As histórias de Sherlock Holmes cativam inúmeros leitores desde que o primeiro romance foi publicado em 1887 pelo autor escocês Sir Arthur Conan Doyle. As aventuras vividas pelo grande detetive Sherlock Holmes e seu companheiro Dr. John Watson têm sido adaptadas para outras mídias desde 1890, e épocas diferentes apresentam diferentes interpretações das personagens. Duas das mais recentes adaptações televisivas, Sherlock (2010 –), da BBC, e Elementary (2012 –), da CBS, se passam na contemporaneidade, inspirando uma reconfiguração das personagens, principalmente a de John Watson, considerando o fato de que ele não é mais o principal narrador das histórias na mídia audiovisual – o narrador fílmico é quem cumpre esse papel –, abrindo novas possibilidades para os papéis da personagem. Tais possibilidades motivam esta dissertação, que propõe um estudo da caracterização da personagem literária nos romances Um estudo em vermelho (1887) e O cão dos Baskerville (1902), para então considerar sua nova caracterização nas duas séries televisivas mencionadas acima. O trabalho, portanto, está dividido em quatro capítulos. O primeiro apresenta uma introdução ao autor e a relação com sua própria obra, além de um panorama histórico das adaptações fílmicas e televisivas, enfatizando as caracterizações de Watson nelas. O segundo apresenta as teorias que alicerçam a análise, particularmente a narratologia literária de Mieke Bal (2009), a narratologia fílmica de Peter Verstraten (2009), e as considerações de Jason Mittell (2015) acerca da personagem televisiva. Os capítulos três e quatro trazem as análises dos romances e séries de televisão respectivamente, focando nas (re)configurações da personagem Watson. Ao final deste trabalho, esperamos ter contribuído para um aprofundamento e diversificação dos estudos de personagem a partir de referenciais narratológicos, linha de estudos pouco desenvolvida, especialmente no Brasil. Da mesma forma, pretendemos demonstrar como adaptações televisivas exploram e amplificam o papel de personagens-narradoras, dando a elas e a outras personagens mais autonomia na obra audiovisual. / The Sherlock Holmes stories have captivated innumerous readers since the first novel was published in 1887 by Scottish author Sir Arthur Conan Doyle. The adventures lived by the Great Detective Sherlock Holmes and his companion Dr. John Watson have been adapted to other media from as early as 1890, and different times present different portrayals of the characters. Two of the latest television adaptations, BBC’s Sherlock (2010 –) and CBS’s Elementary (2012 –), are set in contemporary times, inspiring a reconfiguration of the characters, especially John Watson, considering the fact that he is not the main narrator of the stories in the audiovisual medium – the filmic narrator fulfills that function –, opening new possibilities for the character’s roles. These possibilities motivate this thesis, and we propose a study of the characterization of the literary character in the novels A Study in Scarlet (1887) and The Hound of the Baskervilles (1902), so that we can consider the new Watson’s characterization in the two television series aforementioned. Therefore, the thesis is divided into four chapters. The first presents an introduction to the author and his relation to his own work, along with a historical overview of film and television adaptations, emphasizing Watson’s characterization. The second presents the theoretical framework of the analyses, particularly the literary narratology as proposed by Mieke Bal (2009), film narratology as proposed by Peter Verstraten (2009), and Jason Mittell’s (2015) considerations about television characters. Chapters three and four are dedicated to the analyses of the novels and television series respectively, focusing on Watson’s (re)configurations. By the end of this work, we hope to have contributed to the further development and diversification of character studies with the use of narratological references, an undeveloped line of studies, especially in Brazil. In addition, we hope to demonstrate how television adaptations explore and amplify the role of character-narrators, giving them and other characters more autonomy in the audiovisual work.

Denna studie syftar till att se vilka skillnader som går att urskilja mellan tre olika svenska översättningar av Arthur Conan Doyles A study in scarlet. Vidare syftar studien också till att se hur dessa skillnader förhåller sig till den så kallade nyöversättningshypotesen, som menar att varje ny översättning blir allt mer lik källtexten, samt de olika översättningsideal som varit norm under respektive tillkomsttid. Genom dels en kvantitativ analys och dels kvalitativ närläsning studeras språkliga, kulturella och övriga faktorer. Studien visar att nyöversättningshypotesen främst går att verifiera gällande språkliga faktorer och att samtliga översättningar till stor del speglar sina respektive samtiders översättningsideal. Det gör att lärare i de flesta fall kan välja översättningar efter hur bra deras respektive samtidsideal passar läsningens didaktiska syfte. Studien visar också på olika aspekter i A study in scarlet som i översättning försvårar läsarens förståelse av texten, vilket också är nyttigt för lärare att vara medvetna om i val av utgåva.

