen och bedömde samtalen brådskande i 87% av fallen.  Komorbiditetsdokumentation saknades ofta vid korta samtal. Många inringare agerade ombud till fallen.   Konklusion: Det är få samtal till 1177 VPT från individer som senare i samma vårdförlopp identifieras med samhällsförvärvad sepsis. Det är således svårt för tssk att arbeta fram en rutin, därför behövs rådgivningsstödet som ett uppmärksamhetsstöd i samtalsanalysen. Det är viktigt i vården, inte minst inom 1177 VPT, att inte glömma bort att ospecifika symtom och allmänpåverkan kan vara sepsis, som kräver omgående behandling.  En utveckling av rådgivningsstödet med frågor om inringarens förståelse och uppfattning, eller påminnelser om fördjupad anamnes, kan förbättra utfallet. Kontinuerlig kvalitetssäkring för tssk är fundamentalt.  Studien indikerar att det kan finnas viktiga aspekter att studera vidare ur ett jämlik-vård perspektiv, såsom könsskillnader och närhet till akutvård.  I framtida forskning bör 1177 VPT inspelningar av samtal analyseras för inringare som senare erhållit sepsisdiagnos. / Introduction: Sepsis is a life-threatening condition that requires timely treatment. Unclear symptoms, varied health availability and callers’ different levels of health literacy complicate early treatment.     Purpose: To study the handling of callers to 1177 who, when referred to 112, was assessed as "sepsis alert" due to suspected community-acquired sepsis.      Method: A quantitative, retrospective non-experimental study in which data were obtained for callers identified as having community-acquired sepsis and case histories were drawn up. Individuals aged ≥18 years old who contacted the 1177 National Medical Advisory Service 24 hours before or after sepsis alerts and were taken by ambulance to emergency departments during the period May 2017 to May 2018 were included.   Results: A quarter of sepsis alert patients (158/637) contacted 1177 before contacting 112, and 4% were later identified as having community-acquired sepsis. Telephone nurse (TN) suspected sepsis in 50% of cases and assessed calls as urgent in 87% of cases.  Co-morbidity documentation was often missing during short calls. Many callers acted as agents to cases.     Conclusion: There are few calls to 1177 National Medical Advisory Service by individuals who are later identified as having community-acquired sepsis. It is therefore difficult for TNs to work out a routine, so the advice support is needed in the conversation analysis. It is important in health care, not least in terms of the 1177 National Medical Advisory Service, to remember that non-specific symptoms and general impact may be sepsis, which needs urgent treatment.  The development of counselling support with questions about callers’ understanding and perception, or reminders of in-depth medical history, can improve the outcome. Continuous quality assurance for TNs is fundamental.  The study indicates that there may be important aspects for further study from an equal care perspective, such as gender differences and proximity to emergency care.  In future research calls recorded by the 1177 National Medical Advisory Service should be analyzed to identify callers who later received sepsis diagnosis.

