Den psykiska ohälsan bland unga tjejer i Sverige ökar kraftigt. Studier visar på att interaktioner som, för individerna, upplevs som negativa kan skapa en negativ kroppsuppfattning hos dessa. Syftet med studien är, utifrån ett interaktionistiskt perspektiv, att undersöka hur en grupp unga tjejers kroppsuppfattning kommer till uttryck i samtal kring kost. Den föreliggande studien genomfördes med fokusgruppsdiskussioner som metod, där två fokusgrupper med unga tjejer deltog. Diskussionsämnet i dessa fokusgrupper var kost, detta diskussionsämne resulterade automatiskt i samtal kring kroppsuppfattning. Resultatet visade på att beroende på interaktionens värde influerades deltagarna på olika sätt, där de signifikanta andra hade den största inverkan på skapandet av åsikter, beteenden och således kroppsuppfattning. Negativa interaktioner kan således skapa en negativ kroppsuppfattning hos individer, och kan vidare utvecklas till en ökad psykisk ohälsa hos individen. Positiva interaktioner resulterade i en inre tankeprocess hos deltagarna, dock mynnade dessa tankar sällan ut i ett konkret beteende.

<p>I denna uppsats studeras fyra individers väg ut ur olika problematiska livssituationer. Syftet är att belysa vändpunkter och uppbrottsprocesser. Möjlighetsperspektivet, vad det är som fungerar, fokuserades snarare än problembilder. Metoden var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer kring två teman: vändpunkter och vägen ut, i ett livshistoriskt perspektiv. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick från en uppbrottsmodell och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Vändpunkterna och vägarna ut har sett olika ut för våra intervjupersoner. Gemensamt för dem alla är att de haft en tydlig upplevelse av en vändpunkt och att stödjande relationer i omgivningen varit viktiga i uppbrottsprocessen. Hos dem alla kan man förstå att det har varit en process över tid som lett fram till den slutliga vändpunkten.</p>

I denna uppsats studeras fyra individers väg ut ur olika problematiska livssituationer. Syftet är att belysa vändpunkter och uppbrottsprocesser. Möjlighetsperspektivet, vad det är som fungerar, fokuserades snarare än problembilder. Metoden var kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer kring två teman: vändpunkter och vägen ut, i ett livshistoriskt perspektiv. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick från en uppbrottsmodell och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. Vändpunkterna och vägarna ut har sett olika ut för våra intervjupersoner. Gemensamt för dem alla är att de haft en tydlig upplevelse av en vändpunkt och att stödjande relationer i omgivningen varit viktiga i uppbrottsprocessen. Hos dem alla kan man förstå att det har varit en process över tid som lett fram till den slutliga vändpunkten.

I detta examensarbete är syftet att söka kunskap och få svar vad som påverkar ungdomar i deras gymnasieval. I min blivande position som gymnasielärare vill jag skapa mig en bild av hur ungdomarna upplever sin väg fram till gymnasiet genom sitt gymnasieval. Inför valet står ungdomarna med väldigt olika förutsättningar. En del kan känna stor osäkerhet inför valet medan andra har sin levnadsbana klart utstakad. Därför har jag inriktat min undersökning på att analysera elevers självvärdering och olika påverkansfaktorer.I undersökningen har jag har använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod. Jag har genomfört en enkätundersökning bland fyra klasser med åk 9 elever på en skola i en mindre kommun. Det som fastslås i undersökningsresultaten är att de flesta elever har en god självvärdering och har gjort sitt programval efter egen förmåga, eget intresse och inre vilja. Efter resultatgenomgången har jag därför dragit slutsatsen att eleverna själv står för sitt avgörande beslut. Detta innebär att det i väldigt liten utsträckning förekommer s.k. kompisval eller att föräldrar och syskon är styrande i slutskedet inför deras gymnasieval.Den påverkansfaktor som kan bli negativ för eleven är när deras slutgiltiga val inte bygger på deras eget beslut och utifrån deras eget intresse. Detta har visat sig förekomma i några fall i min undersökning. Där har eleverna gjort sitt gymnasieval utifrån andras intresse, vilket ökar risken för att det kan bli fel i studieinriktningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomar som varit placerade på Närsjögläntans HVB-hem har upplevt sin vistelse och vilka implikationer som vistelsen medfört. Våra frågeställningar berör hur ungdomar ha upplevt tiden på Närsjögläntan, hur livet efter placeringen ser ut och hur de lyckats att anpassa sig till livet utanför institutionen samt hur ungdomarnas liv såg ut innan placeringen på Närsjögläntan i förhållande till livet efteråt.Den empiriska undersökningen har utförts genom ostrukturerade kvalitativa intervjuer med fem respondenter. Vår forskningsansats grundar sig i hermeneutiken och vår undersöknings- och analysmetod influeras av grounded theory. Våra teoretiska perspektiv utgår från E. Goffmans teori om totala institutioner och G. H. Meads socialisationsteori.De slutsatser vi drar utifrån denna studie är att ungdomarna upplever att Närsjögläntan i allmänhet och personalen i synnerhet har haft en stor betydelse för deras förbättrade livssituation och självbild efter placeringen. Dock framgår att livssituationen efter vistelsen innefattar viss kvarvarande problematik som till viss del är beroende av negativa konsekvenser som institutionsvistelsen fört med sig.