<p>Uppsatsen ingår i kursen Skapande svenska C, 30 hp inom ämnet Litteraturvetenskap vid Umeå Universitet.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnorna i BBCs serie ”Sherlock” representeras och förhåller sig till traditionella könsroller. Då serien är en nytolkande version som utspelar sig på 2000-talet till skillnad från originalen som utspelar sig drygt 100 år tidigare blir det intressant att undersöka hur mycket som förändras från originalen av Sir Arthur Conan Doyle. Karaktärerna har genomgått stor förändring genom denna nytolkning, och även nya karaktärer har skapats för serien. I analysen kommer bland annat Connells teorier om genus att användas för att definiera genus och fastställa hur en man och kvinna bör vara enligt samhällets normer, detta kompletteras med D.H Meehans definierade stereotyper. Två avsnitt av serien kommer att användas i analysen, med fokus på tre kvinnliga karaktärer: En som återfinns i originalen, samt två nya. Dessa karaktärer kommer att analyseras genom att undersöka utvalda scener där de samspelar med Sherlock Holmes. Analysen sker genom en semiotisk analys, samt kvalitativ textanalys. Jag använder mig av Roland Barthes begrepp denotation och konnotation vid scenanalysen, detta för att undersöka vad som utmärker kvinnorna i serien. Egenskaperna dessa kvinnor besitter kommer sedan att ställas mot mina valda teorier, detta för att fastställa hur väl karaktärernas genusmönster överensstämmer med stereotypiska tolkningar, slutligen kommer de valda avsnitten att analyseras och jämföras bredvid originalen av Sir Arthur Conan Doyle. En kvalitativ textanalys kommer att göras av två utvalda texter om serien i fråga, en som anser att serien är sexistisk och mansdominerad och en som talar mot detta. Textanalysen görs för att undersöka publikens tolkningar och för att förstå varför serien väckt debatt. I mitt resultat har jag funnit vissa egenskaper för karaktärerna som stämmer överens med den teoretiska ramen, även om alla egenskaper inte kunde appliceras på karaktärerna i fråga. Kvinnorna framställs ofta som känslosamma, emotionellt splittrade och även beroende av männen omkring dem. De nya karaktärerna identifieras ofta som känslosamma och genom sitt förhållande till männen, medan Irene Adler som uppgraderats från originalen portträtteras som en emotionell och känslostyrd kvinna som behöver mannens beskydd. Jag har funnit gränsöverskridande i vissa karaktärer, där manliga och kvinnliga egenskaper blandats. Slutsatsen blir att det finns mönster för hur genus porträtteras i serien som återfinns i mediestereotyper. Även textanalysen bidrog till att stärka denna teori, då det varit viktigt att förstå vilka frågor serien väckt och varför. Nyckelord: BBC Sherlock, Sherlock Holmes, Sir Arthur Conan Doyle, Semiotisk analys, textanalys

Denna uppsats utreder två frågeställningar rörande män och manlighet inom fiktion. Syftet med denna text är att försöka få en insikt i hur män porträtteras inom film och skönlitteratur, samt hur associationer påverkar gymnasielevers uppfattning av innebörden av att vara man. Skönlitteratur och film som inkluderar karaktärerna Odysseus, Batman, James Bond och Sherlock Holmes samt teoretisk litteratur med fokus på både genus och didaktik används för att besvara frågeställningarna. Dessutom används ett kvantitativt frågeformulär för att få in information om gymnasieelevers syn på män och manlighet. En av slutsatserna som kan dras utifrån undersökningsresultatet är att ideal och egenskaper som användes för att skapa fiktiva manliga karaktärer i antikens Grekland fortfarande är närvarande i moderna fiktiva karaktärer. En annan slutsats är att populärkulturen har en stor inverkan på vilka associationer till män och manlighet som människor har.

Neo-Victorian studies is a burgeoning subfield which seeks to examine contemporary representations of the Victorian period. For the last decade, neo-Victorian scholars have offered up definitions of what makes a text “neo-Victorian”; often, this has been via a description of what the neo-Victorian is not. The ‘ruling’ definition—i.e., the definition most consistently repeated—hails from the introduction to Neo-Victorianism: The Victorians in the Twenty-First Century by Ann Heilmann and Mark Llewellyn: “the Neo-Victorian is more than historical fiction set in the nineteenth century. […] texts (literary, filmic, audio/visual) must in some respect be self-consciously engaged with the act of (re)interpretation, (re)discovery and (re)vision concerning the Victorians” (4). This short delineation significantly comes at the expense of historical fiction, which is a move repeated throughout neo-Victorian efforts to define itself. Neo-Victorian studies has largely concerned itself with literary novels, operating with a heavy anxiety that ‘other’ fiction set in the nineteenth century is escapist and nostalgic in the sense that it simply perpetuates problematic past systems of oppression while evoking the fashionable aesthetic trappings of the Victorian. My dissertation argues that contemporary genre fiction, long derided as ‘simply’ escapist in nature, can also be neo-Victorian. In each of my chapters I analyze texts from a specific genre—steampunk, popular romance, detective fiction, and Sherlock Holmes pastiche—in order to offer a basis for investigating genre fiction with a neo-Victorian lens. I analyze the depiction of corsets and feminist protagonists in three steampunk novels, explore the exhibition of unlikely romantic heroines and Romany romantic heroes in Lisa Kleypas’ historical romance series about the Hathaway family, examine representations of class and gender as well as germane social issues in Anne Perry’s William Monk detective series, and highlight the feminist potential of Carole Nelson Douglas’ series of Sherlock Holmes pastiche featuring Irene Adler. Each chapter considers the Victorian period as represented alongside Victorian novels and literary periodicals in order to demonstrate the shape of these neo-Victorian revisions and make the case the genre fiction can be self-conscious despite its lack of metafictional content.