Mit der Entdeckung des Selens als essentielles Spurenelement und der Glutathionperoxidase als Selenoenzym sowie der Tatsache, daû Selenmangel relativ weit verbreitet ist, wurde erstmals ein Zusammenhang zu einigen schweren Erkrankungen hergestellt (Keshan-Krankheit, Kaschin-Beck-Syndrom). Interessant ist dabei, daû sich trotz dieser und anderer bekannter Selenmangelerkrankungen eine Therapie in der Humanmedizin nur langsam zu etablieren beginnt, waÈ hrend die Selensupplementation in der VeterinaÈ rmedizin bereits Standard ist. Die Autoren beschaÈ ftigen sich seit 1990 mit der Rolle des Spurenelements Selen bei septischen Krankheitsbildern in der Intensivmedizin, beim ReperfusionsphaÈnomen nach gefaÈûchirurgischen Eingriffen und in der Onkologie. Sie konnten zeigen, daû die adjuvante Therapie der akuten Pankreatitis und der Sepsis mit Natriumselenit einen positiven Effekt auf das Outcome der Patienten zu haben scheint (eine multizentrische, doppelblinde, randomisierte Sepsisstudie zur Validierung dieser Ergebnisse ist in Vorbereitung). Neue Erkenntnisse zur Beeinflussung von Transkriptionsfaktoren durch Selen bei systemischem Inflammationssyndrom und Sepsis erlauben eine wissenschaftlich fundierte Interpretation der klinischen Ergebnisse. Weitere molekularbiologische Untersuchungen werden das Spurenelement Selen zu einem der interessantesten Forschungsprojekte der naÈ chsten 10 Jahre in Intensivmedizin und Onkologie machen. / Since selenium was discovered as an essential trace element being widely distributed, and since glutathione peroxidase is known as a selenoenzyme, associations with several severe diseases were established (Keshan disease, Kaschin-Beck syndrome). Despite these known selenium deficiency diseases a related human therapy is still not established so far. In veterinary medicine, however, substitution of selenium is already a standard therapy. Our laboratory investigates the role of selenium since 1990. This includes investigations about the effects of selenium in acute inflammatory diseases in intensive care, in the reperfusion phenomenon following vascular surgery, and in oncology. In acute pancreatitis and sepsis, adjuvant therapy using sodium selenite seems to have positive effects on the overall outcome of patients (a multicenter, double-blind, randomized trial on sepsis is being prepared). New findings concerning the influence of selenium on transcription factors in inflammatory processes will permit a scientifically sound interpretation of clinical results. With further investigations in molecular biology the trace element selenium will become, in the next decade, one of the most interesting topics in intensive care and oncology. / Dieser Beitrag ist mit Zustimmung des Rechteinhabers aufgrund einer (DFG-geförderten) Allianz- bzw. Nationallizenz frei zugänglich.

Bakgrund: Sepsis är en sjukdom där en infektion ger ett systemiskt inflammationssvar i kroppen. Symtombilden kan vara varierande och även ospecifik. Både incidensen och mortaliteten är hög i världen. Sjukdomen innebär stort lidande för patienterna både under den akuta sjukdomsfasen och i efterförloppet för de överlevande. Framtagna bedömningsinstrumenten grundar sig främst på patientens vitalparametrar, vilka nödvändigtvis inte är avvikande initialt. Genom en ökad kunskap om både subjektiva och objektiva värden har ambulanssjuksköterskan goda möjligheter att identifiera fler patienter med misstänkt sepsis prehospitalt. Syfte: Att beskriva kännetecken och symtom hos patienter med sepsis inom ambulanssjukvården.   Metod: En systematisk litteraturstudie gjord med en integrativ metod enligt Whittemore & Knafl (2005) och en induktiv ansats. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ och mixad metod.  Resultat: Resultatet visade att de subjektiva kännetecknen och de objektiva symtomen alla var viktiga delar som gav en helhetsbild av sepsis. Åtta subkategorier gav de två kategorierna En känsla av sjukdom och att inte vara sig själv och En kropp som sviker. De bildade sedan huvudkategorin Helhetsbilden av sepsis – kännetecken och symtom av betydelse.  Slutsats: Symtombilden vid sepsis kunde vara komplex och varierande. Patienterna beskrevs kunna ha kännetecken och symtom från alla kroppens organsystem. Patienterna var ofta mycket påverkade, hade ett stort lidande samt stor risk att avlida i sin sjukdom. / Background: Sepsis is a disease in which an infection produces a systemic inflammatory response in the body. The presentation of signs and symptoms can be varied and non-specific. Both the incidence and mortality are high in the world. The disease leads to great suffering for the patients both during the acute phase of the disease but also in the aftermath for the survivors. The assessment tools are mainly based on the patient's vital signs, which are not necessarily deviating initially. Through an increased knowledge of both subjective and objective parameters, the ambulance clinicians have good possibilities to identify more patients with suspected sepsis in the prehospital setting. Aim: To describe the signs and symptoms in patients with sepsis in the ambulance services. Method: A systematic literature review done with an integrative method according to Whittemore & Knafl (2005) and an inductive approach. The result is based on 15 scientific papers with a variety of quantitative, qualitative and mixed methods. Results: The results showed that subjective signs and objective symptoms were important pieces of the overall picture of sepsis. 8 subcategories formed two categories A feeling of illness and not being oneself and A body that fails. These shaped the main category The overall picture of sepsis – signs and symptoms of significance. Conclusion: The presentation of sepsis could be complex and varied. Patients were described as having signs and symptoms from all the body's organ systems. The patients were often very affected, had a great deal of suffering and a high risk of dying from their disease.

