Frekvensen av sexuell dysfunktion och sexuell ohälsa är högre bland personer med Diabetes Mellitus (DM) jämfört med personer utan DM. Den sexuella hälsan har en inverkan på människors livskvalitet. Trots att sexuell dysfunktion är en omvårdnadsdiagnos i North American Nursing Diagnosis Association International (NANDA-I) och ett eget avsnitt i Välbefinnande, integritet, prevention, säkerhet (VIPS) är sexuell hälsa ett ämne som sjuksköterskor sällan tar upp i samtal med patienter.Syftet var att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskors samtal om sexuell hälsa med patienter som har Diabetes Mellitus typ 1 och typ 2.Metoden som tillämpades var allmän litteraturöversikt. Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades efter databassökning och manuell sökning. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar.Resultatet visade att flera faktorer förhindrar sjuksköterskors samtal om sexuella hälsa med patienter som har DM. Dessa faktorer var främst organisatoriska brister på arbetsplatsen, kunskapsbrist och att av olika anledningar inte känna sig bekväm med att samtala om sexuell hälsa. Det främsta sättet att möjliggöra samtal kring sexuell hälsa var ökad kunskap och utbildning, men även olika former av hjälpmedel kunde möjliggöra samtalen.Slutsatsen var att samtal kring sexuell hälsa oftast inte fungerar i tillfredsställande grad. Äldre kvinnor och icke-heterosexuella personer är särskilt utsatta. Sjuksköterskor behöver ökad utbildning i DM:s påverkan på den sexuella hälsan och träning i samtal som rör sexuell hälsa.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 43 000 människor som lever med en stomi. Vid en stomi ändras organets naturliga tömningsväg vilket resulterar i en stomipåse på buken. Sexuell hälsa är en väsentlig del av livet med många faktorer som samverkar och dimensionen av sexualitet kan uttryckas samt upplevas på olika sätt. Sjuksköterskans roll innefattar att främja hälsa och ge stöd genom samtal samt information. Syfte: Att beskriva hur personer med en stomi upplever sin sexuella hälsa. Metod: En litteraturöversikt med vetenskapliga artiklar från PubMed och CINAHL Complete. Resultet innehåller tre kvanlitativa artiklar, sex kvalitativa samt två artiklar med mixad metod. De vetenskapliga artiklarnas resultat tematiserades baserat på likheter och skillnader. Resultat: Upplevelsen beskrivs under fyra teman: Stomins inverkan på sexuell aktivitet och intimitet, Sexuell dysfunktion på grund av fysiska problem, Relationer och sexuell attraktion samt Behov av stöd och information. Resultatet visar att personer med stomi upplever en förändrad sexuell hälsa orsakat av fysiska, emotionella och sociala aspekter. Det fanns ett ökat behov av rådgivning och information kring den sexuella hälsan samt behov av stöd från en eventuell partner. Slutsats: Kunskap innefattande den sexuella hälsan är en aspekt för sjuksköterskan att ta med sig i mötet med personer med en stomi. Upplevelserna som beskrivs belyser vikten av att sexuell hälsa är en faktor som påverkas av stomins närvaro och sjuksköterskans medvetenhet om dessa upplevelser kan bidra till ökad kunskap för fortsatt arbete med personer med en stomi inom vårdvetenskapen och i sjuksköterskeyrket.

