Sexualitet är ett grundläggande behov, om vilket patienten behöver kunskap för att utföra egenvård efter sjukdom. Hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken till akut sjukvård och patienterna har ofta frågor om sexualitet i relation till sjukdom. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka sjuksköterskans roll inom sexualrådgivning till patienter med hjärtsjukdom. Litteraturöversikten baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserats, tematiserats och sammanställts i kategorier respektive underkategorier. Trots upplevt ansvar utförs sexualrådgivning i liten omfattning. Faktorer som påverkar sjuksköterskans roll visade sig vara ”Tillgängligt material”, ”Kunskap och utbildning”, ”Kön och ålder”, ”Språk och kultur” samt ”Tidsaspekt, organisatoriska riktlinjer och policys”. Sjuksköterskan kan stötta patienten till egenvård, liksom anpassning till förändrad sexuell hälsa. Att informera patienten förutsätter sjuksköterskans kunskap inom ämnet. Sjuksköterskan behöver utbildning i hur sexuell hälsa påverkas av hjärtsjukdom. Vidare forskning krävs för att undersöka vad som kan tänkas öka sjuksköterskors sexualrådgivning.

Bakgrund: I Sverige insjuknar cirka 50 000 personer i cancer varje år. Att leva med en cancersjukdom innebär många förändringar och utmaningar för den som drabbats. I nuvarande vårdprogram lyfts att sjuksköterskan ska informera om sjukdomens och behandlingens påverkan på den sexuella hälsan, trots detta visar studier att frågan inte lyfts i större utsträckning. Det blir då viktigt att undersöka varför detta inte genomförs, särskilt då det av patienterna uttrycks en önskan om att få samtala om sexuell hälsa.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om sexuell hälsa med patienter inom ramen för onkologisk omvårdnad.  Metod: En litteraturstudie som genomfördes med systematisk ansats. Inkluderade studier har analyserats med innehållsanalys.  Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att sexuell hälsa var viktigt för individen, dock upplevde de sig ofta sakna kunskap och färdighet i att samtala om sexuell hälsa. Faktorer som rörde vårdens organisation, sjuksköterskans utbildning, kunskaper i kommunikation samt personlig trygghet i ämnet påverkade erfarenheterna av att samtala om sexuell hälsa.  Konklusion: Att samtala om sexuell hälsa med patienterna ingår i sjuksköterskors omvårdnadsansvar. Mer utbildning och träning i samtalsteknik riktat mot att samtala om sexuell hälsa behövs därför. Fler sjukvårdsinrättningar bör dessutom införa rutinmässig skattning av sexuell hälsa.

Introduktion/Bakgrund: Livmoderhalscancer är globalt sett den fjärde vanligaste cancerformen hos kvinnor där flera hundra tusen kvinnor varje år dör till följd av sjukdomen. Behandling av livmoderhalscancer kan medföra fysiologiska förändringar i de kvinnliga genitalierna. Forskning kring tidigare cancersjukdomar har påvisat att den sexuella hälsan kan påverkas efter behandlingen. Syftet med studien är att belysa kvinnors erfarenheter av sin sexuella hälsa efter behandling av livmoderhalscancer. Metod: Litteraturstudien har utgått från Polit och Becks (2021) nio steg. Databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo användes. Efter en systematisk sökning i databaserna och kvalitetsgranskning utifrån Polit och Becks (2021) granskningsmallar, valdes 11 artiklar ut till resultatet. Artiklarna var utav både kvantitativ- och kvalitativ metod.  Resultat: Den sexuella hälsan upplevdes hos majoriteten av kvinnorna vara negativt påverkad efter behandling, där olika faktorer hade inverkan. Påverkan på kroppsbild, kvinnlighet och kroppsuppfattning var erfarenheter som kvinnor ansåg hade påverkan på sexualitet och sexuell hälsa. Kvinnorna erfara även att lusten och intresset för samlag förändrades samt relationer.  Däremot fanns det kvinnor som inte erfara att den sexuella hälsan påverkades. Slutsats: Utefter litteraturstudiens resultat kan slutsatsen om att behandling medför att kvinnor upplevde både fysiska och psykiska konsekvenser som påverkar den sexuella hälsan dras.