Background: Sepsis, a leading cause of US deaths, is associated with high mortality, although advances in early recognition and treatment have increased survivorship. Many aspects of sepsis pathophysiology and epidemiology have not been fully elucidated; the heterogeneous nature of infections that lead to sepsis has made fully characterizing the underlying epidemiology challenging. Methods: The University HealthSystem Consortium (UHC) from 2011-2014 and the Cerner HealthFacts® database from 2008-2014 were used. We examined associations between infection source and in-hospital mortality in the UHC dataset, stratified by age and presenting sepsis stage. We examined recent temporal trends in present-on-admission (POA) sepsis diagnoses and mortality and predictors of 30-day sepsis readmissions following sepsis hospitalizations using the HealthFacts® dataset. Results: Patients with sepsis due to genitourinary or skin, soft tissue, or bone sources had lower mortality than patients with sepsis due to respiratory sources regardless of age or presenting sepsis stage. Overall diagnoses of sepsis increased from 2008-2014; however, POA diagnoses and case fatality rates decreased. Factors that predicted re-hospitalization for sepsis included discharge to hospice, admission from or discharge to a skilled nursing facility, and abdominal infection. Conclusion: Further investigation will reveal more detail to explain the impact of infection source on in-hospital sepsis mortality for all age groups and sepsis stages. Decreasing mortality rates for all POA sepsis stages and all age groups suggest current approaches to sepsis management are having broad impact. Sepsis survivors are at significant risk for re-hospitalization; further studies are needed to understand the post discharge risks and needs of survivors.

ABSTRAKT   Hermodsson V och Jeppsson R. Sjuksköterskans möjligheter och begränsningar för att upptäcka sepsis hos vuxna patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15hp. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2021.   Bakgrund: År 2017 avled cirka 11 miljoner människor av sepsis världen över. Sepsis definieras som ett tillstånd med livshotande organdysfunktion som orsakas av stört systemiskt svar på en infektion. Dödligheten vid sepsis är cirka 24% efter 30 dagar. Den största bidragande faktorn till överlevnad vid sepsis är tidiga interventioner. Sjuksköterskan är vital för att tidigt identifiera begynnande sepsis eftersom hen arbetar närmast patienten. Syfte: Studiens syfte var att sammanställa sjuksköterskans möjligheter och begränsningar för att upptäcka sepsis hos vuxna patienter. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ design. Datainsamlingen gjordes via databaserna Pubmed och Cinahl. Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga studier som relevansgranskades, kvalitetgranskades och analyserades efter lämplig mall. Studierna var publicerade mellan 2006-2021. Resultat: Tre kategorier framkom; bristande kunskap, utbildning i kombination med protokoll samt mätinstrument och screening. Sjuksköterskorna hade en låg generell kunskap om sepsis- och SIRS-kriterier men med ökad utbildning kombinerat med protokoll samt olika mätinstrument för screening sjönk mortaliteten bland patienterna med sepsis. Konklusion: Sammanfattningsvis påvisade studien att sjuksköterskans brist på kunskap kring sepsis och aktuella kriterier, patofysiologi och rekommenderad behandling var en begränsning vilket resulterade i lägre upptäckt av de patienter som drabbats, högre mortalitet och sämre vård. Möjligheter för sjuksköterskan att upptäcka sepsis visade sig vara utbildning kring tillståndet i kombination med protokoll för interventioner samt mätinstrument som kan ge tidiga indikationer på sepsis. Dessa möjligheter ökade överlevnaden och förbättrade vården. Nyckelord: begränsningar, litteraturstudie, möjligheter, sepsis, sjuksköterska. / ABSTRACT   Hermodsson V och Jeppsson R. The nurse’s possibilities and limitations in the discovery of sepsis in adult patients. A literature study. Bachelor thesis in nursing 15hp. Malmö University. The faculty of health and society, the institution of healthcare science, 2021.    Background: During 2017 about 11 million people around the world died of sepsis. Sepsis is defined as life-threatening organ dysfunction caused by a dysregulated host response to an infection. The mortality rate of sepsis is about 24% after the course of 30 days. The biggest contributing factor to surviving sepsis is early detection. The nurse who works closest to the patient is therefore vital in the early discovery of an incipient sepsis.  