Arbetet som följer syftar till att undersöka hur elever kan uppfatta verktyget begreppskartor i matematikundervisningen. Undersökningen tar sin utgångspunkt i frågeställningen: Hur påverkar ett arbete med begreppskartor i matematikundervisningen elevers motivation? Inledningsvis följer en litteraturöversikt kring tidigare forskning inom områdena begreppskartor och den kognitiva teorin. Detta för att underbygga den analys som gjordes på de resultat som samlats in under studiens gång. Litteraturen inleds med en översikt av begreppskartor i matematikundervisningen följt av kognitiva teorin. Den kognitiva teorin beskriver att människan strukturerar sin verklighet i kognitiva kartor, ett slags verktyg för att organisera och strukturera sin verklighet med hjälp av riktmärken och leder (Ahl, 2004). Dessa riktmärken är begrepp aktuella för det område som behandlas medan lederna menas sammankoppla riktmärkena vilket gör det möjligt för individen att orientera sig (Ahl, 2004). De begreppskartor som denna studie grundar sig på har en struktur formulerad av Novak (2010). Dessa kartor används för att, med hjälp av länkord och pilar, organisera och orientera sig i ett område där begreppen kan ses som de riktmärken som avgränsar. En översikt kring motivation enligt Lewins (1935) följer där sambandet mellan kognition och beteende kopplas samman. Vidare följer en översikt av självbestämmandeteorin (Deci & Ryan, 2000) där tre faktorer menas gynna en individs inre motivation; känslan av kompetens, socialt deltagande samt självbestämmande. Dessa tre benämns som motivationsfaktorer och Muhrman och Samuelsson (2015) har även formulerat faktorer vilka menas gynna dessa motivationsfaktorer. Muhrman och Samuelsson (2015) menar bland annat att en känsla av att kunna bidra, få samt ge feedback, en varierad undervisning samt möjlighet att diskutera och kommunicera matematik gynnar dessa motivationsfaktorer. Något som Afamasaga-Fuata’i (2008), Habók (2012), Jin och Wong (2015) samt Ritchart, Turner och Hadar (2009) menar att ett arbete med begreppskartor bidrar till. För att besvara frågeställningen i denna studie; Hur påverkar ett arbete med begreppskartor i matematikundervisningen elevers motivation? har tre lektionstillfällen och kvalitativa intervjuer genomförts i en elevgrupp på högstadiet. Elevernas svar kopplas till teorier kring motivation, mer bestämt självbestämmandeteorin (Deci & Ryan, 2000). Utifrån resultaten av elevintervjuerna kan en koppling mellan användandet av begreppskartor och den inre självständiga motivationen göras. Detta grundas på att eleverna bland annat uttrycker att de upplever sig delaktiga i arbetet och känner att de, genom sina kunskaper, kan bidra med något i arbetet. Studien gjordes på en mindre grupp elever under en kortare tidsperiod och resultatet kan därför inte bidra till några generella slutsatser.

Elitidrott innebär inte enbart hård träning, mästerskap, medaljer, glädje och gemenskap, utan kantas även av skador, psykisk ohälsa och sjukdomar som kan innebära ofrivillig frånvaro från tävlingar och elitverksamhet. I dagens samhälle har motivation och mental tuffhet blivit ett allt mer omtalat ämne inom idrottsvärlden och nämns ofta i samband med tävlingar och matcher från både journalister, experter, tränare och utövares håll. Allt fler tränare och atleter kräver en tydligare förståelse och tillvägagångssätt att arbeta med den mentala tuffheten, som är en bidragande faktor vid en ofrivillig frånvaro. Syfte: Studien syftar till att retrospektivt analysera och se samband mellan mindfulness, mental tuffhet och motivation hos elitskidåkare under en ofrivillig frånvaro från tävling och elitverksamhet som pågått i mer än fyra veckor. Metod: Arton elitskidåkare tävlande på internationell nivå och som varit frånvarande i mer än fyra veckor är inkluderade i studien, varav nio från Sverige (D=4, H=5) och nio från Norge (D=4, H=5). Deltagarna svarade på en enkät med 56 frågor som retrospektivt mäter mindfulness, mental tuffhet, motivation och viktiga faktorer för återgång till tävling under frånvaroperioden på mer än fyra veckor. Resultat: Studiens deltagare upplever en förmåga att medvetet vara i nuet, vara icke-dömande, klarar av att återfokusera på uppgiften, skattar en hög mental tuffhet och drivs av en inre- och yttre motivation samt en stark a-motivation för att ta sig tillbaka. Utifrån deltagarnas svar gick det att se att de är en homogen grupp som inte visar på några signifikanta skillnader gällande mindfulness, mental tuffhet och motivation. Slutsats: De elitskidåkare som deltagit i studien anser att det är viktigt med en tydlig målsättning, en tydlig plan, de skattar sig mentalt tuffa och är motiverade att komma tillbaka. De motiverar sig genom glädjen och gemenskapen inom idrotten och anser att stöd från personer runt omkring är en viktig del för återgång till tävling.

