Hållbart företagande handlar idag om att använda resurserna på ett smartare sätt och genom det uppnå ekonomiska fördelar, resurserna i detta fallet är miljö- och socialansvar. Företag kan idag välja att frivilligt anta hållbarhetsfrågan men som många forskare visat genom undersökningar att företag med ett aktiv hållbarhetsarbete är mer ekonomiskt lönsamma än de som inte satsar. Men hur kan då tjänsteproducerande företag som inte har möjlighet att bidra genom produkteffektivisering eller liknande som produktproducerade företag kan? Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur den valda organisationen skapar ekonomiska fördelar genom att ta ett miljö och socialansvar. Från ett externt perspektiv på samhällsnivå till ett internt perspektiv på organisations- och individnivå har vi strävat efter att identifiera hur besluten tas i praktiken inom en affärsverksamhet. Vi har gjort en kvalitativ fallstudie och samlat in empiri från semistrukturerade intervjuer och företagsdokument. Från empirin har vi analyserat organisationens hållbarhetsarbete i form av lönsamhetsaspekter. Vårt resultat visade att hållbarhet och lönsamhet hänger närmare ihop än vad vi tidigare trodde om tjänsteproducerande företag. Vidare visade resultatet att organisationen i vår studie lyckats väl med att implementera hållbarhetstänket på alla nivåer samt att förena hållbarheten med praktiken. Dock återstår problematiken att ingen redovisning görs av den icke-finansiella informationen vilket kan bidra till att trovärdigheten förminskas. / Sustainable business is today about using the company's resources in a smarter way and through it achieve economic benefits, the resources in this case is the environmental and social response. Companies can choose to voluntarily adopt the sustainability issue, but many researchers have shown through studies that companies that work active with sustainability is more economical profitable than those that not invest in this subject. But how can the service companies, that can´t streamlining product or similar, contribute as the product companies? Our purpose with this study is to examine how the selected organization creates economic benefits by taking environmental and social responsibility. From an external perspective on the societal level to an internal perspective on the organizational and individual level. We have made a qualitative case study and collected empirical data from semi-structured interviews and business documents. We have analysed the organization's sustainability performance that have been collected from the empirical data in terms of profitability aspects. Our results showed that sustainability and profitability are closer connected than we previously thought about the service companies. The results also showed that the organization in our study succeeded in implement sustainability thinking in all levels and to combine sustainability with practice. The problem that no accounting is made on the non-financial information is still remaining. This information can contribute to a diminished credibility.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förståelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjänste- och tillverkningsföretag. Syftet är också att fastställa om eventuella skillnader beror på verksamhetens inriktning eller om det finns andra skäl till skillnaderna.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>I min studie har jag använt mig av det kvalitativa angreppssättet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sätta mig in i hur olika ledare tänker och agerar i olika situationer, jag försöker även komma underfund med vilken ledarskapsstil de använder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktär, intervjuerna har genomförts på plats hos respektive respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Min slutsats är att jag inte kan hitta några betydande skillnader på ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror på om ledarens företag är ett tjänsteföretag eller ett tillverkande företag. Däremot kan jag hitta flera likheter där den största är att samtliga ledare som jag intervjuat i denna uppsats har en i grunden demokratisk ledarskapsstil. Sett ur ett större perspektiv tycker jag att ledarskap och ledarskapsstil inom de två olika verksamhetstyperna tjänste- och tillverkningsföretag utgår från samma grunder.