The aim of this study was to investigate if the experiences of work environment of employees in the elder care in the municipality of Umeå can be linked to high or low sickness absence. The method used was semi-structural qualitative interviews. Six retirement homes participated in the study and were divided into two groups, based on whether they had high or low figures of sickness absence. 28 elder care workers of different educational levels were interviewed. The interview questions were divided into categories. For the key phrases; “Have great possibilities of influencing one´s schedule” (category influence), “Is offered education” (category development and challenge), “The work pace depends on the wellbeing of the residents” (category physical and psychological workload), “Reflect/Do not reflect on work at home” (category physical and psychological workload), “Difficult to resolve conflicts” (category working climate and wellbeing) and “Stressful work” (category working climate and wellbeing) statistically significant differences between the groups were detected. Risk factors in the work environment, such as, time pressure, conflicts and physical and psychological strain are described by employees at retirement homes with both higher and lower figures of sickness absence. Differences between the sexes could not be investigated, but that does not exclude possible differences. Based on the results the conclusion is drawn that aspects of influence, development and challenge, physical and psychological workload and working climate and wellbeing can be factors that impact on sickness absence in the elder care in the municipality of Umeå.

Objectives. Ascertain if there has been a secular trend in 3-months prevalence of casually reported back pain. Evaluate if such back pain predicts concurrent health as well as future sick leave, disability pension, hospitalization and survival. Study differences in diagnostic assessment and labelling between physicians. Evaluate if a comprehensive manual therapy programme reduces sickness absence. Materials and methods. Combined population samples from 1973 to 2003 with a total of 12,891 observations with self-reported back pain and covariates. 7,074 of these individuals were followed for an average of 8.5 years and outcomes were self-reported health as well as official register data on sick leave, disability pension, hospitalisation and mortality. The Gotland Low Back Pain Study, a randomised controlled trial with participation of two general practitioners and two orthopaedic surgeons treating 160 patients with acute/subacute low back pain, with 10 weeks diagnostic evaluation and treatment and a two-year follow up. Results. Back pain prevalence increased 16% per ten years (OR 1.16, 95%CI 1.11-1.22). Back pain was negatively associated with self-rated health (p<0.0001), increased the risk of disability pension (p<0.002), and hospital admissions (p<0.0005), but not number of days in hospital, sick leave or mortality. General practitioners used terms from manual medicine and reported more pseudoradicular pain, while orthopaedic surgeons used non-specific pain labels, reported more true radicular pain and used more x-ray examinations. Among those on sick leave at baseline, manual therapy patients showed faster return to work (HR 1.62, 95%CI 1.006–2.60) and a lower point-prevalence of sick leave than reference patients at end of treatment period (ratio 0.35, 95% CI 0.13–0.97) but not after two years. Conclusions. There was a strong secular trend towards increase in self-reported back pain from 1973 to 2003. Such pain had a negative effect on some of the health outcomes and does not appear to be harmless. Physicians from different specialities labelled the condition differently. The manual therapy programme proved to be more effective than the established treatment regarding return to work.