Purpose: The purpose of the thesis was to illustrate the nurse’s possibilities and limitations in discovering sepsis in adult patients.  Method: A literature review with a quantitative design. Collection of data was made with the help of the databases Pubmed and Cinahl. The study was based on ten scientific studies which were audited for relevance and quality, as well as analyzed with the use of an appropriate template.   Result: Three categories were found; insufficient knowledge, education in combination with protocol, and measuring instruments and screening. The nurses generally lacked knowledge in sepsis and SIRS criteria, but with additional education combined with protocols and different measuring instruments the mortality rate sank amongst the patients with sepsis.  Conclusion: The lack of knowledge regarding sepsis and current relevant criteria, pathophysiology and recommended treatment turned out to be a limitation for the nurse which resulted in lower detection rate, inferior care and higher mortality. One possibility for the nurse to discover and treat sepsis turns out to be education concerning the disease, protocol for interventions and measuring instruments that can give early indications for sepsis. These possibilities increase the survival rate and enhance care.  Keywords: Limitations, review, nurse, possibilities, sepsis.

Sepsis drabbar årligen 19,4 miljoner människor. Fler och fler människor överlever behandlingen, även om mortaliteten fortfarande är hög. Många av överlevarna drabbas av komplikationer i efterförloppet som påverkar deras framtida livskvalitet. Livskvalitet är ett mångdimensionellt uttryck som har ett flertal olika definitioner. Syftet med examensarbetet var att granska befintlig forskning om hur patienter som har överlevt sepsis upplever sin livskvalitet efter att ha vårdats på en intensivvårdsavdelning. Examensarbetet genomfördes med en integrativ systematisk litteraturstudie som metod. Två huvudteman identifierades, Vem har jag blivit? och Tillgång till världen, med tre subteman vardera, förändrad bild av sig själv, relationsförändringar och känslor efter sepsis samt fysiska följder, kognitiva följer och psykiska följder. Generellt sågs ingen skillnad i livskvalitet mellan en patient med sepsis som hade vårdats på en intensivvårdsavdelning jämfört med en patient som hade vårdats på en intensivvårdsavdelning för andra diagnoser. Patienterna behöver få information om hur kroppen har förändrats och hur de själva kan påverka sin situation. De behöver också få information om var de ska vända sig när de behöver hjälp och stöd efter utskrivning. De behöver få stöd av kompetent personal som är insatta i de komplikationer som intensivvården för med sig. Vidare forskning behövs inte bara för att optimera patienternas överlevnad utan även för att optimera för en god livskvalitet efter intensivvården. / Sepsis affects approximately 19,4 million people each year. An increasing number of people survive the treatment, even though the mortality rate is still high. Many of the survivors are suffering from sequelae that is affecting their quality of life. Quality of life is a multidimensional concept with several definitions. The aim of the study was to examine existing research regarding the patients’ perceptions of their quality of life after a sepsis that required intensive care. The method used was an integrative review. Two main themes were identified, Who have I become? and Access to the world, each with three sub themes, changed view of yourself, changes in relationships and feelings after sepsis and also physical impact, cognitive impact and mental impact. There were no significant differences in quality of life between patients that had been hospitalized and admitted to intensive care for sepsis compared to patients with other diagnoses. Patients need information about how their body has changed and how they can affect their own situation but they also need information about where to turn when they need more help after discharge. They need health care professionals that understand what has happened to their bodies during intensive care and the kind of sequelae that often affects these patients. More research is needed to make sure that patients not only survive, but have a good quality of life after intensive care.