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Att studera den demokratiska ledarskapsstilen på djupet för att försöka hitta olika nyanser och inriktningar av demokratiskt ledarskap skulle vara intressant. Att kvantitativt studera vilken ledarskapsstil ledare inom tjänsteföretag jämfört med tillverkningsföretag har, för att statistiskt bevisa vilka ledarskapsstilar som används skulle också vara intressant. Eller att jämföra unga oerfarna ledare med äldre erfarna ledare. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att jämföra kvinnliga ledare med manliga.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Denna uppsats har bidragit med att ge en ökad förståelse för hur ledarskap och ledarskapsstilar ser ut hos olika ledare, på olika position, i olika typer av företag. Uppsatsen tydliggör också skillnader och likheter mellan ledare i tjänsteföretag och tillverkningsföretag.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this study is that through qualitative interviews provide a greater understanding, and highlight the differences and similarities within, leadership in service and manufacturing companies. It also aims to establish whether any differences due to the focus of activity or if there are other reasons for the differences.</p><p> </p><p><strong>Method:</strong> In my study I have used the qualitative approach; I've done because I try to put me into how various leaders think and act in different situations, I am also trying to figure out what leadership style they use. I've done six interviews of semi-standard nature; the interviews have been conducted on the premises of each respondent. The outcome of these interviews are reported in the empirical section and then connected to the theories in the analysis section. The results of my study will be presented finally in the section conclusions.</p><p> </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>My conclusion is that I cannot find any significant differences in leadership orientation and leader's leadership style that depends on whether the leader's business is a service or manufacturing company. However, I can find many similarities with the biggest being that all the leaders whom I interviewed in this essay have a fundamentally democratic leadership style. From a larger perspective, I think that leadership and management style within the two different types of business, Service Company and Manufacturing Company is based on the same grounds.</p><p> </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>To study the democratic leadership style deeper and try to find different nuances and approaches of the democratic leadership would be interesting. To quantitatively examine the leadership style of leaders in service compared to manufacturing companies, in order to statistically prove the leadership styles used would also be interesting. Or to compare young inexperienced leader with more experienced leaders. A further proposal for continued research is to compare female to male leaders.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This paper has contributed to a better understanding of how leadership and leadership styles, looks at different leaders, different positions, in different types of businesses. The essay also makes clear the differences and similarities between leaders in service and manufacturing companies.</p>

Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förståelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjänste- och tillverkningsföretag. Syftet är också att fastställa om eventuella skillnader beror på verksamhetens inriktning eller om det finns andra skäl till skillnaderna.   Metod: I min studie har jag använt mig av det kvalitativa angreppssättet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sätta mig in i hur olika ledare tänker och agerar i olika situationer, jag försöker även komma underfund med vilken ledarskapsstil de använder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktär, intervjuerna har genomförts på plats hos respektive respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats.   Resultat &amp; slutsats: Min slutsats är att jag inte kan hitta några betydande skillnader på ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror på om ledarens företag är ett tjänsteföretag eller ett tillverkande företag. Däremot kan jag hitta flera likheter där den största är att samtliga ledare som jag intervjuat i denna uppsats har en i grunden demokratisk ledarskapsstil. Sett ur ett större perspektiv tycker jag att ledarskap och ledarskapsstil inom de två olika verksamhetstyperna tjänste- och tillverkningsföretag utgår från samma grunder.   