Denna uppsats syftar till att ge ökad kunskap om hur förskollärare arbetar med att stärka barns självkänsla. För att få en inblick i förskollärarnas arbete kring självkänslan har kvalitativa intervjuer med sju verksamma förskollärare fördelade på två förskolor genomförts. Intervjuerna syftar till att ta reda på hur dessa förskollärare definierar begreppet självkänsla, hur de beskriver att arbetar för att stärka självkänslan hos barnen samt hur de värderar detta arbete. En analys har gjorts utifrån informanternas uttalanden samt genom ett urval av tidigare forskning kring självkänsla. Med hjälp av Daniel Sterns teori om självets utveckling ges en bild av hur självkänsla uppkommer hos en människa samt vilken roll omgivningen har i den sociala samvaron med barnet. De viktigaste resultaten visar att förskollärare anser att barns självkänsla är en viktig del av deras arbete, dock är det ingen aspekt som diskuteras kollegor emellan. Flera av förskollärarna tyckte att begreppet självkänsla var svårdefinierat och en tendens fanns att blanda ihop självkänsla med självförtroende. Även i förskollärarnas arbete fanns en tendens till att mer arbeta med att stärka självförtroendet än självkänslan, då förskollärarna tenderar att berömma barnens prestationer snarare än att bekräfta deras känslor. Uppsatsens titel är ett citat från en av de intervjuade förskollärarna som beskriver hur han upplever ett barn med hög självkänsla.

Bakgrund: Flertal studier visar ett samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och livskvalité bland äldre. Syftet med studien var att beskriva hur fysiskt aktiva äldre individer upplever hälsa, livskvalité, känsla av sammanhang och hur det kan vara en förutsättning för fysisk aktivitet. Kan KASAM-livsfrågeformulär bidra till ökad förståelse för individens upplevda hälsa och fysiska aktivitet. Metod: Kvalitativ och kvantitativ. Utifrån kvantitativ ansats användes KASAM-livsfrågeformulär med 29 frågor uppdelat utifrån tre områdeskomponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som kvalitativt komplement gjordes 15 intervjuer. Data analyserades med innehållsanalys. Resultatet bildade tre kategorier; välbefinnandet i vardagen, inflytelse i vardagen och strukturer. Det latenta innehållet redovisas i temat: skapar möjligheter till en meningsfullare tillvaro och känsla av sammanhang. Resultat: Slutsatsen blev att fysisk aktivitet förbättrade självkänslan, självförtroendet och medförde en ökad trygghet i det sociala livet, som i sin tur ledde till ett ökat mentalt och socialt välbefinnande. Konklusion: Fysisk aktivitet förbättrar livskvalitén och ger en social delaktighet bland äldre individer.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka om attityden till beröring bland Växjö studenter har något samband med deras självkänsla och kön. Tidigare forskning av Fromme et al (1989) visade att personer med dålig självkänsla tenderar att inte kommunicera genom beröring, vilket personer med god självkänsla gör. Enkätundersökningen genomfördes på 186 studenter vid Växjö universitet där enkäten var baserad på frågeformulären Tennessee Self Concept Scale och The Touch Avoidance Questionarie. Resultatet visade ett starkt negativt samband mellan beröringsundvikande och självkänsla. Det visade även att män tenderar att undvika beröring med andra män mer än vad kvinnor undviker beröring med andra kvinnor. Dock fann jag inga signifikanta skillnader mellan könen i attityden till beröring med samma kön.

Vår studie är ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger på ett kvalitativt synsätt där vi bland annat har använt oss av observationer, logg och diskussioner. Estetik har varit en stor del i vårt utförande med eleverna. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att belysa hur lärare kan arbeta och förhålla sig för att främja elevers självkänsla. I studien framkommer det hur lärare genom dialoger, ett demokratiskt förhållningssätt och olika former av interaktioner på ett positivt sätt kan stärka elevers självkänsla. Vi ser även de estetiska uttrycksformerna som gynnsamma i arbete med att stärka eleverna. Då elevers självkänsla står nära kopplat till känslor, inredialog/ inre prat och sitt inre jag/Jaget. Resultatet av studien visar till viss del att eleverna upplever att de övningar de gjort tillsammans har varit givande. Vår slutsats är att det vi gjort estetiskt och framförallt de dramapedagogiska övningar som vi tillämpat varit gynnsamma. Vi kan även se hur viktigt det är med inre- och yttredialoger, diskussioner och framförallt av interaktionens betydelse för vår sociala samvaro och utveckling. Självkänslan utvecklas successivt genom interaktion med omgivningen. Och det är även i liknande samsyn med Vygotskij som beskriver hur barns förhållande till sig själv och även hur den sociala kompetensen utvecklas i interaktion med andra människor.

Det övergripande syftet har varit att skapa kunskap och förståelse för omotiverade gymnasieelevers upplevelse av sin skolsituation, och deras egen syn på orsakerna till sin bristande motivation. I examensarbetet har fem gymnasieelever i årskurs 3 intervjuats som själva betecknar sig som mycket skoltrötta och omotiverade sedan flera år tillbaka. Flera elever berättade att de gick utbildningar som de egentligen inte hade önskat eller som de påverkats av andra att gå. Andra elever visade sig ha svåra händelser bakom sig som påverkat motivationen. Det gällde både mobbning i grundskolan och negativa händelser inom familjen. En vanlig förklaring till bristande motivation är bristande tilltro till sin egen förmåga, men det stämde bara in på en elev. Övriga elever hade ett gott självförtroende och ansåg att de skulle kunnat nå bra betyg om de bara velat och orkat. Detta påverkades av om ämnet upplevs som intressant och meningsfullt. Samtliga elever kände dock en hopplöshet eftersom de kommit efter i så många skolämnen att de i det närmaste gett upp. En elev hade önskat mer anpassade uppgifter. De saknade även positiva förväntningar och feedback från lärare. Nästan alla uppgav att de har långsiktiga mål och ett drömyrke, men eftersom de har svårt att hantera olust så orkar de ändå inte ta i när det tar emot utan visar ofta flyktbeteende. Ingen elev kände dock direkt olust inför att vistats på skolan. Tvärt om gick de flesta gärna till skolan, men viktigast var för flera att träffa kamrater.

No description available.

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen. Detta tydliggörs framförallt genom karaktärena i romanen som alla saknar identiteskärnor samt genom att författaren hävdar att alla kvinnor kan vara potentiella Baba Jagor.

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om attityden till beröring bland Växjö studenter har</p><p>något samband med deras självkänsla och kön. Tidigare forskning av Fromme et al (1989)</p><p>visade att personer med dålig självkänsla tenderar att inte kommunicera genom beröring,</p><p>vilket personer med god självkänsla gör. Enkätundersökningen genomfördes på 186 studenter</p><p>vid Växjö universitet där enkäten var baserad på frågeformulären Tennessee Self Concept</p><p>Scale och The Touch Avoidance Questionarie. Resultatet visade ett starkt negativt samband</p><p>mellan beröringsundvikande och självkänsla. Det visade även att män tenderar att undvika</p><p>beröring med andra män mer än vad kvinnor undviker beröring med andra kvinnor. Dock fann</p><p>jag inga signifikanta skillnader mellan könen i attityden till beröring med samma kön.</p>