SAMMANFATTNING Bakgrund Sexualitet och sexuell hälsa är en del av den holistiska omvårdnaden som sjuksköterskan bedriver. Sexualitet har en central del i att vara människa och det finns en rad sjukdomar eller sjukdomstillstånd som påverkar den sexuella hälsan. I sjuksköterskans ansvar finns att ge lämplig, adekvat och lättillgänglig information till patienten för att främja den upplevda hälsan. Trots detta visar forskning på att sjuksköterskan inte tar upp sexualitet och sexuell hälsa i samtal med patienten. Syfte Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienten kring sexualitet och sexuell hälsa. Metod En litteraturöversikt utfördes och baserades på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL complete. Artiklarna analyserades och presenteras i en artikelmatris. De sammanställdes efter identifierade nyckelord i tre huvudteman. Resultat Majoriteten av sjuksköterskorna har kunskap i att patientens sexualitet och sexuella hälsa kan påverkas av sjukdom och de upplevde en känsla av ansvar i att ta upp ämnet under samtal med patienten. Resultatet framställs under tre huvudteman; "Sjuksköterskans attityd och uppfattning", "Sjuksköterskans kunskap och utbildning" samt "Arbetsmiljö och organisatoriska faktorer" och beskriver faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienten kring sexualitet och sexuell hälsa. Slutsats Mer utbildning krävs för sjuksköterskor inom ämnet, speciellt på grundläggande nivå, men även löpande vidareutbildning inom specifika områden. Genom att ge sjuksköterskorna möjlighet till ökad kunskap, tydligare rutiner och reflektion över ämnet kan de förse patienten med en mer holistisk omvårdnad och bidra till förbättrad livskvalitet.

Bakgrund: Den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor är bröstcancer. De olika behandlingsformerna som finns har en stor mängd biverkningar där sexuell dysfunktion är en av de mest förekommande.   Syfte: Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av förändrad sexuell hälsa i samband med bröstcancer   Metod: En litteraturöversikt som inkluderade tolv vetenskapliga artiklar genomfördes efter sökningar i CINAHL och PubMed. Inkluderade artiklar analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarks sexfasmodell.  Resultat: Det som framställdes i resultatet var två huvudteman samt fyra subteman. Det första huvudtemat Den förändrade kroppen mynnades ut i två subteman; kroppslig funktion och kvinnlig identitet Det andra temat Kommunikationsbehov resulterade också i två subteman; hälso- och sjukvården och relationer.  Slutsats: Kvinnors sexuella hälsa i samband med bröstcancer adresserades sällan av vårdpersonalen.  Då sexuell dysfunktion är vanligt förekommande i samband med bröstcancer och behandlingen är det viktigt att ämnet uppmärksammas och adresseras inom cancervården, eftersom kvinnor upplever olika utmaningar för att bibehålla sin sexuella hälsa, kroppsbild och femininitet. Fortsatt forskning och kvalitetsutveckling inom vården kan bidra till att förbättra kvinnors upplevda sexuella hälsa i samband med bröstcancer.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor där många överlever. Däremot kan behandlingen ge svåra biverkningar och ibland bestående symtom. Detta kan påverka hälsan vilket i sin tur kan påverka den sexuella hälsan.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa efter genomgången bröstcancer.  Metod: Den design som användes var en litteraturstudie. En systematisk litteratursökning har genomförts i två databaser. Insamlad data har avgränsats till år 2018-2023. Forskningsetiska aspekter har tagits i beaktande och kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av en granskningsmall från Malmö Högskola. Slutligen utfördes en analys. Resultat: Resultatet grundade sig i nio vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa och sex kvantitativa. De kategorier som identifierades var förändrad sexualitet och intimitet, förändrad kropps- och självbild, relationens påverkan på sexuellt samliv samt information.  Slutsats: Efter genomgången bröstcancer upplevde den största delen av kvinnor försämrad sexuell funktion och därmed ihållande påverkan på sexuell hälsa. Kvinnor upplevde även påverkan på kroppsbilden samt relationen. Det fanns ett samband mellan KASAM och sexuell hälsa.

Background: Prostate cancer is the most common form of cancer among men in Sweden. Many people that are diagnosed or going through treatment for the disease experiences negative side effects. It´s not uncommon with side effects that give problems with sexual health. Aim: The objective of the study is to investigate the connection between problems with worry/anxiety/depression and sexual activity and perceived sexual function for men with prostate cancer. Method: This study was conducted as a quantitative cross-sectional study, as part of a larger ongoing study, with data collected from members in the SPCF (Svenska Prostatacancer Förbundet) with help of questionnaires. Data collected from 3165 men who regardless of treatment and age were analyzed and studied by division into two groups. Results: The results showed that men who has problems with any form of worry/anxiety/depression are less sexually active than men who not had problems. It also shows that men with less sexual activity think themselves as less satisfied than men with no problems. Conclusion: The study shows that there is a connection between worry/anxiety/depression and sexual activity and perceived sexual function on men with prostate cancer. Various finds have been discovered in the study and knowledge gaps have been illustrated. Nurses can use the schedule as a help whit their work about the sexual health.