Förslag till fortsatt forskning: Att studera den demokratiska ledarskapsstilen på djupet för att försöka hitta olika nyanser och inriktningar av demokratiskt ledarskap skulle vara intressant. Att kvantitativt studera vilken ledarskapsstil ledare inom tjänsteföretag jämfört med tillverkningsföretag har, för att statistiskt bevisa vilka ledarskapsstilar som används skulle också vara intressant. Eller att jämföra unga oerfarna ledare med äldre erfarna ledare. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att jämföra kvinnliga ledare med manliga.   Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit med att ge en ökad förståelse för hur ledarskap och ledarskapsstilar ser ut hos olika ledare, på olika position, i olika typer av företag. Uppsatsen tydliggör också skillnader och likheter mellan ledare i tjänsteföretag och tillverkningsföretag. / Aim: The aim of this study is that through qualitative interviews provide a greater understanding, and highlight the differences and similarities within, leadership in service and manufacturing companies. It also aims to establish whether any differences due to the focus of activity or if there are other reasons for the differences.   Method: In my study I have used the qualitative approach; I've done because I try to put me into how various leaders think and act in different situations, I am also trying to figure out what leadership style they use. I've done six interviews of semi-standard nature; the interviews have been conducted on the premises of each respondent. The outcome of these interviews are reported in the empirical section and then connected to the theories in the analysis section. The results of my study will be presented finally in the section conclusions.   Result &amp; Conclusions: My conclusion is that I cannot find any significant differences in leadership orientation and leader's leadership style that depends on whether the leader's business is a service or manufacturing company. However, I can find many similarities with the biggest being that all the leaders whom I interviewed in this essay have a fundamentally democratic leadership style. From a larger perspective, I think that leadership and management style within the two different types of business, Service Company and Manufacturing Company is based on the same grounds.   Suggestions for future research: To study the democratic leadership style deeper and try to find different nuances and approaches of the democratic leadership would be interesting. To quantitatively examine the leadership style of leaders in service compared to manufacturing companies, in order to statistically prove the leadership styles used would also be interesting. Or to compare young inexperienced leader with more experienced leaders. A further proposal for continued research is to compare female to male leaders.   Contribution of the thesis: This paper has contributed to a better understanding of how leadership and leadership styles, looks at different leaders, different positions, in different types of businesses. The essay also makes clear the differences and similarities between leaders in service and manufacturing companies.

Neurolingvistinis programavimas, kitaip NLP, tai sistema, metodologija ir požiūris leidžiantis žmonėms tobulėti, efektyviai bendrauti bei siekti asmeninio meistriškumo. Paslaugas teikiančios įmonės yra vertinamos kaip jos sugeba patenkinti klientų poreikius, kaip yra užmezgamas ir išlaikomas ryšys su jais. Šio magistro baigiamojo darbo tikslas – pagrįsti neurolingvistinio programavimo metodologijos praktinio pritaikymo įtaką efektyviai paslaugas teikiančių įmonių veiklai. Darbas padalintas į tris dalis, kurių pirmoji teoriniame lygmenyje atskleidžia neurolingvistinio programavimo metodus bei jų praktinį pritaikymą paslaugas teikiančiose įmonėse. Antrojoje dalyje įvertinama ar paslaugas teikiančių įmonių darbuotojai savo veikloje taiko neurolingvistinio programavimo metodus bei išsiaiškinamos probleminės sritys, su kuriomis jie susiduria. Trečiojoje dalyje pagrindžiama neurolingvistinio programavimo metodologijos taikymo konstruktyvi įtaka paslaugas teikiančiose įmonėse. Įvertinti atliktos apklausos rezultatai paslaugas teikiančiose įmonėse parodė, kad darbuotojai žinantys apie NLP yra efektyvesni, nei nežinantys. Žinantys apie NLP yra labiau pasitikintys savimi stresinėse situacijose, bei naudoja daugiau įvairių metodikų, siekiant prisitaikyti prie klientų. Atsižvelgiant į gautus rezultatus, rekomenduojama neurolingvistinio programavimo metodologijos intervencija paslaugas teikiančių įmonių veikloje. Šis darbas naudingas vadovams, manantiems, kad paslaugas