Syftet med denna uppsats är att utifrån endast en förening ge en beskrivning samt ökad förståelse kring faktorer som påverkar ungdomars fortsatta idrottande samt hur deras motivation kan påverkas av yttre faktorer. Två frågeställningar kom att bli ledande genom hela arbetet; Vad anser föräldrar och förening påverkar ungdomars motivation inom idrotten och vilka faktorer anses vara centrala för ett fortsatt idrottande i denna förening? Samt Vad anser föräldrar och förening är påverkande faktorer för ungdomars självkänsla inom idrotten i denna förening? För att besvara dessa har vi utfört sju stycken kvalitativa intervjuer med föräldrar vars barn är/var aktiva i föreningen samt ledare och ansvariga för ungdomsverksamhet på föreningen. Studiens fokus har genomgående varit på respondenternas erfarenheter och upplevelser för att fånga in empiri, därefter har relevanta kopplingar till teori applicerats på empirin för att i slutändan analyseras med våra egna tolkningar. Studien tar även hänsyn till tidigare forskning som berör ungdomars motivation inom idrotten samt hur den fysiska aktiviteten påverkar individens självkänsla, men också hur ungdomar kan uppleva press av föräldrar i sina prestationer. När vi analyserade den data vi samlat in växte två starka teman fram i syfte att besvara våra frågeställningar; Motivation och Självkänsla. Dessa två teman delade vi sedan in mindre underkategorier; Motivation; Varför ungdomar fortsätter idrotta, Ledarens centrala roll, Den progressiva utvecklingen. Självkänsla; Förening som skola för motgångar och framgångar, Yttre faktorers motsatta effekt till motivation. Resultatet indikerar att ungdomars motivation och fortsatta idrottande främst påverkas av faktorn att “ha kul” samt den positiva upplevelsen inom sitt utövande. Ledaren har också visat sig ha en central roll och stor påverkan på ungdomarnas fortsatta idrottande och motivation då dennes engagemang är central i individens utveckling, resultatet visar att ledarens pedagogiska färdigheter är lika värdefulla som färdigheterna inom själva idrottsutövandet. Vad vi även kommer fram till i studien är att antagandet av utmaningar av olika slag kan leda till både en positiv och negativ upplevelse som kan påverka motivationen beroende på prestationens resultat. Vidare tar resultatet upp hur den fysiska aktiviteten kan vara en skola för att stärka och utmana barn och ungdomars självkänsla i form av fysiska och psykiska utmaningar. Till sist så belyses också de faktorer som kan ge en motsatt effekt på ungdomarnas motivation inom idrotten. Nyckelord: Motivation, självkänsla, idrott, yttre motivations faktorer, proximala utvecklingszonen

Abstract Allt fler barn får en negativ inställning till ämnet idrott och hälsa i skolan och det är ett problem. Skolan och framför allt idrottlärare behöver hitta effektiva strategier som motiverar fler elever till att delta i skolidrotten. Denna studies syfte var att undersöka om och hur idrottslärare motiverar elever i årskurs 7-9 att delta i skolidrotten och hur de anpassar lektionen efter gruppen och individen, utifrån de resurser som idrottslärare har till förfogande. Metoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre stycken idrottslärare och analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultatet visar att motivation är en nyckelfaktor för att höja deltagandet i skolidrotten samtidigt önskar lärarna mer tid för att kunna se varje individ. Idrottslärare motiverar elever genom att samtala, peppa, låta dem påverka aktiviteter inom vissa ramar samt att förnya och förändra aktiviteter i idrotten.

Nätmobbning är ett relativt nytt fenomen och en typ av mobbning som är svår att undvika då många unga är internetuppkopplade dygnet runt. Nätmobbning har bidragit till att unga mår psykiskt dåligt och att deras vardag påverkas. Studiens primära syfte var att kartlägga hur nätmobbning ser ut bland niondeklassare. Det sekundära syftet var att se om det fanns några könsskillnader mellan flickor och pojkar med avseende på vad innehållet i nätmobbningen bestod av samt påverkan av den. En kvantitativ enkätundersökning har genomförts med totalt 161 respondenter från tre olika skolor i norra delen av Sverige. 19 % (17 stycken) pojkar respektive 21 % (13 stycken) flickor uppgav att de hade upplevt sig nätmobbade. Deras vardag hade påverkats genom att de hade isolerat sig från umgänge med andra samt försökt ändra på sig så mobbarna inte kunde mobba dem. Hälsan hade påverkats i form av att pojkar känt sig deprimerade och flickor hade fått försämrad självkänsla. Det var även ett högt antal som angav att hälsan inte påverkats. Både flest pojkar och flickor blev nätmobbade angående deras utseende.

