Syftet med föreliggande studie var att undersöka om och i sådana fall vilka faktorer som unga heterosexuella kvinnor upplevde som begränsande för sin sexualitet. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöktes i denna kvalitativa studie hur dessa deltagare upplevde sin sexualitet utifrån tre huvudområden; sociala strukturer, normer samt psykisk hälsa. Teorin “sexual scripting theory” applicerades på de tre huvudområdena, då paralleller drogs mellan dessa och teorins tre huvudbegrepp “cultural scripts”, “interpersonal scripts” och “intrapsychic scripts”. Resultatet av denna studie visade att patriarkala strukturer, samhällsideal, jämförelser med andra, förväntningar och föreställningar om kvinnans utseende samt beteende var hämmande för deltagarnas sexualitet. Resultatet visade även att det fanns tydliga samband mellan sexualiteten och den psykiska hälsan. Negativa sexuella erfarenheter upplevdes påverka deltagarnas psykiska hälsa och blev hämmande för framtida sexuella upplevelser. Många begränsande faktorer identifierades utifrån resultatet i denna studie och en inblick i deltagarnas förhållande till sin sexualitet utforskades.

Syftet med studien var att analysera framställningar om sexuell hälsa/ohälsa hos professionella i specialiserade verksamheter inom sexologi samt analysera vilka normer som framträder i deras berättelser. Studien genomfördes i diskursanalytisk anda där empirin samlades in med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer. Studien vilar på de teoretiska utgångspunkterna; normkritisk pedagogik och teorin om sexuella skript. Empirin visar att många fenomen läggs in i begreppen sexuell hälsa/ohälsa, så som tillfredsställelse, könsidentitet, sexuell identitet, acceptans, lidande, upptagenhet, konsekvenser. I empirin framställs normalpopulationen som norm, men de professionella framställer också normer i liten utsträckning utifrån ett heteronormativt perspektiv. Svårigheten att tala om sexologiska frågor synliggörs också i studien.

Bakgrund: Allt fler människor tillhör gruppen äldre. De går igenom både fysiologiska och psykiska förändringar under sin livstid som kan påverka den sexuella hälsan. Den sexuella hälsan är ett brett begrepp som inkluderar både kroppsliga och känslomässiga aspekter. Syfte: Att beskriva hur personer över 60 år upplever att åldrandet påverkar deras sexuella hälsa. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva artiklar med kvalitativ design. Dataanalysen utgick från Fribergs femstegsmodell. Resultat: Följande teman presenteras: Ökade barriärer för den sexuella hälsan, Förändrat sexuellt uttryck och Ökad sexuell frihet. Äldre upplever både positiva och negativa förändringar av sin sexuella hälsa. Genom att förhålla sig till dessa förändringar kunde de äldre uppleva att deras sexuella hälsa var fortsatt god, i vissa fall bättre. De upplevde även att åldern kunde medföra en sexuell frihet fri från ungdomens förpliktelser. Slutsats: Sexuell hälsa förknippas starkt med en relation. De som inte har ett sexuellt samliv kan komma att lägga sina sexuella behov åt sidan och anse att den delen av livet är över. Vid ett nytt förhållande kan dock lusten återupplivas. Det finns ett behov att uppdatera synen på den äldre sexuella människan. / Background: An increasing number of people belong to the older age group. They have undergone both physiological and psychological changes during their lifetime which may affect the sexual health. Sexual health is a broad concept that includes both bodily and emotional aspects. Purpose: To describe how people over the age of 60 experience the effects of aging affect their sexual health. Method: A literature review based on eleven articles with qualitative design. The databases CINAHL, Medline and Ageline were used. Data analysis was based on Friberg's five-step model. Result: The following themes are presented: Increased Barriers to Sexual Health, Changed Sexual Expression and Increased Sexual Freedom. Older people experience both positive and negative changes in their sexual health. By addressing these changes, the elderly could experience that their sexual health was still good, in some cases better. They also felt that age could lead to sexual freedom, free of youth's obligations. Conclusion: Sexual health is strongly associated with a relationship. Those who do not have sexual partnership may lay their sexual desire aside and consider that part of life to be over. However, in a new relationship, the desire can be revived. There is a need to update the view of the older sexual person.