Bakgrund: Sepsis är ett globalt hälsoproblem som innefattar hög dödlighet. Tillståndet är livshotande och orsakas av ett stört systematiskt svar på en infektion. Personer som överlever sepsis kan drabbas av olika komplikationer. Det är av stor vikt att öka kunskapen och förståelsen kring hur personens livskvalitet kan påverkas av kvarstående komplikationer efter sepsis. Syfte: Studiens syfte var att belysa upplevd livskvalitet hos personer som har överlevt sepsis. Metod: En allmän litteraturstudie, där sex kvantitativa och fyra kvalitativa artiklar sammanställdes. Resultat: Resultatet i studien grundades på tio vetenskapliga artiklar där tre kategorier framkom: livskvalitet och försämrad hälsa, livskvalitet och förändrad livssituation och självbild samt livskvalitet och sociala relationer. Konklusion: Personer upplevde en lägre livskvalitet efter att ha överlevt sepsis. Främst berördes livskvaliteten gällande den förändrade livssituationen och självbilden negativt på grund av kvarstående besvär. Personer som överlevt sepsis upplevde att den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades av socialt stöd från anhöriga. Det finns ett behov av vidare kvalitativ forskning kring hur personer upplever sin livskvalitet efter sepsis. / Background: Sepsis is a global health problem involving high mortality. The condition is life-threatening and caused by a disrupted systemic response to an infection. People who survive sepsis can suffer from various complications. Therefore, increasing the knowledge and understanding of how sepsis survivors’ quality of life is affected is essential. Aim: To illustrate the quality of life in sepsis survivors. Method: A general literature study, where six quantitative and four qualitative articles were compiled. Results: The study's results were based on ten scientific articles. Three categories emerged: quality of life and deteriorating health,quality of life and changed life situation and self-image, quality of life and social relationships. Conclusion: People experienced a lower quality of life after surviving sepsis. The quality of life regarding the changed life situation and self-image was negatively affected due to remaining complaints. People who survived sepsis experienced that the health-related quality of life was improved by social support from relatives. There is a need for further qualitative research into how peopleexperience their quality of life after sepsis.

Sepsis, definiert als eine überschießende Immunantwort auf eine Infektion ist eine schwerwiegende Erkrankung, die mit einer hohen Letalität assoziiert ist. Neueste Daten aus Deutschland beziffern die Letalität auf 39,9% bei Sepsis bzw. 56,2% bei septischem Schock (Fleischmann-Struzek et al., 2022). COVID-19 tauchte erstmals im Dezember 2019 auf, als eine Gruppe von Patienten mit Lungenentzündung unbekannter Ursache in Wuhan, China, erkannt wurde (Zhu et al., 2020). Bis zum 1. Juli 2020 waren mehr als 200 Länder von SARS-CoV-2 betroffen, was zu mehr als 10 Millionen identifizierten Fällen und 508 000 bestätigten Todesfällen führte (Wiersinga et al., 2020). Obwohl COVID-19 einige einzigartige Merkmale aufweist, sind viele Symptome bei schwerer COVID-19 Erkrankung identisch mit denen von Sepsis. Dazu gehören im Wesentlichen (Koçak Tufan et al., 2021): multisystemische Beeinträchtigung bzw. Multi-Organversagen, dysregulierte Immunantwort: Hyperinflammation, Zytokinsturm, vaskuläre Beteiligung verbunden mit Hyperkoagulation, (pulmonale Sepsis: