No description available.

I wrote this work with the nation's Bicentennial Celebration in mind. I was completed on Dec. 1, 1975. I hope the musicians who perform it will do so with the same attitude of pride in being an American that I feel and that I experienced as I wrote it. The underlying motive, in the beginning, was to write a "Bicentennial piece" that would be totally different from other works that would be most surely coming out in the '75-'76 Bicentennial year. I chose the vocal medium first because the ability to sing is God's gift to man. It is 'natural' music. I chose the brass accompaniment because of the power of the instruments themselves, hinting at the power of the nation. I chose percussion to add flare, variety, and vitality, the very pulse and drive of the nation. To my knowledge, the Mayflower Compact, the Declaration of Independence, the Preamble to the Constitution, and the Pledge to the Flag had never before been set to music as I did in America Sings. These are relatively obscure documents in the music world and yet so vital to America's history. I combined the two: 4 significant documents in the history of the nation, and musical treatise. Finally, the original status of these documents was that they were to be read or recited; so the Narrator provides the continuing story of why America Sings. There are two basic musical ideas that seem to recur throughout the piece. One is the use if V-I-V scale degree pattern in both vocal and brass parts. This recurring pattern gives the feeling of "looking upward." The other is a recurring I-V melody bass pattern in the tuba and timpani parts, implying an old American march. The piece is in oratorio form.

Thesis (M.M.)--Boston University. N.B.: Bib record not available

Studiens syfte är att se ifall det är möjligt att under en kortare tid bli en bättre a-vistaläsare. För att undersöka detta har jag under en åttaveckorsperiod övat a-vista 15 minuter per dag, med hjälp av en bok just för a-vistaläsning. Ett urval av dessa övningstillfällen har jag videofilmat. Jag har också använt mig av loggbok för att dokumentera mina upplevelser av min egen process. Som teoretisk utgångspunkt har jag valt ett multimodalt designteoretiskt perspektiv. I resultatet visas hur olika resurser hanteras, samt hur progression i lärandet har varit. Det framkommer att jag under denna period har lärt mig att läsa a-vista bättre än innan. Jag använde mig av kroppsliga resurser i ganska stor utsträckning då jag övade a-vistaläsning. I diskussionen beskriver jag utifrån det designteoretiska perspektivet hur förutsättningarna utifrån den valda boken har varit, samt vilka resurser som användes vid lärandet. / The purpose of this study is to find out if it is possible to become better at sight-reading melodies during a shorter period, in this case eight weeks with 15 minutes of daily training. With a video recorder, I have documented a selection of daily training sessions based on a book that specifically focuses on sight-reading melodies. Furthermore, I have written a logbook to document my personal experiences during the process. Theoretical perspective is design theory. The results shows how different resources are handled, and the learning progression of the process are described. It appears that I during this period, have become better at sight-reading melodies and it is also clear that I use bodily resources quite a lot while practicing sight-reading. Lastly, in the last chapter I discuss the preconditions given by the book and what resources that has been created during my learning period.

This thesis is written as an experiment in instrumentation and the factors of technical limitations of the typical Class C high school band. The criteria used in determining the instrumentation and the difficulty of the composition are certain findings with regard to grading of high school band music as found in John Phillip Dalby's Doctoral Dissertation, A STUDY OF INSTRUMENTATION, MUSICAL ACTIVITIES AND TECHNICAL COMPETENCE AS FACTORS IN ARRANGING FOR HIGH SCHOOL BAND.

The chansonnier held by the Biblioteca Casanatense in Rome, designated Codex 2856 (0. V. 208), is a handsome volume containing 123 polyphonic compositions in the style of the Franco-Flemish School, circa 1450 to 1400. Although no text beyond the incipit is found in the manuscript, the value of the source is enhanced by the names of the composers of 106 of the compositions. Volume one focuses on the manuscript, giving a physical description of the manuscript, recounting the history of the manuscript, and includes discussion of selected composers and a concordance. Volume two contains the music of the chansonnier Biblioteca casanatense 2856.