Syftet med studien är att undersöka och sammanställa vad elever i årskurs 6 tycker om att tävla i matematik, om de föredrar att tävla individuellt eller kooperativt i matematik samt vilka motivationsfaktorer som eleverna upplever när de tävlar i matematik. Empirin i studien bygger på en matematiktävling i problemlösning som genomförts i nio olika årskurs 6 klasser. I fem av klasserna tävlade eleverna individuellt och i fyra av klasserna tävlade eleverna kooperativt. Vinnaren i varje klass belönades med ett pris. I samband med tävlingen genomfördes en enkätundersökning bland deltagande elever samt ett fåtal intervjuer. Studiens bakgrund är delvis baserad på vår systematiska litteraturstudie om tävlingar i matematik som påvisade ett positivt samband gällande elevers matematiklärande och motivation i tävlingsinriktad matematikundervisning. Studiens teoretiska grund är Self-Determination Theory och utifrån teorin används begrepp för att analysera empirin. Resultatet i studien visar att de deltagande eleverna i årskurs 6 har en varierad syn på att tävla i matematik. Majoriteten föredrar att tävla kooperativt framför individuellt. I matematiktävling i klassrummet har elevens individuella kompetens visat sig ha en avgörande roll i om eleven föredrar motivationsfaktorn samhörighet som blir tillgänglig i kooperativ tävling, eller en självbestämmande autonomi som har störst utrymme vid individuell tävling.

This study aims to explore how sports clubs and municipalities in the north western part of Skåne can work together to retain youth in sports clubs and promote physical activity. The study investigates various strategies and methods that can help retain and attract youth to sports clubs and encourage their continued participation in physical activity. Through interviews with sports clubs and municipalities, this study provides insights and recommendations for creating a sustainable environment that encourages youth to continue with physical activity and engage in sports clubs. The qualitative research method was chosen as it allows for a deeper understanding of the work conducted by sports clubs and municipalities. The findings highlight the importance of municipalities' commitments in creating favorable conditions for youth engagement, including financial support, assistance with facilities, and leadership and organizational development training.  Additionally, coaches' leadership qualities play a crucial role in influencing youth engagement and motivation within sports clubs. In conclusion, this study suggests that sports clubs and municipalities can work together to create attractive environments for youth to participate in sports clubs and engage in physical activity. By offering diverse activities, providing resources and support, and emphasizing a sense of belonging and autonomy, sports clubs can enhance youth engagement and motivation, thus reducing dropout rates during adolescence.

Detta arbete undersöker hur undervisningsform och hur elevers föreställningar om sambandet mellan skolmatematik och vardagsmatematik påverkar elevers motivation att lära matematik. Som teoretisk grund används självbestämmandeteorin och begreppet motivation analyseras med hjälp av fyra motivationsvariabler som belyser olika aspekter av människors motivation. 198 Matematik A-studerande på två gymnasieskolor i södra Sverige har deltagit i en enkätundersökning. Arbetets huvudsakliga slutsats är att elever som arbetat med en progressiv undervisningsform – och elever som ser ett starkare samband mellan skolmatematik och vardagsmatematik – i större utsträckning är inre motiverade och har lärandemål. Detta visar sig genom att de tycker att matematik är mer intressant, roligt och utmanande. De visar också större matematiskt självförtroende och är mer villiga att ta risker.