ARDS), Doch nicht alle an COVID-19 Erkrankte*n entwickeln eine Sepsis. Bezüglich der Risikoprädiktoren für einen schweren Krankheitsverlauf (inkl. Sepsis) wurde in den letzten zwei Jahren weitreichend international publiziert. Weniger ist jedoch darüber bekannt, ob sich klinische und demografische Merkmale von Sepsispatient*innen mit und ohne COVID-19 bedingten Fokus unterscheiden. Auch ein Vergleich der Letalität von COVID-19 bedingter Sepsis und bakteriell verursachter Sepsis lag bislang nicht vor. Das Ziel dieser Studie war die Beschreibung und der Vergleich klinischer Merkmale und das Outcome bei septischen Patient*innen mit und ohne COVID-19. Folgende Hypothesen sollten im Rahmen der vorliegenden Untersuchung geprüft werden: Hypothese 1: Eine durch eine Infektion mit SARS-CoV-2 hervorgerufene Sepsis bzw. septischer Schock ist mit einer höheren Krankenhausletalität assoziiert, als eine Sepsis bzw. septischem Schock bakterieller Genese. Hypothese 2: Anhand von demografischen und klinischen Merkmalen (sekundäre Endpunkte) können unabhängige Risikoprädiktoren für den primären klinischen Endpunkt (Letalität) identifiziert werden. Der primäre Endpunkt ist Letalität. Die sekundären Endpunkte umfassen Klinische Merkmale (Notwendigkeit der Beatmung, Notwendigkeit der Nierenersatztherapie, Notwendigkeit der Extrakorporalen Membranoxygenierung, Auftreten von arteriellen und venösen Thromboembolien, Krankenhausverweildauer, SOFA-Score bei Aufnahme, Verteilungsspektrum von Inflammationsparametern (CRP, PCT), Verteilungsspektrum von Thrombozyten-, Leukozyten-und Lactat – Maximalwerten, Keimspektrum) sowie demografische Merkmale (Alters-, BMI- und Geschlechtsverteilung, Komorbiditäten). Bei dieser Arbeit handelt es sich um eine retrospektive Auswertung einer Kohortenstudie. Es wurden Patient*innendaten von folgenden Intensivstationen des Universitätsklinikums Carl Gustav Carus Dresden erhoben: Intensivstation der Anästhesiologie und Intensivmedizin (ANE ITS), Zentralchirurgische Intensivstation (ZCH ITS), Zentrum für Innere Medizin (MK ITS 1 und 2). Von Februar 2020 bis März 2021 wurden alle Intentivstationären Patient*innen täglich entsprechend der aktuell geltenden Sepsis-3-Definition (International Consensus Definitions for Sepsis and Septic Shock (Singer et al., 2016)) gescreent. Zusätzlich wurden alle Patient*innen auf eine SARS-CoV2-Infektion untersucht. Von der Sepsisdiagnose bis zur Entlassung aus dem Krankenhaus wurden alle Sepsispatient*innen im Rahmen eines standardisierten klinischen Pfades behandelt, welcher auf der deutschen Leitlinie für Sepsis und septischen Schock basiert. Die Erfassung der Patientendaten erfolgte während des Krankenhausaufenthalts am Universitätsklinikum Dresden im Rahmen der Standardversorgung durch ein elektronisches Patientendatenmanagementsystem. Die Pseudonymisierung erfolgte durch Zuordnung einer Patientennummer. Die Patienteneigenschaften und Outcomes wurden mittels deskriptiver Statistik dargestellt. Die Signifikanzanalysen in den Gruppenvergleichen erfolgten mittels Fisher’s exaktem Test bei kategorischen Variablen sowie mit dem Mann-Whitney-U-Test bei stetigen Variablen. Das Überleben wurde anhand von Kaplan-Meier Schätzer untersucht. Der Zusammenhang wischen der Sterblichkeit und den Risikofaktoren wurde mit Hilfe einer robusten Poisson-Regression (Zou, 2004) modelliert, die die Ableitung bereinigter relativer Risiken ermöglicht. Die Genauigkeit der Schätzungen des relativen Risikos (RR) wurde mit Hilfe von 