teikiančiose... [toliau žr. visą tekstą] / Neuro-Linguistic Programming (NLP) is a system, methodology and approach that allow people to develop, communicate effectively and to achieve personal excellence. Service providing companies are valued for their ability to meet customers' needs, to establish and maintain communication with them. This thesis is - based on neuro-linguistic programming methodology for the efficient, practical applications for service providing companies. The work is divided into three parts, the first reveals theoretical level of neuro-linguistic programming techniques and their practical application for service providing companies. Second part assesses whether the services' employees use in their activities Neuro-linguistic Programming techniques, and clarifies areas of concern with which they faced. Third part of the work shows neuro-linguistic programming methodological applicability for designing a constructive influence over the enterprise. Evaluations of the results of a survey carried out on service enterprises, have shown that employees which are aware of NLP are more effective than those who not. Knowledge of NLP helps to be more confident in stressful situations and to use many techniques to adapt to the customer. Given the survey results, methodology of Neuro-linguistic programming is a recommended intervention for services providing companies. This work is useful for managers who anticipate that for the services providing companies the most important are high-quality relationship... [to full text]

Purpose: The aim of this thesis is to investigate whether there is an established investment process for small Swedish service companies, and to what extent they take financial risk into account when making investment decisions.  Theory: The theoretical frame of reference derives from previous research and theories of investment classification, investment processes and risk management in connection with investments.  Method and implementation: The study is based on a qualitative approach through semi-structured interviews with six knowledge-based service companies where the respondents hold positions within company management. A supplementary quantitative method from the companies’ annual reports has been implemented. All the companies surveyed are small Swedish service companies.  Conclusion: The result shows that there is an investment process in all the companies surveyed, though it differs between them. The investments are relevant with the companies’ business strategies. All the companies surveyed take great account of financial risk in investment decisions, mainly by caring for staff in order to retain the human capital in the company. / Syfte: Studien syftar till att undersöka om det finns en fastställd investeringsprocess för småsvenska tjänsteföretag, samt hur och till vilken grad de tar hänsyn till finansiell risk vid investeringsbeslut. Teori: Den teoretiska referensramen härrör tidigare forskning och teorier om investeringsklassificering, investeringsprocesser och riskhantering i samband med investeringar. Metod och genomförande: Studien utgår utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt genom semistrukturerade intervjuer med sex kunskapsbaserade tjänsteföretag där respondenterna innehar positioner inom företagsledningen. En kompletterande kvantitativ datainsamlingsmetod från företagens årsredovisningar har genomförts. Samtliga undersökta företag är små svenska tjänsteföretag med huvudsäte i Stockholm. Slutsats: Studien finner att det i samtliga undersökta företag finns en investeringsprocess, men att den skiljer sig åt mellan företagen. Investeringarna går i linje med företagens verksamhetsstrategi. Samtliga undersökta företag tar stor hänsyn till finansiell risk vid investeringsbeslut, främst genom att vårda personal för att behålla humankapitalet i företaget.

Under det senaste årtiondet har ett antal aktörer som erbjuder gemensamma arbetsytor sett en kraftig global tillväxt. Denna tillväxt beror till stor del på att dessa aktörer erbjuder sina hyresgäster vissa aspekter som inte erbjuds inom traditionella hyreskontrakt. Ett exempel på detta är kortare avtalstid på uthyrbara ytor. En fråga som dyker upp i samband med detta är vad aktörens roll som förmedlare kan tillföra till hyresgäster som traditionella fastighetsägare inte kan göra själva. Majoriteten av tidigare forskning inom området illustrerar att gemenskap är det som ligger till grund för flexible office och coworking konceptets uppkomst, samt efterfrågas detta av hyresgäster. Denna