En stor del av svenska barn och ungdomar uppnår inte rekommendationerna för fysisk aktivitet. Detta är bekymmersamt, då individens hälsa såväl som folkhälsan påverkas negativt. Fysisk aktivitet bidrar till flera positiva hälsofördelar för individen och det finns forskning som tyder på att motivation är en avgörande faktor för utövandet av fysisk aktivitet. Skolan ses som en viktig aktör för att främja individens hälsa genom bland annat fysisk aktivitet. Syftet med studien är att undersöka vilken typ av motivation inom självbestämmandeteorin (SDT), som främjar elevens motivation till fysisk aktivitet i skolämnet idrott och hälsa, samt vilka strategier idrottsläraren kan använda sig av. Denna systematiska litteraturstudie baseras på tidigare forskningsresultat, från 20 utvalda artiklar. Av studiens resultat framgår det att elevens grundpsykologiska behov är nödvändiga att tillfredsställa för att främja elevens motivation för fysisk aktivitet. Dessa behov kan idrottsläraren tillgodose genom att applicera olika strategier i sin undervisning. Tillfredställelsen kan öka elevens inre motivation, vilket i sin tur ökar motivationen för att vara fysisk aktiv under idrotten, såväl som på fritiden. Däremot är denna process tidskrävande och inte alltid problemfri.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka hur lärarens undervisningsstil, interaktion med eleverna samt pedagogiska metoder påverkar elevernas motivation inom ämnet idrott och hälsa. Detta syftet har valts då vi som blivande lärare kommer att stöta på utmaningar inom detta område med våra blivande elever. Detta område har även valts eftersom att vi anser att motivation är av stor betydelse för elevernas deltagande samt prestation under idrottslektionerna. Kunskapsöversikten kommer att innehålla både elevperspektivet och lärarperspektivet. Detta är för att förstå vilka metoder läraren använder samt förstå hur eleven reagerar utifrån lärarens metoder. Kunskapsöversiktens frågeställning är följande; Hur påverkar lärarens specifika pedagogiska metoder och undervisningsstil elevernas motivation och engagemang i lärandeprocessen inom idrott och hälsa? Genom att specificera vår sökprocess med att göra olika begränsningar vid sökningarna så hittades relevanta källor på olika databaser såsom ERIC och Scopus. Sammanlagt valdes 12 källor av högst relevans, alla var internationella. Källor var skrivna mellan åren 2013-2023, och endast en var skriven tidigare (2010). Vid beskrivning av varje källa så sammanfattades syftet, metoden och resultatet.  Genom forskningen så kunde man se olika trender och mönster i relation med elevernas motivation och lärarens undervisningsmetod, exempelvis så såg man en återkommande trend att när läraren visade socialt stöd så betraktade man att elevernas motivation ökade. Andra forskningar visade också att lärarens indirekta undervisningsmetoder också hade en effekt på elevernas motivation. Vidare visar forskning att om eleverna hade en personlig koppling till aktiviteten så ökade deras motivation. Teknologiska hjälpmedel visade sig också ha en positiv påverkan på elevernas motivation. Forskningen visade även könsskillnader angående elevernas motivation och resultaten varierade. Avslutningsvis visar det att lärarens stöd och positiva relationer ökar elevers motivation i idrott och skola. Anpassad undervisning och beröm spelar nyckelroller. Könsspecifika skillnader bör beaktas för bättre undervisning. Detta kan vägleda till en stödjande lärmiljö, särskilt inom idrott och hälsa.

Syftet med studien var att få fördjupade kunskaper om vad som motiverar elever att läsa. Studiens metod bestod av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 3 som deltagare. Studien baserades på tidigare forskning om läsmotivation samt självbestämmandeteorin som behandlar inre och yttre motivation. Resultatet visade att elevernas läsintresse kunde kopplas till antingen inre eller yttre motivation, där samband kunde ses inom de olika motivationerna. Eleverna med inre motivation visade antingen ett intresse för själva läsaktiviteten eller intresse för ett specifikt ämne att läsa om. Eleverna med yttre motivation läste i sin tur av anledningen att de kände sig tvingade till det, för att undvika oönskade konsekvenser eller för att få belöningar. Dessutom visade resultatet att eleverna hade tankar om hur undervisningens sammanhang kan utformas för att deras motivation till att läsa ska öka. Eleverna beskrev bland annat att deras läsintresse skulle öka om de fick besöka ett nytt bibliotek eller fick tillgång till ett bredare urval av böcker.

Få gymnasielever uppnår idag rekommendationerna om fysisk aktivitet och löper då risk att inte uppnå de positiva effekterna för hälsa och välbefinnande. Motivation är centralt för att förklara olika beteenden och med hjälp av självbestämmandeteorin kan beteenden förstås och förklaras. Känslan av autonomi, kompetens och tillhörighet är grundläggande psykologiska behov och beroende på hur dessa behov tillfredsställds kommer elever motiveras på olika sätt. Syftet med studien är att undersöka hur gymnasielever motiveras och jämföra om det finns någon koppling till uppskattning för innehållet på idrottslektionen, samt jämföra mellan killar och tjejer. Studien genomförs med en kvantitativ metod genom en enkätundersökning med gymnasieelever (n=126). Resultatet visade att den vanligaste typen av motivationsform att delta på idrottslektionen var självbestämmande motivation, dvs inre motivation och identifierad reglering. Elever som drivs av självbestämmande motivation tenderar att uppskatta majoriteten av innehållet på lektionen medan elever som motiveras av extern reglering och är amotiverade tenderar att inte uppskatta innehållet på lektionen. Det fanns en tydlig negativ korrelation hos amotiverade tjejer att inte uppskatta bollsport eller fysisk träning.

Denna rapport undersöker hur motivationen skiljer sig mellan World of Warcraft: Dragonflight och World of Warcraft Classic i syfte att belysa hur uppdateringar av spel kan påverka spelarbasen. En kvantitativ undersökning utfördes online för att mäta motivation utifrån självbestämmandeteorin och Quantic Foundrys Gamer Motivation Model. Resultaten visar att spelare av Classic känner en högre immersion och att spelet i högre grad uppfyller motivationsbehoven självbestämmande och tillhörighet. Vidare har Classic högre värden på motivationsfaktorerna community och power, medan story värderas högre i Dragonflight. Förslag läggs fram för vidareforskning gällande kopplingen mellan utpekade förändringar i spelet och uppmätta skillnader i motivation mellan spelversionerna. Vidare kan undersökning av frustration, vid sidan av uppfyllda behov, anses vara gynnsam för att få en större förståelse för skillnaderna mellan versionerna.