Studien syftar till att undersöka den upplevda arbetsglädjen hos anställda inom Piteå kommun samt om det finns förbättringsområden som kommunen kan arbeta med för att öka arbetsglädjen. Dessutom undersöks om det finns några skillnader i arbetsglädje mellan olika grupper inom Piteå kommun. Förutom detta undersöks om det finns något samband mellan den upplevda arbetsglädjen hos den anställde och den anställdes attityd till sjukfrånvaro. Även skillnader i attityder till sjukfrånvaro mellan olika grupper studeras. Data samlades in med en enkät. Totalt deltog 865 anställda.Arbetsglädjen inom Piteå kommun är överlag hög. Vissa skillnader finns i arbetsglädje mellan förvaltningar, yrken och befattningar. Även vissa skillnader i attityder till sjukfrånvaro finns mellan yrken, heltid respektive deltid och mellan befattningar. Inget samband mellan total arbetsglädje och attityd till sjukfrånvaro hittades. Däremot framkom en svag negativ korrelation mellan arbetsglädje och sjukanmälan vid nekad ledighet, vilket innebär att om arbetsglädjen ökar så anses det som mindre okej att sjukanmäla sig. Vidare, en svag positiv korrelation framkom mellan arbetsglädje och sjukanmälan vid förkylning och låg feber, detta betyder att om arbetsglädjen ökar så ökar även attityden att det är okej att sjukskriva sig. / This study aims at investigating employees of Piteå municipality’s perceived happiness at work and possible areas of improvement to help increase perceived happiness. In addition, it investigates whether there are any differences in perceived happiness between different groups within the municipality of Piteå. In addition to this, it investigates if there is any correlation between the experienced happiness of the employee and the employee’s attitude towards sickness absence. Additionally, it explores attitudes towards sickness absence between groups. Data was collected with a survey. A total of 865 employees participated. The perceived happiness at work within Piteå municipality is overall high. There are some differences in happiness between different administrations, occupations and positions. There are also some differences in attitudes towards sickness absence between occupations, part- and full-time employment and between positions. No relation was found between overall happiness at work and the total score for attitudes towards sickness absence.It did however show a weak negative correlation between happiness at work and reporting sick when denied leave, which means that if the perceived happiness at work increases, the attitude towards reporting sick decreases. Further, a weak positive correlation was found between happiness at work and reporting sick with a mild cold and low fever, which means that if perceived happiness at work increases so will the attitude towards reporting sick.

<p>Det finns många aktörer på marknaden som säljer hälsofrämjande tjänster till företag, föreningar och organisationer. Två bolag inom Sandvik AB köper en sjuk- och friskanmälningstjänst med telefonrådgivning av Unimed Care AB. Syftet med uppsatsen var att utföra en utvärdering åt de två bolag som köper tjänsten, samt se effekten av den. Tre olika enkäter delades ut till totalt 861 medarbetare. Bortfallet i undersökningen är betydande, 21 % av undersökningspopulationen deltog i utvärderingen. En enkät riktar sig till medarbetare, en till flödeschefer och en till Human Resource (personalavdelningen). För att komplettera insamlat material har information sökts via telefon och mail. Resultatet visar att medarbetares och flödeschefers uppfattningar om tjänsten varierar. För att öka samtligas tillfredställelse med tjänsten behövs mer information och kunskap om tjänsten, samt dess syfte. Det är många som inte vet hur tjänsten kan användas. Flödescheferna kan behöva förslag på hur statistiken kan användas i arbetet med personalfrågor. Sjukfrånvaron har minskat nationellt och även inom Sandvik koncernen under 2006-2008. Att sjukfrånvaron minskat under de år bolagen köpt tjänsten från Unimed kan förklaras som en kombination av samtliga insatser som bolagen genomfört, förändringar i nationella regler för sjukskrivning, samt att sjukskrivningarna minskat i hela landet.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka faktorer kring hög korttidssjukfrånvaro (sjukfrånvaro dag 1-14) på Ekgårdens äldreboende i Vingåkers kommun. Metoderna som använts är granskning av frånvarostatistik, intervjuer med tre chefer och enkätundersökning bland de anställda (n=26). Den undersökta gruppen består nästan uteslutande av kvinnor med relativt låg inkomst och utbildning, faktorer som enligt tidigare forskning sammanfaller med hög sjukfrånvaro. Studien visar även att de anställda i den undersökta gruppen fått erfara täta omorganisationer och chefsbyten samt att de upplever vissa brister i den fysiska arbetsmiljön i form av tunga lyft, fysiskt ansträngande arbete och dålig luft samt i den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav och låg egenkontroll. Dessa faktorer kan vara bidragande orsaker till den höga korttidssjukfrånvaron.</p> / <p>The aim of this study is to investigate factors concerning high levels of short term sick leave (absence day 1-14) at the old people’s home of Ekgården in Vingåker. Methods used include statistics revision, interviews with three managers and questionnaire among employees (n=26). The group of employees consists almost exclusively of women with relatively low salaries and low level of educational attainment, which, according to previous research, coincide with high levels of sickness absence. The study shows that the group of employees during the last couple of years has had to endure quite a few reorganizations and changes in management. They also experience some shortages in their physical work environment like heavy lifting, physical demanding work and poor air ventilation and in their psychosocial work environment with high demands and low self control. These factors might be contributing to high levels of short term sick leave.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka faktorer kring hög korttidssjukfrånvaro (sjukfrånvaro dag 1-14) på Ekgårdens äldreboende i Vingåkers kommun. Metoderna som använts är granskning av frånvarostatistik, intervjuer med tre chefer och enkätundersökning bland de anställda (n=26). Den undersökta gruppen består nästan uteslutande av kvinnor med relativt låg inkomst och utbildning, faktorer som enligt tidigare forskning sammanfaller med hög sjukfrånvaro. Studien visar även att de anställda i den undersökta gruppen fått erfara täta omorganisationer och chefsbyten samt att de upplever vissa brister i den fysiska arbetsmiljön i form av tunga lyft, fysiskt ansträngande arbete och dålig luft samt i den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav och låg egenkontroll. Dessa faktorer kan vara bidragande orsaker till den höga korttidssjukfrånvaron. / The aim of this study is to investigate factors concerning high levels of short term sick leave (absence day 1-14) at the old people’s home of Ekgården in Vingåker. Methods used include statistics revision, interviews with three managers and questionnaire among employees (n=26). The group of employees consists almost exclusively of women with relatively low salaries and low level of educational attainment, which, according to previous research, coincide with high levels of sickness absence. The study shows that the group of employees during the last couple of years has had to endure quite a few reorganizations and changes in management. They also experience some shortages in their physical work environment like heavy lifting, physical demanding work and poor air ventilation and in their psychosocial work environment with high demands and low self control. These factors might be contributing to high levels of short term sick leave.