studie lyfter fram faktorer utöver gemenskap som kan anses öka hyresgästernas värde. Hyresgäster till flexible office och coworking-aktörer är företag med personal, entreprenörer och enskilda individer. Denna studie har således i avsikt att undersöka vilka faktorer inom konceptet flexible office och coworking som bidrar till ett ökat värde för hyresgäster. Detta för att erhålla en djupare förståelse för vilka värden en förmedlare av kontor kan bidra till med flexible office och coworking koncept utöver vad traditionella hyreskontrakt kan. Vidare presenteras tidigare forskning inom områdena kundvärde, coworking och flexible office. En enkel analysmodell presenteras för att klargöra relationen mellan kundvärde och vilka värdeskapande faktorer som bidrar till en ökning av detta. De framtagna faktorerna är pris, anpassningsbarhet, kvalité, utrustning, gemenskap samt miljö. Datainsamlingen för studien har skett i form av semi-strukturerade intervjuer med en flexible office aktör där sju respondenter med olika roller har intervjuats. Utifrån den teoretiska referensramen skapades en intervjuguide för att utforska hur en flexible office-aktör anser att de bidrar till sina hyresgästers ökade kundvärde. Vidare erhölls sekundärdata från enkäter, vilket hade skickats ut till den undersökta aktörens hyresgäster under föregående år. Datan har analyserats med hjälp av en innehållsanalys samt öppen kodning av återkommande begrepp. Resultaten av studien tyder på att samtliga faktorer inom analysmodellen ökar kundvärdet för hyresgästerna. Dock synliggörs det tecken på att olika faktorer ökar kundvärdet olika mycket. Tolkningen har gjorts att anpassningsbarhet genomsyrar samtliga faktorer och därav anses anpassningsbarhet som den faktor vilket ökar kundvärdet mest inom ramen av denna studie. Genom att vara anpassningsbar inom alla faktorer ökar kvalitén på tjänsten som erbjuds, vilket i sin tur leder till högre kundvärde. / A new way of working that has been found to be sought after is work within shared workspaces. This study examines different factors that are considered to increase customer value within a quickly emerging phenomenon labelled flexible office and coworking. These factors are price, quality, adaptability, community, environment and equipment. The purpose of this study is to get a deeper understanding of what a flexible office organization can offer to their tenants that a traditional office lease cannot. While most of the prior studies within this field focused on the growth and the community aspect of the phenomenon, this paper studies why the growth occurred by examining how customer value is created with the concept. This is done by analysing the factors that provide value to the customer and to identify if these factors are present within a flexible office organization.

The following study was undertaken because there was a need to establish whether training information at a local guarantor was relevant to employees and clients. Utilizing transformative learning theory, the purpose of this case study was to explore what the guarantor's employees and management require for new account advisors by conducting open-ended interviews with the guarantor's employees. The guarantor's director secured collections contracts and a long-term enrollment advising contract with a new online university. For the guarantor to have trained account advisors, managers must know what kind of training is necessary. Secondly, the university enrollment is growing, and that could necessitate more advisors to address the increase in student population. During the data collection phase, 9 guarantor employees participated in interviews. The guarantor's managers and employees were asked what training the guarantor requires of new account advisors, what training new hires need, and what training methods should be employed. Thematic coding, content analysis, and triangulation were used to analyze the data. Themes from the results included participatory training, experience required, and customer service. Based on the data analysis, a position paper was created to recommend role-playing, shadowing, and other training methods. The recommendations were made to ensure training and learning are ongoing, relevant to the assigned tasks, and that the guarantor's managers ask clients to play an active role in account advisor training. Social change can be achieved with a more engaged management, a staff armed with relevant knowledge and support, improved skillsets, and a guarantor that can better respond to client needs.