Bakgrund:  Begreppet våld är mångtydigt och kan ta sig uttryck på olika sätt, ofta i kombination av ett flertal våldshandlingar. Två återkommande begrepp inom studier och forskning kring våld i nära relationer är normaliserings- och uppbrottsprocessen. Utöver detta är våld i nära relationer ett omfattande samhällsproblem där kvinnan, för att bryta relationen, ofta är i behov av hjälp och stöd från myndighetspersoner och organisationer. Därmed är socialtjänstens, polisens och kvinnojourernas arbete en betydande del i arbetet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Syfte:  Syftet med uppsatsen var att undersöka hur socialtjänst, polis och kvinnojourer i södra Sverige arbetar med kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer.  Teoretisk utgångspunkt: Studien bygger på den teoretiska utgångspunkten symbolisk interaktionism. Genom begrepp som jaget, spegeljaget, och signifikanta andra erhålls en större förståelse utifrån ett medmänskligt perspektiv för vad som ligger till grund för besluten en våldsutsatt kvinna tar, samt hur samhällsaktörerna arbetar och bemöter kvinnan utifrån detta. Metod:  Kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer samt med ett hermeneutiskt angreppssätt. Datamaterialet analyserades genom tematisk analys. Resultat:  Sex subteman och följande två teman; (1) Arbetet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer, (2) Samverkan i arbetet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Slutsats:  Det framkom väsentligt att se varje ärende som unikt och möta kvinnan där hon är, i avseende till uppbrotts- och normaliseringsprocessen. Samverkan mellan aktörerna visade sig vara en av de viktigaste delarna för ett optimalt stöd. Faktorer som personalomsättning, olika prioritet, resurser och sekretessavtal kan påverka utfallet av hur väl samverkan fungerar. Den tydligaste slutsatsen som studien belyser är att samverkan skiljer sig avsevärt beroende på kommun och län, medan arbetssättet och grundtanken är desto mer lika oavsett i vilken av våra studerade kommuner vi inriktar oss på.

Syftet med följande arbete är att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för engynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos.I arbetet ges läsaren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickormed ADHD. Metoden för vår undersökning är halvstrukturerade intervjuer som utförts med13 respondenter. Tre av intervjuerna ägde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser.Övriga tio intervjuer hölls på flera platser i Sverige med personer som hadespets- eller erfarenhetsbaserad kompetens.Sammanfattningsvis tyder resultaten på att respondenterna var väl insatta i ADHDproblematiken. De flesta påpekade att flickors problematik måste synliggöras. Tidig upptäcktoch tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk ellerutbrändhet. Kontakten mellan hem och skola är av central betydelse. Vi kan konstatera attvuxnas kompetens och kännedom om funktionshindret, empati och positiva bemötande äravgörande för dessa flickors utveckling och lärande. Fler måste bry sig!

Högberg Ekholm, A & Olsson, M. Rätten att få vara barn. En studie av barngruppsverksamheters arbete med barn som växer upp med missbruk, psykiskohälsa eller våld. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola:Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2007.Vi har studerat och beskrivit tre olika verksamheter som arbetar med barn somväxer upp i en hemmiljö vilken präglas av missbruk, psykisk ohälsa eller våld.Syftet med vår studie är att undersöka socialarbetarnas beskrivningar av hur debemöter dessa barn och den problematik de lever med och vilka faktorer som,enligt de yrkesverksamma, gör att vissa barn klarar svåra uppväxtförhållandenbättre än andra. Studien grundar sig på informanternas personliga uppfattningar avden verksamhet de arbetar inom. Vi har sedan kopplat studiens resultat till treolika teorier för att se om man kan se ett samband mellan teori och praktik.Vi fann i vårt resultat att alla informanter berättar om att deras roll i verksamhetenär att motivera och stödja barnen i deras utveckling och att de aldrig kan påtvingabarnen en förändring utan att den måste komma inifrån dem själva. Underintervjuerna har alla framhävt vikten av att stärka och lyfta fram olikaskyddsfaktorer hos barnen. Alla har särskilt betonat betydelsen av det socialanätverket för barnen, att de har minst en vuxen person i sin närhet att vända sigtill.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur det förhåller sig med alkoholdebuten och alkoholvanorna inom ungdomsfotbollen i Skåne. För att ta reda på detta har jag använt mig av en enkätundersökning. Min undersökningsgrupp är killar som spelar fotboll i Skåne. Jag har valt att göra en uppdelning för att se om det finns några skillnader mellan ett "bättre" lag och ett "sämre" lag, jag har valt att kalla dem grupp 1 och grupp 2. Till Grupp 1 hör de undersökta vars representationslag (herrlag) spelar på förbundsnivå (allsvenskan, superettan, division två och tre), Grupp 2 år de lag vars representationslag spelar på distriktsnivå (division fyra och neråt). Några resultat som framkom från undersökningen är att det inte finns några större skillnader påträffande hur många i varje grupp som druckit alkohol. De som tillhör grupp 1 år lite senare med sitt första berusningstillfälle än grupp 2. I grupp 1 var det fler som var med någon ur fotbollslaget första gången de var berusade. Något fler från grupp 1 är oftast tillsammans med fotbollslaget eller tillsammans med någon därifrån när de dricker alkohol. Killarna i grupp 2 dricker alkohol oftare än killarna i grupp 1.