Bakgrund: Fysiologiska förändringar som uppstår till följd av menopaus kan ha en stor inverkan på kvinnor, både sexuellt och på andra plan i livet. Den sexuella hälsan är en stor del av människors identitet och påverkar upplevelsen av välbefinnande. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor undviker att samtala om sexualitet och sexuell hälsa, och att speciellt kvinnor under och efter klimakteriet är en patientgrupp vars sexualitet ofta förbises. Syfte: Syftet med studien var att utifrån aktuell forskningslitteratur sammanställa kunskap om hur kvinnor upplever sin sexualitet och sexuella hälsa under och efter klimakteriet. Metod: Genom strukturerade databassökningar i PubMed, CINAHL och PsycINFO identifierades 15 artiklar med kvalitativ ansats relevanta för studiens syfte. Innehållsanalys genomfördes för att identifiera mönster i de olika artiklarna. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre huvudteman: Klimakteriets påverkan på sexualitet och sexuell hälsa, Kontextens betydelse för klimakteriet och den sexuella hälsan samt Föreställningar kring klimakteriet, kön och sexualitet.Av resultatet framkom att kvinnorna upplevde positiva och negativa effekter av menopaus i relation till sexualitet och sexuell hälsa. Emotionella aspekter av sexualitet såsom närhet och intimitet var viktiga för många av kvinnorna. Vidare visade litteraturstudien att normer och diskurser hade en negativ inverkan på kvinnornas inställning till klimakteriet samt att den kontext de befann sig i påverkade deras upplevelser av sexuell hälsa. Konklusion: För alla kvinnor är upplevelserna av klimakteriet och den sexuella hälsan unika, varför vårdpersonal alltid måste utgå från den individuella patientens behov och önskemål. Då kvinnor upplever att de inte får tillräckligt med information om klimakteriet i relation till sexualitet har hälso- och sjukvården en stor möjlighet till förbättringsarbete. Sjuksköterskor behöver bland annat bättre verktyg för att samtala med patienter om sexualitet och sexuell hälsa. Det är även viktigt att belysa de strukturer och diskurser som finns i samhället rörande kön och ålder då de påverkar både patienter och vårdpersonal. / Background: Physiological changes appearing due to menopause may have a great impact on women, both sexually, physically and emotionally. Sexual health is a big part of a person’s identity and effects the feeling of well-being. Previous research show that nurses avoid talking about sexuality and sexual health, and that especially women during and after menopause is a patient group whose sexuality is often overlooked. Aim: The purpose of this study was to compile, based on current research literature, knowledge about how women experience their sexuality and sexual health during and after menopause. Method: Through structural database searches in PubMed, CINAHL and PsycINFO 15 qualitative articles relevant for the study’s aim were identified. Content analysis was used to identify patterns in the different articles. Results: The content analysis resulted in three main themes: The effects of menopause on sexuality and sexual health, Contexts effecting menopause and sexual health and Stereotypes regarding menopause, gender and sexuality. The results show that women experienced positive and negative changes on sexuality and sexual health due to menopause. Emotional aspects of sexuality such as affection and intimacy were for many women important. It also showed that norms and discourses had a negative impact on women’s attitude towards reaching menopause and that the context the women were in had an effect on their experiences of sexual health. Conclusion: The experiences of menopause and sexual health are unique for all women, establishing that health care professionals always must base their care on every patient’s individual needs and requests. Since women feel that they do not get enough information regarding menopause and sexuality, health care has a great opportunity to undertake improvement. Nurses need better tools to discuss sexuality and sexual health with their patients. It is also important to bring the structures and discourses existing in society regarding gender and age into light, since they affect both patients and health care professionals.

ABSTRACT  Background: Hysterectomy is a surgical procedure involving the removal of the uterus. About every tenth woman in Sweden undergoes this surgical treatment. Hysterectomy is performed due to various causes such as endometriosis, fibroids, prolapse or bleeding disorders. Additionally, it can also be a life-saving measure in acute labour complications. Hysterectomy can be planned or acute. With increased knowledge and understanding of women's experiences and perceptions of hysterectomy, nurses can approach these women in a more person-centred way and thus promote their health and well-being.   Purpose: To shed light on women's experiences and perceptions of undergoing hysterectomy.   Method: A general literature review based on nine qualitative articles. The articles were found via the PubMed and CINAHL databases; their quality was assessed according to SBU's review template, and their content was analysed with manifest content analysis.   Results: Three categories related to undergoing hysterectomy were identified: an altered body, the importance of support and information, and altered sexual and reproductive health. Women's experiences and perceptions of undergoing hysterectomy touched on both positive and negative aspects.   Conclusion: Many women who undergo a hysterectomy have varied perceptions of it. The loss of the uterus often leads to changes in women's body image, social life and sexual and reproductive health. Women who received thorough information before the surgery experienced increased satisfaction with their care and increased patient participation. KASAM is a useful theory for analysing women's health and well-being during a hysterectomy. The results of the literature review can contribute to increased understanding of how the absence of the uterus can affect a woman.