95%- Konfidenzintervallen (CIs) quantifiziert. Das Signifikanzniveau wurde auf 0,05 festgelegt.Für alle statistischen Auswertungen wurde das Programm SPSS Statistics 27 (IBM, Inc, Armonk, NY, U.S.) und R version 3.2.4. angewendet. Daten von 368 Sepsispatient*innen wurden ausgewertet. Bei 177 Sepsispatient*innen lag eine COVID-19 Infektion vor. Diese wurden mit 191 septischen Sepsispatient*innen ohne COVID-19 verglichen. Die Gruppen unterschieden sich hinsichtlich der demographischen Daten nicht signifikant. COVID-19-Patient*innen wiesen einen höheren BMI auf (29 vs. 27, p<0,05). Nicht-COVID-Sepsis-Patient*innen hatten einen höheren Charlson Comorbidity Index (4 vs. 3 Punkten, p<0,05). Der SOFA-Score war bei der Aufnahme auf die Intensivstation bei septischen COVID-19-Patient*innen signifikant höher (9 vs. 12). In beiden Gruppen wurde häufig eine Nierenersatztherapie (RRT) eingesetzt (38 % und 29 %). Alle COVID-19-Patient*innen wurden invasiv beatmet, bei den nicht-COVID-Patient*innen waren es 56 % (p<0,05). Außerdem benötigten die COVID-Patient*innen eine kürzere invasive Beatmung (8 vs. 12 Tage, p<0,05). Patient*innen mit Sepsis ohne COVID-19 wiesen eine höhere systemische Entzündung auf, gemessen an den Maximalwerten der Leukozyten (23 vs. 19 GPt/L, p<0,05) und der PCT (13 vs. 3 ng/ml, p<0,05). Bei den COVID-19-Patient*innen war die Sepsis in allen Fällen auf einen pulmonalen Fokus zurückzuführen. Bei den nicht-COVID-Patient*innen wurden am häufigsten abdominale (35 %), pulmonale (20 %) und urogenitale (12 %) Foci diagnostiziert. Die ITS-Verweildauern der COVID und nicht-COVID Sepsispatient*innen waren ähnlich lang (12 vs. 15 Tage). 43% der nicht-COVID- Patient*innen wurden aus der Intensivstation auf eine Normalstation verlegt, demgegenüber stehen nur 5 % der COVID Patient*innen. Die mittlere Verweildauer im Krankenhaus betrug 17 Tage bei COVID-19-Patient*innen und 28 Tage bei nicht-COVID-Patient*innen (p<0,05). Die Gesamtletalität im Krankenhaus lag bei 44 %. Die Letalität war bei COVID-19-Patient*innen signifikant höher als bei nicht-COVID-Patient*innen (59 % vs. 29%). Die statistische Analyse ergab ein bereinigtes relatives Risiko für die Krankenhausletalität von 1,74 (95%-CI=1,35-2-24) bei Vorliegen von COVID-19 im Vergleich zu anderen septischen Patienten. Alter (RR pro Lebensjahr=1,02), Procalcitonin-Maximalwert über 2 ng/ml (RR=1,64), Notwendigkeit einer Nierenersatztherapie (RR=1,49), Notwendigkeit einer invasiven Beatmung (RR=2,38) und septischer Schock (RR=1,43) wurden als zusätzliche Risikofaktoren für die Krankenhausletalität ermittelt. Das Geschlecht, der BMI und Komorbiditäten standen in keinem Zusammenhang mit einem erhöhten Sterberisiko. COVID-19 wurde als unabhängiger Risikoprädiktor für eine höhere Krankenhausletalität bei Sepsispatient*innen identifiziert. Invasive Beatmung, Nierenersatzverfahren, septischer Schock und erhöhtes PCT können einen Prädiktor für Hochrisiko-Patient*innen darstellen. Es muss bei der hier untersuchten Kohorte jedoch beachtet werden, dass möglicherweise ein Selektionsbias vorliegt, da speziell schwerstkranke COVID-19-Patient*innen an das Universitätsklinikum Dresden als tertiäres Referenzzentrum für differenzierte Lungenunterstützung und ECMO-Therapie überwiesen wurden. In der Subgruppe non-COVID-19 Sepsis befanden sich häufig Patient*innen, die an das UniversitätsCrebsCentrum als nationales Referenzzentrum für Tumorerkrankungen, insbesondere zu Stammzell- oder neuartigen Immuntherapien verwiesen wurden.