Inledning: I relation till det snabbföränderliga samhället som präglas av fortsatt digitalisering fortsätter strömmarna av nya och hårda konsumentkrav som påverkar den renodlade och traditionella mäklarfirmans verksamhet. Idag ställs således en stor press på mäklarfirmor att kunna särskilja sig från konkurrenter med syfte att kunna anta en stark position på marknaden. Syfte: Studien undersöka hur nya mäklarfirmor arbetar för att differentiera sig från konkurrerande aktörer med syfte att kunna etablera sig framgångsrikt på marknaden. Metod: Studien använder sig utav en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingssätt. Vidare tillämpas en tematisk analysmodell på empiriskt material för att kunna bearbeta samt analysera data. Resultat: Respondenter uppgav att de hade en liknande inställning beträffande mäklararbete riktat till kunder där de alla utgick från en individanpassad kundcentrerad modell. Kontakten till kunderna skedde initialt företrädelsevis via digitala plattformar för att sedan övergå till personliga kontakter via telefon samt fysiska möten. Slutsats: Studien visar att nya mäklarfirmor vid sin etablering främst behöver fokusera på två olika områden: kunden samt den egna verksamheten. Studien visar att samtliga mäklare anser att grunden som deras arbete vilar på är att skapa en tillitsfull relation med den tilltänkta kunden. Denna relation byggs på en tydlig och rak kommunikation där det är mäklarens roll att identifiera kundens förväntningar för att sedan i bästa möjliga mån möta dessa förväntningar. / Introduction: In relation to the rapidly changing society that is characterized by continued digitalization, the streams of new and harsh consumer demands that affect the traditional brokerage businesses continue. Today, there is thus a great deal of pressure on brokerage firms to be able to differentiate themselves from competitors to be able to assume a strong position in the market. Objective: The study investigates how new brokerage firms work to differentiate themselves from competing players with the aim of successfully establishing themselves on the market. Method: The study uses a qualitative method with interviews as a data collection method. Furthermore, a thematic analysis model is applied to empirical material to process and analyze data. Results: Respondents stated that they had a similar attitude regarding brokerage work aimed at customers, where they all started from an individualized customer-centered model. The contact with the customers initially took place primarily via digital platforms and then through personal contacts via telephone and physical meetings. Conclusion: The study shows that new brokerage firms when establishing themselves mainly need to focus on two different areas: the customer and their own business. The study shows that all brokers believe that the foundation on which their work is based is to create a trusting relationship with the intended customer. This relationship is based on clear and straightforward communication where it is the broker's role to identify the client's expectations and then to meet these expectations as best as possible.

El presente proyecto de investigación tiene como finalidad el diseño de una planta productora de goma de algarroba para su exportación que permita el aprovechamiento de la gran extensión de algarrobos en el Perú, que pueda brindar una opción sostenible en el tiempo y que a la vez traiga mayores beneficios dándole un mayor valor agregado y tenga mayor acogida en el mercado internacional. Para ello, se busca determinar su viabilidad, específicamente, la viabilidad comercial, técnico-tecnológica y económico-financiera. Para ello se realizó un estudio de mercado, en el cual, se evaluaron a los 5 primeros países importadores de goma de algarroba, donde se obtuvo a Alemania como mercado idóneo para satisfacer su demanda. Se busca, además, aprovechar la disponibilidad de algarroba de Lambayeque, obteniéndose a Olmos como localización estratégica para la planta, sobre todo por la cercanía a la materia prima, los bosques secos de Olmos abastecerán a la planta para una producción de 52 417 sacos de goma de algarroba para el primer año. Por último, de acuerdo al análisis económico-financiero para confirmar su viabilidad, se requiere una inversión de $ 3 166 965,49 en total, recuperándose en el año 2 con un VAN de $ 767 402,29 y una TIR de 38,94% confirmando su viabilidad. / The purpose of this research project is to design a carob gum production plant for export, aiming to utilize the vast expanse of carob trees in Peru. The goal is to provide a sustainable option that brings greater benefits by adding more value and gaining wider acceptance in the international market. To achieve this, the project aims to determine its viability, specifically the commercial, technical-technological, and economic-financial viability. A market study was conducted, evaluating the top 5 importing countries of carob gum, identifying Germany as the ideal market to meet its demand. Additionally, the project seeks to take advantage of the availability of carob in Lambayeque, with Olmos being identified as a strategic location for the plant due to its proximity to the raw material. The dry forests of Olmos will supply the plant, enabling a production of 52,417 sacks of carob gum in the first year. Finally, according to the economic-financial analysis to confirm its viability, a total investment of $3,166,965.49 is required, which will be recovered by the second year with a net present value (NPV) of $767,402.29 and an internal rate of return (IRR) of 38.94%, confirming its viability.