Allogen SCT, kan ge biverkningar på mäns sexuella hälsa i form utav minskat sexuellt intresse, skador på genitalierna och sexuell dysfunktion men även psykiska påfrestningarna från grundsjukdomen och behandlingen kan påverka patienternas sexuella hälsa. Detta examensarbete ingick i ett kvalitetsutvecklingsprojekt i vilket välbefinnande efter allogen stamcellstransplantation undersöktes. I projektet ingick tio studenter som tillsammans gick igenom journalhandlingar för patienter som genomgått allogen STC, för att ta reda på hur patienternas välbefinnande påverkades under ett år efter allogen SCT. Syftet med detta examensarbete var att beskriva i vilken omfattning sexuell hälsa dokumenteras samt vilka eventuella problem med sexuell hälsa som dokumenterats i patientjournaler hos män under det första året efter genomgången allogen SCT. Examensarbetet var en retrospektiv, longitudinell, ickeexperimentell empirisk uppföljningsstudie med en kvalitativ ansats. Examensarbetets urval var konsekutivt och bestod i 24 patientjournaler rörande manliga patienter som genomgott allogen SCT mellan åren 2004- 2006. Resultatet av journalgranskningen redovisades deskriptivt i tabellform och även i löpande text. Resultatet visar att i 29 % av de granskade journalerna fanns dokumentation rörande sexuell hälsa och att det i samtliga fall rörde sig om fysiologiska problem som drabbat patienternas genitalier. Endast i ett fall hade det dokumenterats någonting om patientens psykosociala upplevelse i förhållande till de fysiologiska problemen med sexuell hälsa. Resultatet antyder att vårdgivaren i få fall dokumenterar sexuell hälsa.

Bakgrund: Årligen insjuknar 2800 kvinnor med gynekologisk cancer och behandlingen påverkar såväl kropp som själ och inte minst den sexuella hälsan. Samtal om sexuell hälsa har därför en stor betydelse för patienten för att kunna få information och kunskap i ämnet. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar innebär bland annat att utföra samtal om den sexuella hälsan samt göra patienten delaktig i den egna omvårdnaden. Studier pekar även på att patienter inte får samtala om sexualitet i den utsträckning de önskar. Syfte: Beskriva sjuksköterskors uppfattningar om att samtala om sexuell hälsa med patienter under behandling av gynekologisk cancersjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier; Kunskapsbrist, Ansvar i samtalet, Arbetssituationens betydelse och Att beröra ämnet sexuell hälsa. Sjuksköterskor anser sig ha otillräcklig kunskap och utbildning i sexuell hälsa och hur gynekologisk cancer påverkar den. Flertalet sjuksköterskor anser att det inte ingår i deras profession. Tidens betydelse för att hålla samtal var en faktor som skapade hinder i sjuksköterskors möjligheter för utförandet såväl som organisationens kultur och personalbrist. Ett flertal sjuksköterskor uppfattar även sexualitet som ett obekvämt ämne som är svårt att tala om. Diskussion: Sjuksköterskor har olika uppfattningar om den sexuella hälsans plats i omvårdnaden. De behöver därmed såväl kunskap som vilja för att kunna samtala om sexuell hälsa i omvårdnadsarbetet för patienter under behandling av gynekologisk cancersjukdom. Det ställer krav på sjuksköterskeutbildningens innehåll och att organisationen inom vården avsätter erforderliga resurser så att samtalen kan komma till stånd.

Den vanligaste cancerformen för kvinnor är bröstcancer. Att bli diagnostiserad ochbehandlad innebär fysiskt trauma men även psykisk påfrestning. Sexuell hälsa är viktigtför välbefinnande och livskvalité. Syftet med denna litteraturstudie var därför attbeskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa i samband med bröstcancer. I studiensanalys ingick 13 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ manifestinnehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier; minskad lust och upphetsning,svårigheter och smärta vid samlag, en förlust av sin tidigare kropp, känslan att förlorafemininiteten och självförtroendet, bröstcancerns påverkan på relationer och strategieroch hantering av sexualiteten. I resultatet framkom att kvinnor påverkades på mångasätt av bröstcancern och behandlingen, både psykiskt och fysiskt. Problematik somuppstod var bland annat smärta vid samlag, minskad sexuell lust, förändrad kroppsbild,minskad vaginal lubrikation, förlust av femininitet samt förändrad relation till sinpartner men även sig själv. Det ansågs viktigt med stöd från omgivningen ochsjukvårdspersonal. Dock framkom det att sjukvårdspersonal inte kunde stötta kvinnornaeller ge tillräcklig information. Genom att tillämpa PLISSIT-modellen kansjukvårdspersonal stötta kvinnor med sexuellt relaterade problem bättre.