Bakgrund: Kvinnors sexuella hälsa kan påverkas negativt av behandlingar mot bröstcancer samt orsaka lidande. Medicinsk behandling mot bröstcancer orsakar bland annat klimakteriebesvär, trötthet och håravfall, medan kirurgisk behandling kan påverka kvinnornas självbild. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hur den sexuella hälsan har påverkats av behandling mot bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa och kvantitativa forskningsresultat. Resultat: Tre kategorier identifierades i resultatet; nedsatt sexuell aktivitet, förändrad kroppsuppfattning och självbild samt relationens påverkan på den sexuella hälsan. De vanligaste biverkningarna som upplevdes var minskad sexuell lust och smärta vid samlag på grund av vaginal torrhet. Förlust av kvinnlighet till följd av mastektomi var en vanligt förekommande upplevelse hos kvinnorna. En stöttande och förstående partner belystes vara betydelsefullt och främjade deras sexuella hälsa. Konklusion: Kvinnors sexuella hälsa påverkas både mentalt och fysiskt av behandling mot bröstcancer vilket bör uppmärksammas av sjuksköterskor inom alla vårdinstanser. Det är viktigt att sjuksköterskor arbetar utifrån ett patientcentrerat förhållningssätt och anpassar information och stöd efter individuella önskemål och behov för att förebygga sexuell ohälsa. / Background: The sexual health might be negatively affected by breast cancer treatments and cause suffering for women. Medical treatments for breast cancer cause menopausal symptoms, fatigue and hair loss, while surgical treatments might affect women’s body image. Aim: To highlight women's experiences of how their sexual health has been affected by breast cancer treatments. Method: A literature review based on qualitative and quantitative research. Results: Three categories were identified in the result; reduced sexual activity, altered body image and the influence of relationships on the sexual health. The most common side effects that were experienced were reduced sexual desire and pain during sexual intercourse due to vaginal dryness. Loss of femininity as a result of mastectomy was a common experience among these women. It was found that a supportive and understanding partner is important to promote their sexual health. Conclusion: Women's sexual health is affected both mentally and physically by the breast cancer treatments, which should be observed by nurses in all health facilities. It is important that nurses are working from a patient centered approach and adjust information and support to individual requirements and needs to prevent sexual illness.

Bakgrund: Sexualitet är ett grundläggande behov och är starkt kopplat till hälsa, välbefinnande och att vara människa. En sjuksköterskas uppgift är att arbeta utifrån ICN:s etiska koder som är att främja hälsa, förebygga sjukdom, lindra lidande och återställa hälsa. Kommunikation är ett av sjuksköterskans viktigaste redskap för att kunna etablera en mellanmänsklig relation. Dock visar forskning att sjuksköterskor ofta undviker samtal kring sexualitet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera om sexualitet med patienter i olika vårdkontext. Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats som bygger på sex vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framkom fem huvudkategorier: Sjuksköterskors individuella inställningar styr, Patienters individuella behov avgör, Hinder i organisationen, Oklart vem som bär ansvaret, Behöver ökad kompetens för att ge mod med tolv underkategorier. Slutsats: Organisationen ses som det huvudsakliga hindret för att kommunikation kring sexualitet inte sker, eftersom organisationen inte bidrar med tid, stöd, miljö och riktlinjer. Fördomar och attityder påverkar sjuksköterskor och bidrar även till att kommunikation kring sexualiteten är lågt prioriterad. Sexualiteten anses fortfarande vara ett tabubelagt ämne. / Background: Sexuality is a basic need and is strongly linked to the health, well-being and being a human. A nurse's job is to work from ICN ethical codes is to promote health, prevent disease, alleviate suffering and restore health. Communication is one of the nurse's most important tool to establish an interpersonal relationship. However, research shows that nurses often avoid conversations about sexuality. Aim: The aim was to highlight nurses' experiences of communicating about sexuality with patients in different care contexts. Method: A literature-based study with qualitative approach based on six scientific articles. Results: Five main categories emerged from the analysis: Nurses individual settings control, patients' individual needs will determine, in the Barriers organization, unclear who is responsible, need greater skills to give courage with twelve subcategories. Conclusion: The organization is seen as the main obstacle to communication about sexuality does not happen, because the organization does not contribute time, aid, the environment and guidelines. Prejudices and attitudes affect nurses and also contributes to communication about sexuality is low priority. Sexuality is still considered a taboo subject.

