<p>Problem: The Swedish wage-setting has changed since the time for the breakthrough of the industrialism until today. Before that, wages often consisted of perquisites or goods that could be exchanged against other goods. Rural people were often self-sufficient. In some cases the farmer owned the land, in other cases they where tenants. At the time for the breakthrough of industrialism the demand for similar labour were increased. This situation in combination with urbanization leads to an increasing demand for money as means of payment. The wage-setting runs all through the story and is important for the development of a society. The cooperation between employers and employees is important and the institutions is a great part in these game. The question is how the wage-setting has developed from the middle of 19th century until today, and what the most important elements for development are.</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to describe the Swedish wagesetting between 1850-2009, from an institutional point of view, and analyse important factors for these changings.</p><p>Results: The Swedish wage-setting between 1850-2009 has gone from a situation with pure theory in the middle of the 1900 century, to a more complicated system for wage-setting in the middle of 20th century. After 1970 we can see a development towards the pure theory for wage-setting that is presented by Olivier Blanchard. Some reasons for that is the change from industrial society to service society, women are introduced on the labourmarket, globalization and an increasing competition from other countries outside Europe, and an increased public sector.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att se hur Aftonbladets förmedling av risken för ett utbrott av fågelinfluensan har skildrats. Vi var intresserade av att undersöka om risken har förändrats genom de fyra första upptäckterna i Sverige.</p><p>I vår undersökning har vi kommit fram till att Aftonbladet använder sig av de diskurser som råder i samhället tex. sjukdomsdiskursen, expertdiskursen och nationsdiskursen. Detta anser vi att de gör för att appellera till läsare och skapa ett intresse för tidningen. </p><p>En annan intressant aspekt som vi har kunnat utläsa var att Aftonbladet har byggt upp och breddat risken för fågelinfluensan, genom att identifiera nya riskgrupper i artikelserien. Detta trotts att myndigheter och experter har försökt att tona ner risken för att smittan skall kunna nå nya riskgrupper.</p>

Thesis (Ph.D. (English)--North-West University, Potchefstroom Campus, 2008.

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 2006. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 131-139).

Coaching är ett verktyg som används för att ta någon annan från ett nutida läge till att nå ett framtida mål, utöka sina potentialer och utvecklas som person. Studiens syfte var att genom en kvalitativ ansats undersöka olika aspekter av coaching som resulterat i ett givande resultat för den enskilda individen. Syftet var även att undersöka vilka problem deltagarna stötte på i processen samt coachens roll. Åtta personer intervjuades och resultatet visar att de tyckte att coachingen resulterat i förbättrad självkänsla och självkännedom, ett förändrat tankesätt och en tydligare målbild. Relationen till coachen upplevdes betydande i form av stöd och feedback i processen. Att förändra och omstrukturera beteende och tankar upplevdes som svårast. I studien framkom att coaching som metod, bör anpassas och utformas efter individens behov för att gynna personlig utveckling. Samtidigt visade sig även målskapandet inneha en central och avgörande del i coachingprocessen.

Syftet med denna uppsats var att se hur Aftonbladets förmedling av risken för ett utbrott av fågelinfluensan har skildrats. Vi var intresserade av att undersöka om risken har förändrats genom de fyra första upptäckterna i Sverige. I vår undersökning har vi kommit fram till att Aftonbladet använder sig av de diskurser som råder i samhället tex. sjukdomsdiskursen, expertdiskursen och nationsdiskursen. Detta anser vi att de gör för att appellera till läsare och skapa ett intresse för tidningen. En annan intressant aspekt som vi har kunnat utläsa var att Aftonbladet har byggt upp och breddat risken för fågelinfluensan, genom att identifiera nya riskgrupper i artikelserien. Detta trotts att myndigheter och experter har försökt att tona ner risken för att smittan skall kunna nå nya riskgrupper.

In this paper preparers’ and non-preparers’ positions regarding accounting for goodwill are examined through studying submitted comment letters on ED3 ‘Business Combinations’. Preparers have, because of economic consequences, incentives to lobby for the non-amortisation approach and non-preparers for the amortisation approach. As hypothesised, non-preparers are found to support amortisation of goodwill to a greater extent than do preparers. Moreover, the two groups’ supportive arguments, i.e. how they argue for or against the non-amortisation or amortisation approach, are studied. Again, as hypothesised, the results show that the two groups use the same type of ‘sophisticated’ framework based arguments instead of economic consequences arguments. Taken together the examination of the comment letters thus indicates that both preparers and non-preparers point at conceptual strengths and weaknesses, instead of pointing at the real cause of the lobbying activities, i.e. perceived economic consequences, when they try to affect the final outcome of the standard. These findings confirm earlier research which has suggested that self-interested lobbyists use accounting theories and concepts as useful justifications.