The purpose of the study was to psychometrically evaluate the Revised Janis and Field Scale using the rasch model. The model is a measurement model often used to develop and improving composite measures. Quantitative content analysis was also used in the study. After the two analyses were conducted the problematic items were examined, where an interpretative perspective was applied to try to explain why some questions didn’t seem to work as intended. The other purpose of the study was to examine if emotional and cognitive components need to be treated as separate variables when studying self-esteem. The data collection was administrated at Karlstad University in April of 2014. In total 225 respondents participated in the survey, of whom 140 were women and 85 were men. Based on the rasch model, the instrument did not seem to measure self-esteem in an acceptable manner. There were also major problems with the content of the questions and how they were structured. It is concluded that the instrument should not be used for research purposes. Based on the analyses it was not possible to determine if it’s necessary to distinguish between emotional and cognitive components of self-esteem. It requires more analysis, based on more reliable instruments in the future. / Syftet med studien var att utvärdera mätinstrumentet Revised Janis and Field Scale med hjälp av psykometriska analyser baserat på raschmodellen. Raschmodellen är en mätmodell som används inom olika discipliner vid utveckling och granskning av mätinstrument. Därutöver genomfördes här även en kvantitativ innehållsanalys. När de två analyserna var genomförda granskades problematiska frågor, där ett tolkningsperspektiv anlades för att försöka förklara varför vissa frågor inte verkade fungera som avsett. Avsikten med studien var även att undersöka om emotionella och kognitiva beståndsdelar bör hanteras som separata variabler. Datainsamlingen ägde rum vid Karlstads universitet under april månad 2014. Totalt deltog 225 respondenter i undersökningen, 140 kvinnor respektive 85 män. Baserat på raschanalysen verkar inte instrumentet mäta självkänsla på ett godtagbart sätt. Därutöver finns problem med de ämnen som frågorna behandlar och hur frågorna samt svarsalternativen är formulerade. Bedömningen gjordes baserat på analyserna att instrumentet inte bör användas i vetenskapliga sammanhang. Avslutningsvis var det inte möjligt att bekräfta om det är nödvändigt att särskilja mellan emotionella och kognitiva beståndsdelar ur självkänslan utifrån de analyser som genomförts här. Det krävs att fler analyser genomförs i framtiden och att dessa bygger på mer stabila mätinstrument för att uppnå det syftet. / Self-esteem, The Self, Revised Janis and Field Scale, Rasch analysis

Syftet med studien är att undersöka och analysera samband mellan prestation och självkänsla hos operasångare. För att konkretisera syftet har två forskningsfrågor utarbetats. De problematiserar sambanden mellan prestation och självkänsla hos operasångare samt hur operasångare kan öka sin prestation och självkänsla. Således utgår studien från självkänslans innebörd och betydelse, dess konsekvenser och utvecklingsmöjligheter. I förlängningen är ambitionen att studien skall kunna erbjuda kulturella verktyg och förståelseramar till unga sångare för att hjälpa dem i sin mentala och konstnärliga utveckling. Metodologiskt bygger undersökningen på hermeneutisk texttolkning av relevant litteratur som berört ämnet i triangulering med kvalitativa intervjuer som genomförts med tre olika informanter med professionell sakkunskap och ämneserfarenhet. Forskningsresultaten från studien påvisar att kopplingen mellan prestation och självkänsla är stark. Vidare finns det en komplexitet med en rad faktorer som samspelar. Några av dessa faktorer är att vara medveten om betydelsen av att vara mentalt och musikaliskt förberedd och framförallt ha kunskapen om hur dessa förberedelser bör genomföras. Andra viktiga faktorer som framkommit i studien är att förstå betydelsen av att behålla lekfullheten, passionen och nyfikenheten för yrket samt betydelsen av hårt arbete.

I denna studie har sju gymnasieelever intervjuats om hur de uppfattar sin språkliga prestation i muntlig gruppredovisning. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer och är skriven ur ett social-psykologiskt perspektiv, alltså hur människor fungerar i samspel med andra. Resultatet pekar på att eleverna uppfattar det som att deras språk förändras beroende på om redovisningen sker i grupp eller individuellt med läraren. Ingen av eleverna tyckte att språket blev mer formellt eller korrekt i grupp, medan de flesta uppfattade det som att språket blir mer korrekt och formellt när redovisningen sker enbart för läraren. Resultatet indikerar också på att elever med låg självkänsla helst redovisar i grupp medan de med hög självkänsla helst redovisar enbart framför läraren. Det behövs dock ytterligare forskning för att få fram ett mer allmänt och generaliserande resultat. / This study has investigated seven upper-secondary students’ perception on how their language is affected depending on if they give their oral presentation in groups or individually for the teacher. Seven upper-secondary students have been interviewed and the study is based on their answers and on previous research. The results show that all the students in this study think that their language change depending on the form of the presentation. No one of the students think that their language is more formal and correct in a group presentation. All students but one thinks that the language is more formal and correct when they give their oral presentation individually in front of the teacher. The results also show that the students with high self-esteem prefer to give their oral presentation in front of just the teacher, while the students with low self-esteem prefers to give their oral presentations in groups. However, more research needs to be done on the subject to give a more generalized result.