The aim of this thesis is to analyse the use of Gothic elements in Sir Arthur Conan Doyle&rsquo / s Sherlock Holmes stories. It begins with an overview of Gothic and detective fiction, pointing out the Gothic novels published in the late Victorian period, and referring to the Gothic influence on Poe, Dickens, and Collins who are important writers in the development of detective fiction. In this way, it is revealed that the presence of Gothic elements in the Sherlock Holmes stories is part of the writing fashion of the era. The thesis then analyses the Holmes stories which present significant Gothic elements in terms of terror, horror and the supernatural. In addition, it examines the whole Holmes canon in an endeavour to find out the Sherlock Holmes character&rsquo / s similarity to the Byronic hero who often appears in Gothic fiction. As a result, this study shows that Gothic elements contribute to the Sherlock Holmes stories in two ways. Firstly, they add to the depiction of minor characters, the setting, and the atmosphere of these stories. Secondly, they manifest themselves in the portrayal of the character of Holmes himself. Thus, the use of Gothic elements enables Doyle to create suspenseful and surprising stories with a strikingly memorable detective figure.

The diploma thesis "Who are the fans of the BBC series?" deals with the BBC TV

Le rayonnement de Sherlock Holmes dépasse de loin celui de son créateur (Arthur Conan Doyle) ou du roman qui l’a vu naître (Une étude en rouge, 1887) : ce personnage avalisé par ce que Cornelius Castoriadis appelle le « collectif anonyme » est ainsi devenu un mythe moderne. L’imaginaire collectif en fait l’incarnation même du détective et de l’Anglais : il habite Londres, voyage en hansom cab, prend le thé et porte son fameux deerstalker sur la tête. Son appartenance à l’identité nationale britannique est toutefois plus problématique qu’on ne serait spontanément porté à le croire. Effectivement, Conan Doyle s’est inspiré de deux personnages à la fois marginaux et représentatifs de l’identité nationale française pour imaginer son héros tout aussi marginal et représentatif de sa propre identité nationale : le chevalier Dupin d’Edgar Allan Poe (« Double Assassinat dans la rue Morgue », 1841) et monsieur Lecoq d’Émile Gaboriau (L’Affaire Lerouge, 1863). Mais il y a plus. Sherlock Holmes est non seulement né grâce à la France, mais a à son tour donné naissance à des personnages français, dont le gentleman cambrioleur de Maurice Leblanc, Arsène Lupin (« L’Arrestation d’Arsène Lupin », 1905), et le journaliste de Gaston Leroux, Joseph Rouletabille (Le Mystère de la chambre jaune, 1907). Tout se passe ici comme si la création de personnages incarnant l’identité nationale devait d’abord passer par la recherche de modèles paradoxaux liés à l’autre puissance nationale. Ancrés dans une période où chaque nation tente de définir son identité, les personnages du corpus incarnent le discours social de l’époque, tout en ayant été créés, paradoxalement, grâce à des personnages issus de la nation voisine. Balisée par le Second Empire et la Belle Époque, la présente thèse se divise en quatre chapitres, portant chacun sur un personnage français. La première partie, intitulée « En amont », se concentre sur Dupin et Lecoq, les deux figures françaises ayant mené Conan Doyle à créer son héros, alors que la seconde partie, « En aval », explore les personnages nés de l’influence de Sherlock Holmes, soit Lupin et Rouletabille. En adoptant une approche entre la socio et la mythocritique et en se basant sur l’herméneutique de la question et de la réponse proposée par Hans Robert Jauss, cette thèse cherche à objectiver les questionnements auxquels la société aurait trouvé des réponses au travers les corpus étudiés, permettant ainsi l’enracinement de Sherlock Holmes et d’Arsène Lupin dans l’imaginaire social et leur survie dans l’imaginaire collectif, et expliquant l’effacement progressif, voire l’oubli, des autres personnages.

This study examines changes over time in 40 different Sherlock Holmes films and 39 television series and movies spanning from 1900 to 2017. Quantitative observations were mixed with a qualitative examination. Perceptions of law enforcement became more positive over time, the types of crime did not vary, and representation of race and gender improved over time with incrementally positive changes in the representation of queer, mentally ill, and physically handicapped individuals. The exact nature of these trends is discussed. Additionally, the trends of different decades are explored and compared. Sherlock Holmes is mostly used as a vehicle for storytelling rather than for the salacious crimes that he solves, making the identification of perceptions of crime in different decades difficult. The reasons for why different Sherlock Holmes projects were created in different eras and for different purposes are discussed.