Bakgrund: Perineala bristningar är vanligt förekommande vid vaginal förlossning. Bristningar kan leda till bland annat smärta i underlivet som i sin tur kan påverka den sexuella hälsan negativt. Befintlig forskning visar att en förlossningsställning kan påverka både uppkomsten samt graden av bristning, dock framkommer inte förklaring om varför. Syfte: Undersöka barnmorskors uppfattning av förlossningsställningens betydelse för perineala bristningar under utdrivningsskedet. Metod: Studien baseras på en fenomenografisk forskningsmetod där tio intervjuer har genomförts med barnmorskor från sex olika förlossningsavdelningar i södra och mellersta Sverige. Resultat: Förlossningsställningen uppfattas av barnmorskor kunna avlasta trycket mot perineum, undvika ett utdraget utdrivningsskede, vara avgörande för kvinnors kroppskontroll samt bidra till ett långsamt framfödande, vilket uppfattas minska risken för uppkomst av perineala bristningar. Förlossningsställningen uppfattas även kunna öka belastningen mot perineum, minska kvinnors möjlighet att själv kontrollera sin kropp samt bidra till spänd muskulatur i bäckenbotten, vilket uppfattas öka risken för perineala bristningar. I denna studie belyser även barnmorskor värdet av kommunikation med de födande kvinnorna under utdrivningsskedet. Detta uppfattas vara en av de viktigaste faktorerna för att förebygga perineala bristningar. Konklusion: Barnmorskor uppfattar att förlossningsställningen har olika betydelser för perineala bristningar. De för också ett resonemang kring varför och hur bristningar kan uppkomma samt förebyggas relaterat till olika förlossningsställningar. / Background: Perineal tears are common in vaginal delivery. The injury can lead to vaginal pain, which in turn can affect the sexual health negatively. Existing research shows that a birth position can influence both the onset and the degree of rupture, but does not reveal the explanation of why. Aim: Investigate midwives perception of the birth positions significans to perineal tearing during the second stage of labor. Method: The study is based on a phenomenographical research where ten interviews were conducted with midwives from six maternity hospitals in southern and central Sweden. Result: Birth positions is perceived by midwives to relieve pressure on the perineum, avoid prolonged second stage of labor, be crucial to women's body control and contribute to a slow birth, which is perceived to reduce the risk of perineal tearing. The birth position perceived also to be able to increase the pressure against the perineum, reduce women's ability to control their body and contribute to tense muscles in the pelvic floor, which is perceived to increase the risk of perineal tearing. This study also highlights the value of midwives communication with women giving birth during the second stage of labor. This is perceived to be one of the most important factors for the prevention of perineal tearing. Conclusion: Midwives perceive that birth position has different meanings for perineal tearing. Midwives also reason why and how perineal tearing can occur and be prevented related to different birth positions.

Background: Sexuality and sexual health are affected by many factors in a person’s life. A persons’ sexual health matters for their health in general. Nurses has an important role in giving a holistic care to patients, but nurses rarely ask about patients’ sexual health. Aim: The aim was to describe barriers and enabling factors for nurses talking to patients about sexuality and sexual health. Method: A literature review of 20 articles was performed. Results: The analysis resulted in barriers and enabling factors that where both of personal and organizational character. The main findings were that barriers to talking about sexuality and sexual health with the patient were feelings of discomfort, taboo, patients’ age, gender, cultural background and sexual orientation and also lack of time, education/knowledge and routines. Enabling factors for the discussion of sexuality were a good patient-nurse-relation, education, talking about sexuality in relation to the illness/treatment or using humor to bring up the topic. Conclusion: More education is needed about how to address sexuality with older people, HBTQ people and people from different cultures and religions. / Bakgrund: Sexualitet och sexuell hälsa påverkas av många olika faktorer i en människas liv. Den sexuella hälsan är viktig för människans totala upplevelse av hälsa. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge en holistisk omvårdnad, men sjuksköterskor frågar sällan patienter om deras sexuella hälsa.  Syfte: Syftet var att beskriva barriärer och möjliggörande faktorer för samtal mellan sjuksköterska och patient om sexualitet och sexuell hälsa.  Metod: En allmän litteraturstudie över 20 artiklar har genomförts.  Resultat: Analysen resulterade i barriärer och möjliggörande faktorer som var av både personliga och organisatoriska karaktärer. Huvud fynden var att barriärer för att prata om sexualitet och sexuell hälsa var känslor av obekvämhet, tabu, faktorer hos patienten såsom ålder, kön, kulturell bakgrund och sexuell läggning samt tidsbrist, otillräcklig utbildning/kunskapsluckor och otillräckliga rutiner. Möjliggörande faktorer var en god vårdrelation, utbildning, att prata om sexualitet i relation till sjukdom/behandling eller att använda humor för att tala om ämnet.  Slutsats: Resultatet visade att personliga värderingar och attityder ofta var anledning till att inte prata om sexualitet. Mer utbildning behövs för hur sexualitet kan adresseras hos äldre personer, HBTQ-personer och personer med olika kulturell och religiös bakgrund. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2019</p><p></p>