The importance of organizations for understanding differences in the working conditions and health of employees is often emphasized but rarely explored empirically. The general aim of this thesis is to describe organizational characteristics of workplaces, and to assess their impact on the psychosocial working conditions and health of employees. In modern working life, it is assumed that employees' working conditions and health are affected by a general transformation of workplaces from bureaucracy to post-bureaucracy.  The organizational data used are based on structured interviews with managers at workplaces in different types of operations in mid-Sweden, whereas the individual data consist of a questionnaire to all employees working in the participating workplaces, resulting in a dataset of 90 workplaces and 4306 individuals. Descriptive analysis was carried out for comparison of organizational characteristics in different types of operations, while multilevel analysis was applied to investigate the magnitude of the organizational impact on psychosocial working conditions, and to analyze associations between organizational characteristics, psychosocial working conditions and health. The results showed that the workplaces were mainly displayed by a combination of bureaucratic and post-bureaucratic characteristics, and these were unequally distributed between types of operations. A systematic variation in the psychosocial working conditions and health of employees was found between workplaces, and the variation in psychosocial working conditions was attributed to several organizational levels. The variation between workplaces was explained by both organizational characteristics of the workplaces and individual characteristics of the employees. Formalization, centralization, job enrichment, individual responsibility, soft control systems, and performance control were associated with psychosocial working conditions when controlled for occupational class, gender and age of employees, and a high degree of customer adaptation was associated with increased sickness absence of employees.   It is concluded that bureaucracy and post-bureaucracy should not be regarded as dichotomies. Organizational characteristics of workplaces have an impact on the psychosocial working conditions and health of employees beyond occupational class. This has implications for both the theory and the practice of occupational health research. / The Healthy Workplace Study