Sammanfattning Bakgrund: År 2020 blev cirka 1,3 miljoner kvinnor i världen diagnostiserade med gynekologisk cancer. Cancersjukdomens process och cancerbehandlingen skapar besvär av fysisk, psykisk och social karaktär som kan påverka den sexuella hälsan samt kvinnornas kroppsbild. För att vårdpersonal ska kunna stödja de drabbade, kan verktyg som PLISSIT vara en hjälp vid förmedling av information och stöd. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med gynekologisk cancer upplever sin sexuella hälsa och kroppsbild samt hur de upplever informationen och stödet från vården. Metod: Arbetet är utfört som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Den inkluderar 19 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom. Fysisk påverkan, Psykisk påverkan, Påverkan på kroppsbild och Det upplevda stödet från vården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att sjukdomen och behandlingen påverkade den sexuella hälsan negativt och att informationen och stödet från vården var bristfälligt. Slutsats: Kvinnornas framkomna besvär samt brist på stöttning från vården, ledde till lidande för kvinnorna i studien. Detta skapar en utmaning för sjukvården där specialistsjuksköterskan har en nyckelfunktion i att erbjuda information och stöd. Nyckelord: Gynekologisk cancer, sexuell hälsa, kroppsbild, information, stöd.

No description available.

Sammanfattning  Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancertypen hos kvinnor och utgör en av de vanligaste och dödligaste cancerformerna. Att drabbas av och behandlas för bröstcancer, medför fysiska såväl som psykiska besvär, vilket påverkar den sexuella hälsan hos kvinnor. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa efter mastektomi och farmakologisk bröstcancerbehandling. Metod: Studien var en litteraturöversikt med utgångspunkt i 14 kvalitativa artiklar varav två av typen mixad metod, där enbart den kvalitativa delen använts. I analysen användes en femstegsstruktur av Friberg. Resultat: Resultatet sammanställer två huvudteman med fyra tillhörande subteman. Det första huvudtemat Att uppleva ett förändrat sexliv innehåller följande subteman: Att uppleva sexuella besvär och minskad sexlust och Att uppleva intimitet utan sex. Det andra huvudtemat lyder Att finna stöd i andra med tillhörande subteman: Att hantera och få stöd i den förändrade relationen och Att prata om sexuella besvär med hälso- och sjukvården. Slutsats: Att ha behandlats för bröstcancer medförde fysiska och psykiska besvär, vilket låg till grund för försämrad sexuell hälsa. Att ha fått sitt bröst borttaget och behövt hantera fysiska läkemedelsbiverkningar ledde till utmaningar för kvinnorna. Examensarbetet kan delge en inblick i den subjektiva upplevelsen utifrån kvinnors perspektiv, som har behandlats för bröstcancer. Det i sin följd kan leda till bättre förutsättningar för omvårdnad av patienter relaterat till sexuell hälsa.  Nyckelord: Bröstcancer, kvinnor, omvårdnad, sexuell hälsa & transition

Bakgrund: Sexuell hälsa har stor betydelse för många människors välmående och inkluderar både den mentala och fysiska hälsan. Patienter kan drabbas av sexuell dysfunktion både direkt och indirekt kopplat till sjukdom och deras livskvalitet kan därmed påverkas. Sjuksköterskan bör ha goda kunskaper om olika sjukdomar och behandlingar rörande sexualitet för att kunna ge patienten god omvårdnad. Patienter har beskrivit ett missnöje med bristande information gällande sexuell hälsa och flertalet uppger att sjuksköterskor inte vidrör ämnet i den utsträckning patienterna önskar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att samtala med patienter om sexuell hälsa. Metod: Denna studies inkluderade artiklar återfanns på databasen MEDLINE via sökmotorn PubMed. Artiklarna hade kvalitativa, kvantitativa och mixed-method ansatser. Data analyserades med tematisk analys enligt Aveyard. Resultat: I resultatet framkom totalt tre huvudteman och åtta subteman som besvarade studiens syfte samt frågeställning. De huvudteman som identifierades var Verksamhetens struktur, Normers påverkan och Det personliga inflytandet. Inom dessa teman framkom det att sjuksköterskorna ofta upplevde en osäkerhet som ledde till undvikande av samtal runt den sexuella hälsan. Osäkerheten grundade sig i flertalet faktorer såsom kunskapsbrist, brist på rutiner, otydligt ansvarsområde, personliga känslor samt oro för patientens reaktion. Utifrån normer om vem som var sexuellt aktiv tenderade sjuksköterskan att selektera vilka patienter som skulle delges information. Slutsats: Studien har påvisat den relevans sexuell hälsa har för människors livskvalitet och därmed även behovet av att sjuksköterskan att utbildas inom området för att kunna uppfylla patientens behov av rådgivning och information.