Thesis (MA)--Stellenbosch University, 2012. / ENGLISH ABSTRACT: In the domestic work sector, the employment relationship between employer and domestic worker has undergone various transitions over the years. The first transition saw the transformation of a characteristically abusive master-servant employment relationship into a madam-maid employment relationship. During this transition, domestic servants moved out of masters’ houses and opt for live-out and part-time working arrangements. However, this transformation did not improve domestic work much, as the employment relationship was maternalistic in nature. Various authors documented how the personal maternalistic employment was not only emotionally draining to both maid and madam, but also that maids were still prone to exploitation by madams, as domestic work was not regulated by law. This resulted in a second transition, where outsourced housecleaning service companies transformed this personal maternalistic employment relationship into a triangular employment relationship between manager, domestic employee (former domestic servant/maid/domestic worker) and client (former master/madam/employer). The triangular employment relationship creates distance between clients and domestic employees as domestic employees are under the authority and supervision of a third person (the manager/owner of housecleaning service company). In this study, these general trends are analysed with reference to the evolution of domestic work in South Africa. While there have been many studies focusing on domestic work, few studies have documented whether this transition has transformed domestic work ‘for better or worse’ with reference to the growth in housecleaning service companies in South Africa. This study attempts to fill this void by analysing managers’, domestic employees’ and clients’ perspectives of two housecleaning service companies in the Stellenbosch area. Throughout this study, every transition is discussed in terms of nature of employment, employment relationship, working conditions and benefits for both client and domestic employee. The final chapter tries to answer the question whether housecleaning service companies are ‘for better or worse’ on both micro and macro level and the need for future research in this field of academic endeavour is spelt out. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Die diensverhouding tussen werkgewer en huishulp het verskeie veranderinge oor die jare ondergaan. Die eerste oorgang sien die transformasie van 'n kenmerkende beledigende meester-dienaar in ʼn Mevrou-bediende diensverhouding. Gedurende hierdie oorgang, het bediendes uit die huise van die meesters beweeg na ʼn leef-uit en deeltydse werk reëling. Hierdie transformasie het egter nie huishoudelike werk verbeter nie, omdat die diensverhouding maternalisties in aard is. Verskeie outeurs dokumenteer hoe die persoonlike maternalistiese indiensneming nie slegs emosioneel dreineerend vir beide die Mevrou en bediende is nie, maar ook dat bediendes uitgebuit is deur hul werkgewers, omdat huishoudelike werk nie deur die wet gereguleer is nie. Dit het gelei tot 'n tweede oorgang, waar uitgekontrakteerde huisskoonmaakdienste die persoonlike maternalistiese diensverhouding in ʼn driehoekige diensverhouding tussen die bestuurder, werknemer (voormalige dienaar/bediende) en die kliënt (voormalige Meester/Mevrou/werkgewer) verander. Die driehoekige werksverhouding skep afstand tussen kliënte en werknemers, omdat werknemers onder die gesag en toesig van 'n derde persoon (die bestuurder) is. In hierdie studie, word hierdie algemene tendense met betrekking tot die evolusie van betaalde huiswerk in Suid-Afrika geanaliseer. Alhoewel daar ʼn aantal hoeveelheid studies oor betaalde huiswerk gedoen is, fokus min studies of hierdie oorgang, huishoudelike werk "vir beter of slegter" verander het in terme van die groei in huisskoonmaakdienste in Suid-Afrika. Hierdie studie poog om hierdie leemte te vul deur die ontleding van bestuurders, huishoudelike werknemers en kliënte se perspektiewe van twee huisskoonmaakdienste in die Stellenboschomgewing te analiseer. Deurgaans in hierdie studie, word elke oorgang bespreek in terme van die aard van indiensneming, die diensverhouding, die werksomstandighede en voordele vir beide die kliënt en die werknemer. Die finale hoofstuk probeer die vraag antwoord of huisskoonmaakdienste huishoudelike werk "vir beter of slegter” verander het op beide die mikro en makro-vlak en die noodsaaklikheid vir toekomstige navorsing in hierdie veld van akademiese strewe word uitgespel.