Bakgrund: År 2017 drabbades 2850 kvinnor av gynekologisk cancer. Det finns flertalet behandlingsstrategier där den vanligaste är kirurgi. Efter behandlingen kan många kvinnor befinna sig i ett lidande där den sexuella hälsan påverkas. Syfte: Att undersöka kvinnans upplevelse av sexuell hälsa efter behandling av gynekologisk cancer. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar där materialet grundades på kvinnors upplevelse av sexuell hälsa efter behandling av gynekologisk cancer. Artiklarna hittades på databaserna CINAHL och MEDLINE. Resultat: Resultatet visar på olikheter gällande kvinnors upplevelser av den sexuella hälsan efter behandling av gynekologisk cancer. De vanligaste förekommande förändringarna till följd av behandlingen var torra slemhinnor och förminskad vagina som ledde till smärta vid samlag och bidrog till minskad sexlust. Självkänslan påverkades hos många kvinnor och konsekvenserna av behandlingen inverkade på deras relationer. Deltagarna upplevde otillräcklig information om behandlingens effekter på den sexuella hälsan från vården. Konklusion: Behandlingen resulterade i förändringar på den sexuella hälsan som drabbade kvinnan både psykiskt och fysiskt. Många kvinnor önskade mer information och ett större stöd från sjukvården under sjukdomsförloppet. Sjuksköterskan har ett ansvar att bryta tystnaden och möta patientens känslor kring den förändrade sexualiteten. En ökad kunskap krävs för att förebygga ohälsa hos dessa patienter. / Background: 2850 women suffered from gynecological cancer year 2017. There are several treatment options and the most common one is surgery. After treatment many women suffer from issues regarding their sexual health. Aim: To explore women’s experiences of sexual health after treatment of gynecological cancer. Method: The study was made as a literature review based on qualitative articles where the women expressed their experience of sexual health after treatment of gynecological cancer. The articles were found on the two databases CINAHL and MEDLINE. Result: The result shows that the women had different experiences of how gynecological cancer and the treatment affected their sexual health. The most common effects of the treatment was dry mucous membrane and shortened vagina that made intercourse painful which decreased their libido. For many of the women their self esteem was affected and the majority expressed that the consequences of the treatment had an impact on their relationship. The women of the study experienced a lack of information about the treatments effects on their sexual health from health care providers. Conclusion: The treatment resulted in a change in the womens’ sexual health that affected them both physically and mentally. The women would have appreciated more information and a greater support from healthcare providers during the time of the disease. Nurses have a responsibility to break the silence and meet the patients’ needs when it comes to the change in sexuality. More knowledge is necessary to prevent illness when it comes to these patients.