Mörk, A och Savik, K Jag är den jag är och jag är vid liv. En kvalitativ studie gällande unga vuxna med analatresi och Hirschsprungs sjukdom. Examensarbete i Sexologi 30 hp. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2018Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka unga vuxna med analatresi och Hirschsprungs sjukdom med fokus på frågor om sexualitet, relation till kroppen och social gemenskap. Studien syftar vidare till att belysa gruppens behov vid överlämningen från barnkliniken till vuxenvården. Empirin i studien innefattar tre olika fokusgruppsintervjuer med grupper sammansatta utifrån diagnos och kön. Totalt deltog 13 respondenter. I innehållsanalysen fokuserade vi på fem olika teman: familj och vänner, arbete och fritid, sjukvård, sex och relationer samt kroppen. Studien påvisar att sjukdomarna till viss del påverkar respondenternas vardagliga liv, och att respondenterna använder sig av olika copingstrategier för att hantera de problem som uppstår. Vidare framkommer att flera respondenter har svårt att få stöd och hjälp i vuxensjukvården och att det finns behov av ett mer utvecklat mottagande i densamma. Gemensamt för respondenterna var även glädjen över att leva. Nyckelord: analatresi, Hirschsprungs sjukdom, sexualitet, sexuell hälsa / Mörk, A and Savik, K. I am who I am and I am alive: A qualitative study of young adults with anorectal malformations and Hirschsprung disease. Degree Project in Sexology 30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2018. The purpose of this qualitative study was to investigate young adults with anorectal malformations and Hirschsprung disease with a focus on issues relating to sexuality, relationship to the body and social interactions. The study also aimed to highlight the groups’ needs during the handover from pediatrics to adult care. The empirical data in the study involve three different focus group interviews conducted with groups formed on basis of diagnosis and sex. In total, 13 respondents participated. The content analysis conducted focused on five different themes: family and friends, work and leisure, health, sex and relationships, and the body. The study indicates that the diseases to some extent affect the respondents in everyday life and that they use different coping strategies to deal with the problems that arise. Furthermore, it is clear that several of the respondents have difficulty in getting support and help in the adult care, and thus that there is a need for a more developed transition between pediatrics and adult care. The respondents also jointly expressed a joy of living.Keywords: anorectal malformations, Hirschsprung disease, sexuality, sexual health

Syfte: Syftet med den här studien var att utforska sexualiteten hos patienter med multipel skleros ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie där artiklarna söktes fram ur databaserna CINAHL och PsycInfo. Sökningarna resulterade i fem kvantitativa och tre kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier: Den sexuella aktiviteten, Svårigheter att samtala om sexualitet, Påverkan på partnerskap och Psykologisk påverkan. Utifrån kategorierna svårigheter att samtala om sexualitet inom vården och påverkan på partnerskapet framgår det att kommunikation är en betydelsefull faktor för att uppnå god sexualitet hos patienter med MS. Under kategorin påverkan på partnerskapet framgår det att patienter med MS upplever att de blivit en börda för sin partner och det påverkar partnerskapet negativt. Resultatet i kategorin psykologisk påverkan visade att depression är ett utbrett problem som påverkar sexualiteten. Slutsats: I studien framgår det att det är flertalet olika anledningar till att sexualiteten förändras hos personer med MS. Det kan vara av stor betydelse att finna nya sätt att utföra sexuella aktiviteter och utveckla sin sexualitet. Personer med MS kan känna sig försummade ifall de inte upplever att de blir tagna på allvar, vilket kan ge dem negativa känslor kring sig själva. Sjuksköterskors negativa ställning till att diskutera sexualitet och sexuell hälsa anses ha sitt ursprung i okunskap.