Syftet med denna studie är att klargöra bakomliggande yttre och inre drivkrafter i samband med yrkesväxling mitt i livet, vad som bidrar till att våga ta klivet att börja studera, som en del av den personliga utvecklingen. Teoretiska utgångspunkter är följande: Abraham Maslows (1989/1943) behovspyramid, George Herbert Meads (2001/1934) signifikanta andra, Fuchs Ebaughs (1988) teori om vändpunktsprocesser och teorin om Planned Happenstance som Kathleen Mitchell, Al Levin och John Krumboltz (1999) är grundare till. Metoden som har använts är fokusgruppsintervjuer. Resultaten visar att de bakomliggande drivkrafterna i samband med yrkesväxling kan kopplas till behoven i Maslows (1989/1943) behovspyramid. De mest grundläggande behoven måste vara tillgodosedda för att individen ska känna sig motiverad till att påbörja en självutveckling. Ett hinder för att våga satsa på utbildning är sviktande självförtroende. För att överbrygga detta får omgivningens, signifikanta andras, (Mead 2001/1934) inställning en avgörande betydelse. En vändpunktsprocess innebär en identitetskris där en ny yrkesroll ska inträdas, en påfrestning för såväl deltagaren som hela familjen (Fuchs Ebaugh 1988). Andra drivkrafter, förutom självförverkligande, är en efterlängtad förändring av sin arbetslivssituation och deltagarnas önskan om att komma in i gemenskapen i en arbetsgrupp som de ser upp till. För att nå dit ser deltagarna utbildning som en väg och ett sätt att öka sin anställningsbarhet. Deltagarna i studien menar i flera fall att det var slumpen som avgjorde vilken utbildning de hamnade på men med Planned Happenstance som förklaringsmodell framgår det att valen egentligen byggde på medvetna ställningstaganden (Mitchell, Levin och Krumboltz 1999). Studiens resultat redogör med andra ord för några av de drivkrafter som motiverar individer att våga ta klivet till att börja studera, vilket kan öka kunskapen för studie- och yrkesvägledare, om hur individer bör bemötas och vilka områden som professionen bör fokusera på för att hjälpa individer nå framtida yrkesambitioner genom ett välgrundat val. / The aim of this thesis is to clarify the underlying human motives, both external and internal, in career choices of professional change, of which contributes to career changes. This thesis enlightens some of the societal conditions or obstacles that exist to a future study start, as part of the participants personal development, and clarify what led them to take the decisive step towards a new career path. Theoretical framework used is Abraham Maslow's (1989/1943) needs pyramid, George Herbert Meads (2001/1934) concept of significant others, Fuchs Ebaugh's (1988) theory of turning point processes and the theory of planned Happenstance which Kathleen Mitchell, Al Levin and John Krumboltz (1999) are the founders of. Method used is focus group interviews. Results show that the underlying human motivation processes in participants' professional exchange can be linked to the needs of Maslow's (1989/1943) needs pyramid. The most basic needs must be met in order for the individual to feel motivated to begin self-development. One obstacle whether to decide to invest in education or not, is failing self-confidence. To overcome this, the attitude of the significant other (Mead 2001/1934) takes on a decisive importance. A turning point process involves an identity crisis in which a new professional role is to take place, a strain for both the participant and the whole family (Fuchs Ebaugh 1988). Other human motivation processes, besides self-realization, are a long-awaited change in their working life situation and the participants' desire to enter the community in a working group they look forward to. To get there, participants see education as a fulfilling way and a way to increase their employability. The participants in this study believe that it was random that decided which education they ended up with in many cases, but with Planned Happenstance as an explanatory model it appears that the choice were really based on conscious attitudes (Mitchell, Levin and Krumboltz 1999). This thesis can increase the knowledge for study and career counselors, about how individuals should be approached and what areas the profession should focus on to help individuals reach future career aspirations through an informed choice.