The objective of the project was to examine the possibility to use machine lear- ning without prior knowledge of machine learning or of mathematics and if that is possible also explore the possibility to use machine learning to interpret a picture of a piece of sheet music. The capacity of detecting notes from images of sheet music in the produced model was then compared to an existing pro- gram called Audiveris. The result became a model later used in a comparison with the program Audiveris. The comparison resulted in Audiveris finding al- most 100% of the notes but the new model only being able to detect about a third. The reasons for the big difference were probably: first that Audiveris has been in development for many years and secondly that the training data used for the new model wasn’t enough varied and complicated. To further increase the ability of the new model ́s skill the main point would be the need for more trai- ning data at the training of the model. Even then you need to supply a variation in the data ́s content and its degree of difficulty which is more varied then the first training data. / Målet med projektet har varit att undersöka om det går att applicera maskininlärning utan att ha kunskaper av maskininlärning och matematik sedan tidigare samt om detta är möjligt också undersöka om det går att använda maskininlärning för att tolka en bild av nottecken för musik. Detta användes sedan för att jämföra dess förmåga att upptäcka noter med ett redan existerande program kallat Audiveris. Metoden som användes var att bilder märktes med information om dess innehåll och sedan användes dessa bilder för att träna en maskininlärningsmodell att tolka bilder av nottecken. Sedan gjordes en manuell jämförelse av Audiveris resultat samt resultatet från maskininlärningsmodellen efter att den tränats på de nya notbilderna. Resultatet blev en modell som sedan användes vid jämförelsen med Audiveris. Den jämförelsen resulterade i att Audiveris visade sig bättre än den nytränade modellen då Audiveris hittade nästan 100% av noterna på bilden medan den nya modellen bara hittade cirka 33.3%. Orsaken till den stora skillnaden på upptäckande av nottecken berodde antagligen till stor del på två saker: den första att Audiveris utvecklats under många år och den andra att träningsdatat som användes till den nya modellen inte var tillräckligt varierat och komplicerat. För att vidareutveckla den nya modellens färdighet skulle framför allt mer träningsdata behöva användas vid träningsmomentet. Även då behövde man se till att variationen av material och dess svårighetsgrad blev mer varierat än vid grundmaterialet.

A symphony in three movements with parts for piccolo, 2 flutes, 2 oboes, 2 clarinets, 2 bassoons, 4 horns(?), 3 trumpets, 3 trombones, 1 tuba, 1 timpanist, 1 cymbal, 1 triangle, 1 xylophone, 1 piano, 1 harp, violins one and two, viola, cello, and standing bass(?)

Som gitarrist är det inte ovanligt att ens förmåga till notläsning blir ifrågasatt, av både andra gitarrister såväl som medmusiker. Jag har genom det här arbetet undersökt vilka underliggande faktorer som kan spela in i varför det är så svårt att spela efter noter på gitarren samt analyserat mitt eget lärande och vilken utveckling jag har observerat hos mig själv efter åtta veckor av fokuserat övande på a vista. Jag har arbetat utifrån ett designteoretiskt perspektiv, och analyserat min progression med hjälp av loggbok och videoinspelning samt analyserat läroböcker som berör a vista och ackompanjemang. Det jag fann var att det finns en skillnad i läroböckerna gällande vilket teckensystem som föredras att användas för att lära sig spela a vista gentemot att lära sig spela ackompanjemang, och att dessa två aspekter av gitarr särskiljs. Jag fann också att min egen utveckling främjades av att jobba på ett strukturerat sätt med a vista. Slutligen så för jag en diskussion kring mitt resultat och tidigare forskning, samt det teoretiska perspektiv som jag använt i den här studien. / As a guitarist, it is not uncommon for one's ability to read sheet music to be questioned, both by other guitarists as well as fellow musicians. In this paper, I have investigated what underlying factors may play a role in why it is so difficult to sight read on the guitar, as well as analyzed my own learning and what improvement I could observe in myself after eight weeks where I practiced sight reading. Using design theory, I analyzed my progression with the help of a practice journal and video recording. I also analyzed textbooks that focus on sight reading and accompaniment. What I found was that there is a difference in which notation system teachers choose to use when teaching sight reading versus accompaniment, and that these two aspects of guitar are separated. I also found that my own improvement benefitted from working in such a structured environment. I  also discuss what it could mean to work with these two different forms of guitar playing.

No description available.