Det finns många aktörer på marknaden som säljer hälsofrämjande tjänster till företag, föreningar och organisationer. Två bolag inom Sandvik AB köper en sjuk- och friskanmälningstjänst med telefonrådgivning av Unimed Care AB. Syftet med uppsatsen var att utföra en utvärdering åt de två bolag som köper tjänsten, samt se effekten av den. Tre olika enkäter delades ut till totalt 861 medarbetare. Bortfallet i undersökningen är betydande, 21 % av undersökningspopulationen deltog i utvärderingen. En enkät riktar sig till medarbetare, en till flödeschefer och en till Human Resource (personalavdelningen). För att komplettera insamlat material har information sökts via telefon och mail. Resultatet visar att medarbetares och flödeschefers uppfattningar om tjänsten varierar. För att öka samtligas tillfredställelse med tjänsten behövs mer information och kunskap om tjänsten, samt dess syfte. Det är många som inte vet hur tjänsten kan användas. Flödescheferna kan behöva förslag på hur statistiken kan användas i arbetet med personalfrågor. Sjukfrånvaron har minskat nationellt och även inom Sandvik koncernen under 2006-2008. Att sjukfrånvaron minskat under de år bolagen köpt tjänsten från Unimed kan förklaras som en kombination av samtliga insatser som bolagen genomfört, förändringar i nationella regler för sjukskrivning, samt att sjukskrivningarna minskat i hela landet.

In today’s working life both the physical and the psychosocial aspects has to be considered when examining the work environment. The psychosocial working environment is of great relevance because it illuminates the individual's perception and experience of relationships and phenomena at work. This essay aims to investigate, describe and analyze the obligation an employer has to pursue in order to tackle high short- term sickness absence and at the same time manage the psychosocial work environment at the workplace. Furthermore, the purpose of this study is to acknowledge the European legislation on this subject matter in order to broaden the understanding of the comprehensiveness of the term psychosocial work environment and how applicable laws and guidelines apply in working life. The legal methodology has been used in order to answer the questions of this essay. The social perspective worked as a complement to the legal method in order to observe new problems and conduct more information in how to confront this issue at small scale enterprises. In conclusion this study deals with a complex situation where every case is unique. It is not possible to prevent all short-term sickness absence, but with the right preconditions and external assistance, employers can handle it without neglecting the psychosocial work environment. By securing a good psychosocial work environment even the smallest enterprises might be able to handle short- term sickness absence.

Inom äldreomsorgen idag finns det utmaningar iform av hög arbetsbelastning och dåliga arbetstider, vilket innebär att rekrytering är svår i verksamheterna. Den ökade arbetsbelastningen orsakar sjukskrivning, vilket i sin tur leder till mer sjukfrånvaro på arbetsplatsen. Studien bygger på enkätundersökningar hos personalen och intervjuer med andra företag för att dela med sig av tankar och arbetssätt som kan bidra till att utveckla planeringsprocessen. Studien ger idéer och verktyg för verksamheten om vad de behöver göra och förändra för att bli bättre och använda de resurser som redan finns tillgängliga i verksamheten på ett effektivt sätt. Syftet med studien är att kartlägga och förbättra planeringsprocessen för frånvaro på grund av sjukfrånvaro för att använda av alla resurser på bästa sätt i verksamheten utifrån teorier som ligger till grund för att belysa olika områden inom problemområdet och sedan hitta lösningar och verktyg för att förbättra processen. Studien har dragit slutsatsen att en uppdelning av uppgifter i dagens process kan underlätta personalens arbete när en ny roll skapas som hanterar den dagliga planeringen. Problemområden har kartlagts och presenterats tillsammans med en lösning baserad på principerna om lean filosofi och hörnstenarna. Processerna som utvecklats i studien bygger på skapandet av en ny roll för att underlätta och lindra det dagliga arbetet hos personalen. / In the field of care for the elderly today there are challenges, such as high workload and poor working hours, which means that recruitment is difficult in the operations. The increased workload causes sick leave, which in turn leads to more sickness absence in the workplace. The study is builds on surveys of the staff and interviews with other companies in order to share thoughts and working methods that can help to develop the planning process. The study provide ideas and tools for the business about what they need to do and change to get better and to use the resources already available in the business on an effective basis. The aim of the study is to map and improve the planningprocess of absence due to sickness absence in order to use best of all resources in the business based on theories that form a basis for highlighting different areas of the problem area, and then finding solutions and tools to improve the process. The study has concluded that a division of tasks into today's process can facilitate the work of the staff when a new role is created that manages the daily planning. Problem areas have been mapped and presented together with a solution based on the principles of lean philosophy and the cornerstones. The processes developed in the study are based on the creation of a new role to facilitate and relieve the daily work of the staff.