No description available.

No description available.

Abstract Research shows that the prevailing view is that the relationship between teacher and pupil is fundamental to learning. Although most studies emphasize the crucial importance of a positive relationship between teacher and student, it also highlights that more knowledge is needed about what actually happens when a teacher acts relationally. The purpose of this study is therefore to elucidate what teachers do in their practice which creates good conditions for a good teacher-student relationship with students incompulsory school for children with severe learning disabilities.The purpose is achieved by answering the questions: What good conditions for a good teacher-student relationship can be determined based on how teachers act in the teaching practice with students incompulsory school for children with severe learning disabilities? What good conditions for a good teacher-student relationship with students incompulsory school for children with severe learning disabilities can be determined based on the descriptions of three teaching teachers? and How can good prerequisites for a good teacher-student relationship with students inthe practice ofcompulsory school for children with severe learning disabilities be understood from a two-dimensional interpretation framework? The relational perspective according to Aspelin (2013, 2016) is the perspective used to interpret the study's empirics. According to this perspective, a two-dimensional interpretation framework consisting of two approaches, which Aspelin (2013) calls pedagogical approaches and pedagogical meetings, is required. In order to balance these, differentiation skills (Aspelin, 2016) are also required to have the ability to regulate proximity and distance in the relationship. Observational studies and interview studies were conducted to find answers to the study's questions. The study results show that the two survey methods complement each other, since the results of the study methods do not contradict each other, but rather substantiate and supplement, the assumption is made that this contributed to a more complex picture of relationship building. The methods illustrate the topic from two different perspectives, what the teacher does and what the teacher describes it to do. The result reflects the different ways of creating the conditions for relationships that the study's review of previous research shows. Based on a combination of the results of the study methods, it can be seen that teachers are often in the social and interpersonal dimension at the same time and that they influence and presuppose one another. Taken together, the study's results can be interpreted as the fact that specialist teachers' knowledge of the pedagogical work and their ability to self-insight is the basis of their work in building teacher-student relationships. And that differentiation creates the conditions for the teachers' ability to differentiate between private and professional as well as the prerequisite for the student to take a place as an individual. / Sammanfattning Forskning visar att den rådande synen är att relationen mellan lärare och elev är grundläggande för att lärande skall ske. Trots att flertalet studier framhåller den avgörande betydelsen av en positiv relation mellan lärare och elev lyfter den även att det behövs mer kunskap om vad som faktiskt äger rum när en lärare agerar relationellt. Syftet för denna studie är därför att belysa vad lärare gör i sin praktik som skapar goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation i träningsskolan. Syftet uppnås genom att besvara frågeställningarna: Vilka goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation går att utröna utifrån hur lärare agerar i undervisningens praktik i träningsskolan? Vilka goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation i träningsskolan går att utröna utifrån tre undervisande lärares beskrivningar? samt Hur kan goda förutsättningar för en god lärare- elevrelation i träningsskolans praktik förstås utifrån en tvådimensionell tolkningsram?  Det relationella perspektivet enligt Aspelin är det perspektiv som används för att tolka studiens empiri.Enligt detta perspektiv fordras dels en tvådimensionelltolkningsram bestående av två förhållningssätt som Aspelin (2013) benämner pedagogiskt förhållningssätt och pedagogiskt möte. För att balansera dessa krävs även en differentieringskompetens för att ha förmågan att reglera närhet och distans i relationen. Observationsstudier och intervjustudier genomfördes för att finna svar på studiens frågeställningar. Studiens resultat visar att de två undersökningsmetoderna kompletterar varandra, då resultaten från studiens metoder inte motsäger varandra, utan snarare underbygger och kompletterar, görs antagandet att detta bidrog till en mer komplex bild av relationsbyggande. Metoderna belyser ämnet från två olika perspektiv, vad läraren gör och vad läraren beskriver att den gör.  Resultatet speglar de olika sätt att skapa förutsättningar för relationer som studiens genomgång av tidigare forskning visar. Utifrån en kombination av resultaten från studiens metoder syns att lärarna ofta befinner sig i den sociala och den mellanmänskliga dimensionen samtidigt samt att dessa påverkar och förutsätter varandra. Sammantaget kan studiens resultat tolkas som att speciallärares kunskap om det pedagogiska arbetet och deras förmåga till självinsikt är grunden i deras arbete med att bygga lärare- elevrelationer. Och att differentiering skapar förutsättningar för lärarnas förmåga att skilja på privat och professionell samt förutsättningen för eleven att ta plats som en egen individ.