Bakgrund: Cancer är en vanligt förekommande sjukdom som kan påverka patienters sexuella hälsa negativt. Sexuell hälsa är ett tillstånd av balans mellan välbefinnande och sexualitet, vilket inkluderar emotionella, fysiska och sociala aspekter. Patienter med cancer har olika behov kring hur den sexuella hälsan ska hanteras av sjuksköterskan. Vissa patienter upplever skamkänslor och vill på grund av dessa undvika ämnet, medan andra önskar att deras sexuella hälsa inkluderas i omvårdnaden. Det åligger sjuksköterskans ansvar att adressera frågor rörande sexuell hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att kommunicera om sexuell hälsa med patienter som har en cancersjukdom. Metod: Litteraturöversikten baserades på 10 vetenskapliga artiklar, varav fyra kvalitativa, fem kvantitativa och en mixad metod. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Dataanalysen utfördes i enlighet med Fribergs modell. Resultat: I resultatet presenteras fyra huvudteman; Tidsbrist, ett hinder i samtalet om sexuell hälsa, Sjuksköterskans känsla kring det sexuella samtalet, Sjuksköterskans antaganden om patienternas behov ochSjuksköterskans kunskapsbrist gällande den sexuella hälsan. Resultatet visar att dessa huvudteman tillsammans utgör hinder för sjuksköterskor i kommunikationen gällande sexuell hälsa inom den onkologiska omvårdnaden.   Diskussion: Litteraturöversiktens resultat diskuteras utifrån Joyce Travelbees interaktionsteori. I diskussionen belyses sjuksköterskornas känslor av det sexuella samtalet, samt deras upplevelser kring kunskapsbristen som ett kommunikationshinder med patienter med en cancerdiagnos. / Background: Cancer is a common disease that can have a negative impact on patients' sexual health. Sexual health is a state of balance between well-being and sexuality, which includes emotional, physical and social aspects. Patients with cancer have different needs for how the sexual health should be handled by the nurse. Some patients experience feelings of shame and, because of this, want to avoid the topic, while others wish for their sexual health to be included in the nursing care. It is the responsibility of the nurse to address issues relating to sexual health.  Aim: The aim was to describe nurses’ experiences in communicating about sexual health with patients who have a cancer illness. Method: The literature review was based on 10 scientific articles, of which four were qualitative, five quantitative and one mixed method. The articles were obtained from the databases PubMed and Cinahl Complete. The data analysis was carried out in accordance with Friberg's model. Results: In the result, four main themes are presented; Lack of time, an obstacle in the conversation about sexual health, The nurse's feeling about the sexual conversation, The nurse's assumptions about the patients' needs and The nurse's lack of knowledge regarding sexual health. The result shows that these main themes together hinder nurses in the communication regarding sexual health within the oncological nursing. Discussion: The results of the literature review are discussed based on Joyce Travelbee's interaction theory. The discussion sheds light on the nurses' feelings regarding the sexual conversation, as well as their experiences about the lack of knowledge as a communication barrier with patients with a cancer diagnosis.

I barnmorskans profession ingår det att möta ungdomar genom samtal och rådgivning för att främja deras sexuella hälsa. Barnmorskan kan arbeta hälsofrämjande genom att identifiera hälsorisker samt informera om sex- och samlevnad och STI (Sexually Transmitted Infections). Klamydia är den mest förekommande bland alla STI och antal smittade av klamydia ses högst bland ungdomar. Kondom är det enda preventivmedlet som skyddar mot STI. Forskning visar på att kondomanvändningen minskar och att ungdomar fokuserar mer på oönskad graviditet än risken att bli smittad av någon form av STI. Syftet med den här studien är att beskriva ungdomars tankar om kondom och kondomanvändning. En kvalitativ ansats valdes för att kunna belysa de tankar och erfarenheter ungdomarna har. Undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i västra Sverige där 68 ungdomar deltog. Materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade enkäter som sedan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Fyra framträdande kategorier skapades i resultatet: att känna trygghet, att känna tillit i en relation, minskat ansvarstagande samt hinder för kondomanvändning. I diskussionen förs ett resonemang om att ungdomar anser att kondom minskar den positiva upplevelsen av sex samtidigt som den ger trygghet när den används. Kondom används mest vid tillfälliga sexuella relationer medan vid en längre sexuell relation används kondom i mindre utsträckning. Ungdomarna uppger att de upplever hinder med kondomanvändning och har ibland svårt att ta initiativ till kondom. Bättre sex- och samlevnadsundervisning kan leda till att kondomanvändningen ökar och sexuell hälsa främjas. / Program: Barnmorskeutbildning