Background: In preterm infants with premature rupture of membranes, antibiotic treatment is frequently started but rates of early onset sepsis are lower. In line with national guidelines, a stratified approach in the decision to start antibiotic treatment using maternal history, clinical impression and biomarkers has been implemented in our level III neonatal center and its results are evaluated. - Methods: Retrospective cohort study of all preterm newborns with rupture of membranes at least 1 h prior to delivery admitted to our tertiary neonatal intensive care unit. Data on antibiotic exposure, mortality and major neonatal complications were extracted from the electronic patient charts to evaluate the effects and safety of our stratified approach. - Results: Four hundred fifty-six infants met the inclusion criteria. 120 (26%) received primary antibiotics whereas 336 (74%) did not. Of those receiving primary antibiotics, 13 (11%) had a blood culture positive sepsis, 46 (38%) met the criteria of clinical sepsis and in 61 (51%) sepsis was ruled out and antibiotics were stopped after 48-96 h. All infants with blood culture positive sepsis were identified and treated within the first 24 h of life using this approach. None of the 336 infants who were not started on antibiotics primarily needed antibiotic therapy within the first 5 days of life. There were no deaths or major neonatal complications in the group that did not receive empiric antibiotics. - Conclusions: Our stratified approach for preterm infants with premature rupture of membranes allows a safe reduction of antibiotic exposure even in this high risk population. As a result, only 25% of high risk preterm newborns are treated with antibiotics of which more than half receive less than 5 days of treatment. To treat one infant with blood culture positive sepsis, only 9 infants receive empiric antibiotics.

Detta examensarbete har genomförts på uppdrag av företaget Sangair i syfte att bidra med kunskap i deras utveckling av en produkt ämnad att behandla sepsis med hjälp av ozon. Sepsis är en av de ledande dödsorsakerna i världen och behandlas idag primärt med antibiotika. På grund av den ökade antibiotikaresistensen efterfrågas nya behandlingsmetoder. Ozon har bakteriedödande egenskaper och det finns goda indikationer på att ozonterapier kan komma att bli ett komplement till antibiotikabehandlingar. För att ozon ska lösas in väl i blod krävs låga temperaturer. Blod kan kylas utanför kroppen med hjälp av värmeväxlare som har till uppgift att överföra värme mellan två fluider. Målet för examensarbetet var att undersöka två värmeväxlare, CSC14 och BCD Vanguard från tillverkaren Sorin Group för att utvärdera deras kapacitet att kyla blod till temperaturer lägre än 12 °C. Som en del i målet undersöks värmeväxlarnas effektivitet i flödesintervallet 80–150 ml/min, samt förhållandet mellan den önskade temperaturen och den uppnådda temperaturen i processen.  Arbetet utfördes primärt genom flertalet tester där ett system med värmeväxlare kopplades upp. Vid genomförandet av testerna användes mjölk för att simulera blodets egenskaper. Inställningen för kylaren var den parameter som hade störst påverkan på temperaturen som mjölken kunde kylas till. Skillnaden mellan den önskade och den uppmätta temperaturen var större ju närmre 0 °C kylartemperaturen kom. Testerna visade att CSC14 inte fungerar optimalt vid låga flödeshastigheter och därför ansågs denna inte lämplig för vidare tester. BCD Vanguard har en god effektivitet inom flödesintervallet där effektiviteten ökar med flödeshastigheten. / This thesis work was carried out on behalf of the company Sangair with the purpose of contributing to their product development where they are designing a medical device for treating sepsis using ozone. Sepsis is one of the leading causes of death worldwide and is primarily treated using antibiotics. Due to the increase in antibiotic resistant bacteria new treatment methods must be developed. Ozone is bactericidal and may serve as a complement to antibiotic treatments. The solubility of ozone in blood increases with decreasing temperatures. Heat exchangers, which transfer heat between two fluids, can be used to cool the blood outside the human body.  The goal for this thesis work was to investigate two heat exchangers, CSC14 and BCD Vanguard, both manufactured by Sorin Group. The objective was to evaluate their respective capacity to cool blood to temperatures below 12 °C. The efficiency of the heat exchangers for flow rates ranging from 80—150 ml/min and the relationship between the desired temperature and the actual temperature were evaluated.  Multiple tests were performed with heat exchangers connected in a simple system. Milk was used to simulate the properties of blood. The settings of the cooling unit had the greatest effect on the achieved cooling. Differences between the desired and the measured temperature were greater the closer to 0 °C the cooler was set. The test unveiled that CSC14 does not perform well at low flow rates and thus no further testing was done using that heat exchanger. The BCD Vanguard was shown to have a high efficiency in the desired interval with performance increasing with increasing flow rates.