Denna studie redogör för hur personal verksamma i grundsärskolan med inriktning träningsskola, beskriver sitt arbete med elevers kommunikationsutveckling genom AKK, Alternativ och Kompletterande Kommunikation. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer som genomförts på rektorer, specialpedagoger, pedagoger och elevassistenter. Intervjuerna har analyserats genom tematisk innehållsanalys (Braun & Clarke, 2006). Ianalysarbetet framkom gemensamma mönster, kring hur utveckling av elevers kommunikation med hjälp av AKK beskrivs av personal. Dessa redovisas under tre huvudteman i resultatdelen; samverkan för utveckling, resurser i elevens omgivning samt utvecklingsområden. Syftet med denna induktiva studie (Bryman, 2011) har varit att få en fördjupad insikt kring hur informanterna beskriver kommunikationsutveckling genom AKK. Resultatet visade attpersonal har en tydliggörande struktur genom AKK, framför allt genom bilder i olika former.Tecken som stöd används för att förstärka och förtydliga kommunikationen. Multimodal kommunikation anses vara gynnsamt. Personal motiverar eleverna till att använda AKK genom att vara förebilder, och strävar efter att använda det hela tiden. Samverkan för kommunikationsutveckling är en viktig faktor. AKK är personlig och det är omgivningens ansvar att tolka elevens kommunikation. / In this study we have investigated how staff working in compulsory school for children with severe learning disabilities, describe their work with students' communication development through AAC, Augmentative and Alternative Communication. The survey is based on semi-structured interviews conducted with principals, special educators, teachers and student assistants. The interviews have been analysed through thematic analysis (Braun & Clarke, 2006). In the analysis work we found common patterns, about how development of student communication with help of AAC is described by staff. These are reported and named under different themes in the introductory section. The purpose of this inductive study (Bryman, 2011) has been to gain a deeper understanding into how informants describe communication development through AKK. The result indicated that staff have a clear structure through AAC, especially images in different forms. Signs as support are used to reinforce and clarify communication. Multimodal communication is considered to be favourable. Staff motivate students to use AAC by being role models and strive to use it in all time. Collaboration for communication development is an important factor. AAC is personal and it is the responsibility of the environment to interpret the pupil´s communication.

Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur diskussionerna kring avskaffandet eller behållandet av särskolan som skolform i relation till Carlbeck-kommitténs arbete har förts i Lärarförbundets (LF) tidningar. Studien ingår i forskningsprojektet From Salamanca to PISA. The professionalizations of special needs educators since 1990 from a comparative perspective. Projektet bedrivs i Stockholms universitets regi, lett av Wieland Wermke och Gabriella Höstfält.  Arbetet bygger på en kvalitativ innehållsanalys av artiklar från fackliga tidskrifter. Det empiriska materialet utgörs dels av artiklar i Lärarförbundets tidskrifter Specialpedagogen och Specialpedagogik och dels av Carlbeck-kommitténs del-, och slutbetänkande. I arbetets historiska bakgrund och forskningsöversikt identifieras två historiska spår gällande synen på organisation av undervisning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Arbetets resultat påvisar att dessa historiska spår även fortlöper under den studerade tidsperioden. Vidare visar resultatet en tydlig avsaknad av engagemang i frågan om skolformens existens från professionen och fackliga företrädare. Möjliga orsaker till detta presenteras i diskussionsdelen. Studiens resultat indikerar hur särskolan blivit en säkerhetsventil för att avlasta den starkare målstyrda grundskolan. En av de slutsatser som framkommer i arbetets diskussion är att Carlbeck-kommitténs arbete utgjorde ett försök att föra samman Salamancadeklarationens tanke om en skola för alla med PISA:s mer målinriktade intention. / The aim of this study is to develop knowledge of how the discussions about the abolition or retention of special school in relation to the Carlbeck Committee have been conducted in the Swedish Teachers' Association's (LF) magazines. The study is part of the research project From Salamanca to PISA. The professionalizations of special needs educators since 1990 from a comparative perspective . The project is run under the auspices of Stockholm University, led by Wieland Wermke and Gabriella Höstfält.  This study is based on a qualitative content analysis of articles from LF member magazines. The empirical material consists partly of articles in LF member magazines Specialpedagogen and Specialpedagogik and partly of the Carlbeck Committee's partial and final report. In this study's historical background and research overview, two historical traces are identified regarding the view of the organization of teaching for students with intellectual disabilities. The results of the study show that these historical traces also continue during the studied period. Furthermore, the results show a clear lack of commitment to the issue of the existence of special schools for students with intellectual disability from the profession and union representatives. Possible reasons for this are presented in the discussion section. The results of the study indicate how the special school has become a safety valve to relieve the stronger goal-oriented primary school. One of the conclusions that emerges in the discussion of the work is that the work of the Carlbeck Committee was an attempt to bring together the Salamanca declaration's idea of a school for all with PISA's more goal-oriented intention. / From Salamanca to PISA. The professionalizations of special needs educators since 1990 from a comparative perspective .