Malmö har under de senaste åren varit hårt bevakat av media, detta på grund av olika händelser som betraktats som gänguppgörelser, skjutningar, mord och vapenbrott. Detta har väckt opinion, från medborgare och medier där det diskuterats flitigt hur problematiken ska lösas. Sydsvenskan, som är den största dagstidningen i Malmö, har varit en informationskälla för sina medborgare under denna mediedefinierade kris. Jag har undersökt hur publiken i allmänhet har känt och resonerat kring denna rapportering, begränsad under tidsperioden december 2011 och januari 2012. Under dessa två månader har jag kategoriserat det nyhetsmaterial som Sydsvenskan publicerat på deras nätbaserade upplaga under rubriken ”Malmö” under nämnd period. Vidare har jag presenterat ett urval av artiklar för tio respondenter där fem har läst artiklar fokuserade på trygghet och resterande har läst artiklar fokuserade på otrygghet.Med hjälp av teorier som skildrar mediers utveckling där marknaden och de ekonomiska intressena blivit viktigare än själva produkten vill jag förklara varför Sydsvenskans rapportering domineras av kriminalreportage och brottsjournalistik. Jag vill också påvisa genom framing och agenda-setting teorier varför respondenterna jag intervjuat tenderar och inte tenderar att följa det resonemang som förs i de artiklar jag presenterat. Jag vill också belysa det engagemang och den kritik som respondenterna riktar mot medier i allmänhet och Sydsvenskan i synnerhet när det kommer till deras rapportering om Malmö.Uppsatsen består av en mindre kvantitativ undersökning där jag sorterat de nyhetstexter som Sydsvenskan publicerat under december 2011 och januari 2012 under rubriken ”Malmö”. Artiklarna är nedbrutna i olika kategorier utefter brottstyp och övriga nyheter. Materialet visar att Sydsvenskans kriminalreportage, det vill säga uppföljningsartiklar på brott, ökar markant efter årsskiftet. Materialet påvisar också i vilken utsträckning Sydsvenskan rapporterar om brott. Uppsatsen består också av intervjuer med tio respondenter med olika geografiska tillhörigheter och deras reflektioner kring två teman; känsla och den journalistiska texten. Där har de fritt fått diskutera kring den betydelse rapporteringen har haft för deras uppfattning om Malmö.

I den här uppsatsen har vi undersökt den svenska bilden av USA i svensk press hösten 2011 mot bakgrund av den amerikanska ekonomiska krisen. Vi menar att den svenska amerikabilden starkt är knuten till svensk självförståelse och att den, som Agenda-setting-teorin visar, i hög grad formas av svenska medier. Genom att använda narrativ metod har vi studerat de fyra svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Dala-Demokraten och Aftonbladet för att ge en bild av USA, så som landet ser ut från svensk mediehorisont. Vad vi funnit är att de svenska tidningarnas bild av demokrater som "goda" och republikaner som "onda" som etablerades redan på 40-talet i stort sett inte förändrats alls. Sedan 60-talet har svenska medier lagt stort fokus på amerikansk inrikespolitik, något som inte har förändrats. Emellertid har det skett en förskjutning av den svenska synen på den amerikanska staten som hösten 2011 ses som betydligt svagare än på 1960-talet. Inte desto mindre har undersökningen visat att Sverige är ytterligt amerikaniserat och att svenskar känner sig delaktiga i det amerikanska kulturlivet men samtidigt lite främmande inför den amerikanska politiken.

Denna kvantitativa och kvalitativa studie undersöker vilken information om de sju vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige, som når allmänheten respektive sjukvården. Syftet är att undersöka och diskutera hur stor täckning varje sjukdom får i Svenska Dagbladet och Dagens Medicin samt möjliga faktorer som kan bidra till att sätta dagordningen inom området hjärt- och kärlsjukdomar. Studiens centrala forskningsfrågor är därför hur ofta varje hjärt- och kärlsjukdom förekommer som artiklar i respektive tidning, samt vilka skillnader och likheter som finns avseende artiklarnas innehåll och utformning. Den kvantitativa undersökningen omfattar totalt 3 719 artiklar om hjärt- och kärlsjukdomar under tioårsperioden 2002-10-31 till 2012-10-31. Av dessa har 132 artiklar valts ut för en kvantitativ innehållsanalys. Genom att jämföra 66 artiklar i Svenska Dagbladet med 66 artiklar i Dagens Medicin, har vi undersökt hur frekvent artiklar om de olika sjukdomarna förekommer samt vilka källor, perspektiv och vinklar artiklarna har. Genom en kompletterande intervjustudie har vi även velat få journalisters syn på nyhetsvärdering, nyhetsurval och utformning av nyheterna, samt vilka möjligheter de anser sig ha att kunna påverka dagordningar och vilka yttre faktorer som i sin tur kan påverka journalisternas dagordning. Analysen tar teoretiskt avstamp i agenda-settingteorin som menar att de ämnen som får störst utrymme i medierna också blir de mest centrala i publikens medvetanden, men också att publikens vilja och behov återverkar på mediernas val av ämnen. Studiens resultat visar stora likheter mellan tidningarna, vilket vi inte hade förväntat oss. Resultaten från både den kvantitativa och kvalitativa studien visar att både Svenska Dagbladet och Dagens Medicin främst använder forskare och forskningsresultat som källor. Användning av case, det vill säga drabbade individer, var mindre förekommande i Svenska Dagbladet än förväntat, dock något vanligare än i Dagens Medicin vilket däremot stämde med vår hypotes. Det mest anmärkningsvärda resultatet visar att en del hjärt- och kärlsjukdomar får väsentligt mycket mer utrymme än andra, i båda tidningarna. Exempelvis stroke med sammanlagt 1 368 artiklar medan hjärtflimmer endast förekommer med 44 artiklar. Detta trots att omkring 220 000 svenskar lider av hjärtflimmer och att det är en vanlig orsak till stroke. Vår förhoppning är att resultatet av denna studie ska inspirera till vidare forskning om vad en obalanserad medietäckning inom detta område kan få för konsekvenser.