<p> </p><p>Nedsatt psykologiskt välbefinnande är en stor anledning till att Sveriges yrkesarbetande mår dåligt. Var femte kvinna och var tionde man mår psykiskt dåligt. Studien syfte var att undersöka sambanden mellan konstrukten självkänsla, mindfulness och depression samt att undersöka huruvida självkänsla har några medierande effekter mellan de bägge andra konstrukten. Studiens datainsamling utfördes med hjälp av en enkät. För de bägge oberoende variablerna erhölls signifikanta negativa korrelationer med depression; Självkänslan  r_s=-0,733, p=0,01 och Mindfulness r_s=-0,303, p=0,01. Dessutom erhölls en fullständigt medierande effekt för självkänslan mellan mindfulness och depression. Det betyder att mindfulness behöver verka genom självkänslan för att kunna påverka depression. Dessa resultat innebär att det med relativt enkla medel skulle gå att förebygga arbetstagarnas psykiska ohälsa.</p><p> </p>

<p><p>Syftet med denna studie var att jämföra synsätt mellan förskolepedagoger, förskolechefer och politiker angående betydelsen av lek i förskolan för barns utveckling av social kompetens. Syftet uppnåddes genom fenomenografiskt kvalitativa undersökningar i form av semistrukturerade intervjuer. Genom dessa arbetssätt utgår forskare från uppfattningarna om det aktuella fenomenet hos respondenterna (intervjudeltagarna), vilka blev informerade om deras rättigheter och forskarens skyldigheter i undersökningen, vid förfrågning, genom missivbrev och precis innan intervjun inleddes. Respondenternas uppfattningar sammanfattades i en resultatdel som analyserades efter en kvalitativt fenomenografisk metod. Samtliga respondenter ansåg leken att var viktig för barns utveckling av social kompetens och att den framför allt utvecklas i samspelet. Det som både skiljer och liknar grupperna åt är att förskolepedagoger, politiker och en förskolechef menade att barnet i leken får lära sig att förstå sig själva för att sedan kunna interagera med andra. I jämförelse med detta pekade den andra förskolechefen på att förskolan har ett stort ansvar, men att leken kan vara svår för barnet. Samspelet i förskolan är inte en förutsättning för att utveckla social utan att det handlar om att barnet utifrån sitt eget jag ska få ingå i situationer och samspel som utvecklar social kompetens, menar hon. Förskolepedagogerna och förskolecheferna belyste pedagogens viktiga roll i leken för att barnen ska kunna utveckla social kompetens, vilket inte politikerna gjorde. Slutsatsen är att förskolepedagoger och förskolechefer skiljde sig från politiker i fråga om den betydelse som pedagogen har för att barnen ska utveckla social kompetens genom leken. För övrigt kan resultatet liknas med att vara individuellt, då det finns väldigt många likheter och några skillnader mellan förskolepedagogers, förskolechefers och politikers syn på betydelsen av lek i förskolan för barn utveckling av social kompetens.</p></p>

Kroppsfixering och kroppsmissnöje är ett växande problem och man ser att bantning sjunker i åldrarna. Syftet med studien är att undersöka döttrars uppfattning om mammors (eventuella) sociala påverkan på dem från barndomen in i vuxenlivet.  En kvalitativ undersökning med intervju som metod användes för insamling av data. Informanterna i undersökningen är vuxna kvinnor som anser sig ha växt upp med en mamma som bantat under större delen av uppväxten. Forskningsstudien ville se om kvinnorna påverkats av mammornas beteende kring bantning och i så fall varför eller varför inte. Resultatet visar på att majoriteten av informanterna påverkats och tagit efter mammans missnöje över kroppen genom social påverkan har därmed även bantat. Resultatet visar även hur viktigt det är att som dotter att få bekräftelse av sin mamma, att man duger oavsett kroppsform. Forskningsstudien tror även att samhället och medias tunna kroppsideal är en bidragande faktor till kvinnors missnöje över kroppen eftersom samhället till stor del framställer överviktiga kvinnor som oattraktiva.

Forskningen kring kvinnors kroppsuppfattning har länge uppmärksammats men det finns lite forskning kring mäns kroppsuppfattning, i och med det ville vi undersöka huruvida unga mäns kroppsuppfattning är annorlunda eller inte. Vi har utgått från sociala medier eftersom det är en relativt ny medieform som än så länge inte undersökts så mycket. Syftet är att belysa huruvida ett antal unga män påverkas av träningsrelaterade bilder. Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 7 män i åldern 18-20 år. Resultatet visar att majoriteten känner ett missnöje över sin kropp och ett behov av att uppnå ett visst ideal.