Självkänsla kan delas upp i två delar, antingen bassjälvkänsla eller prestationsbaserad självkänsla. Perfektionism anses ha två mönster, antingen positivt eller negativt. Känslor i föreliggande studie definieras som känslor efter en tävlingsprestation. Syftet var att undersöka individuella landslagsspelares känslor efter bästa och sämsta tävlingsprestation. Syftet var även att undersöka om landslagsspelarna beskriver olika känslor beroende på deras nivå av självkänsla och typ av perfektionismmönster. För att mäta självkänsla och perfektionismmönster användes två standardi­serade formulär. Landslagsspelarna fick beskriva med egna ord hur de kände sig efter deras bästa och sämsta tävlingsprestation genom att besvara två retrospektiva frågor. För att bevara landslagsspelarnas känslor i dess ursprungliga form användes en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att landslagsspelare beskrev olika känslor beroende på landslagsspelarnas nivå av självkänsla och typ av perfektionismmönster. Studiens resultat antyder att både aktiva och människor som arbetar inom elitidrotten bör använda sig av exempelvis mer mental träning.

Nedsatt psykologiskt välbefinnande är en stor anledning till att Sveriges yrkesarbetande mår dåligt. Var femte kvinna och var tionde man mår psykiskt dåligt. Studien syfte var att undersöka sambanden mellan konstrukten självkänsla, mindfulness och depression samt att undersöka huruvida självkänsla har några medierande effekter mellan de bägge andra konstrukten. Studiens datainsamling utfördes med hjälp av en enkät. För de bägge oberoende variablerna erhölls signifikanta negativa korrelationer med depression; Självkänslan  rs=-0,733, p=0,01 och Mindfulness rs=-0,303, p=0,01. Dessutom erhölls en fullständigt medierande effekt för självkänslan mellan mindfulness och depression. Det betyder att mindfulness behöver verka genom självkänslan för att kunna påverka depression. Dessa resultat innebär att det med relativt enkla medel skulle gå att förebygga arbetstagarnas psykiska ohälsa.

Syftet med arbetet var att undersöka hur elever i de lägre årskurserna upplevde sin självkänsla i klassrummet samt hur självkänslan hos eleverna skiljde sig i olika åldrar. Syftet var också att undersöka hur elever gav uttryck för sin självkänsla i klassrummet. Tre olika metoder har använts i undersökningen; observationer, enkätundersökning samt intervjuer. Samtliga undersökningsmetoder har förberetts, genomförts samt analyserats av ansvarig person för undersökningen Undersökningen har utgått ifrån de forskningsetiska principerna; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet utifrån Vetenskapsrådets Forskningsetiska Principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Resultatet från undersökningen visar på att de flesta elever upplever sin självkänsla i skolan som ganska stark, där fler än hälften av eleverna har en upplevd självkänsla över medel. Undersökningen har trots detta visat på att knappt hälften av eleverna upplever sig ha lägre framgång i skolan än vad de eftersträvar ambitionsmässigt att vilja uppnå. Men vi finner även att ungefär en fjärdedel av eleverna upplevde sig ha högre framgång i skolan än vad de eftersträvar ambitionsmässigt att vilja uppnå. När det gäller upplevelsen av huruvida eleverna ansåg sig själva som duktiga eller inte i skolan visade resultatet på att mer än tre fjärdedelar av eleverna upplever sig själv som duktiga i skolan. En annan central punkt är att elever jämför sina egna prestationer med övriga elever, inte minst när det gäller att tala inför större grupper. Skillnaden mellan den upplevda självkänslan gällande olika skolämnen visade på att eleverna uppleda sin självkänsla störts i ämnet svenska och lägst i ämnet matematik. Elevernas upplevda och uttryckta självkänsla skiljer sig mellan de tre årskurserna 1, 3 och 6 som har undersökts.  De mest centrala åsikterna från tidigare forskning när det gäller att uppnå god självkänsla är att barn behöver känna sig bekräftade och uppmärksammade av andra för att skapa sig en god självkänsla och här visar undersökningen positivt att flertalet elever upplever sig bekräftade på så sätt att deras egna upplevda självkänsla stämmer överens med hur de anser att deras klasskamrater uppfattar dem.

Individer med hög prestationsbaserad självkänsla (pbs) har visat sig löpa ökad risk att drabbas av bland annat utbrändhet. Studien undersöker pbs longitudinellt bland förvärvsarbetande som deltog i SLOSH (Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health) 2006 och följdes upp 2008. Syftet var att undersöka prevalens av pbs i olika grupper och dess stabilitet över tid samt om tjänsteposition predicerar graden av pbs, alternativt om pbs predicerar en hög tjänsteposition. Resultatet visade att pbs har en stor nedgående tendens och en måttlig stabilitet. Arbetare och de med oförändrad tjänsteposition skilde sig signifikant från de andra personalkategorier respektive tjänstepositioner. Chefskap predicerade en hög pbs två år efter baslinjen medan en hög pbs vid baslinjen predicerade en högre tjänsteposition två år senare. Sambandet mellan pbs och tjänsteposition bör belysas för att på organisationsnivå förebygga och åtgärda stressrelaterade sjukdomar.

Rapporten bygger på en kvalitativ studie där tre lärare och fjorton elever intervjuats. Studien syftar till att visa vilka uppfattningar lärare och elever har gällande social trygghet i skolan och den tar sin utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Fokus har lagts på det främjande arbetet för en bra klassrumsatmosfär och utvecklingen av elevens självkänsla. Studien visar att lärare arbetar med social trygghet i skolan varje dag och det finns en övergripande mening att det är en komplicerad tillvaro som är svår att beskriva. Det främjande arbetet för elevers positiva självkänsla och ett positivt klassrumsklimat genomsyrar det dagliga arbetet för läraren och är svårt att definiera i specifika handlingar. Elever trivs i en miljö som de själva upplever som god, där det finns acceptans från lärare och kamrater och där stämningen är positiv men det finns en viss problematik i att samsas med alla i en grupp om personkemin inte stämmer.

Många ideellaorganisationer bidrar med stora vinster för folkhälsan. En sådan organisationär ”Bollplanket”. Syftet med studien var att undersöka hur de som arbetar på ”Bollplanket”upplever och beskriver verksamheten. Metoden som användes för att ta reda pådetta var intervjuer. I intervjuerna framgick det att de anställda upplevde attde använde ett tillmötesgående förhållningssätt på ”Bollplanket”. De beskrevatt de arbetade utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv och menade att de anpassarsitt bemötande till varje enskild individ. Slutsatsen som kan dras av studien äratt de verksamma på ”Bollplanket” anser att verksamheten har en betydandeinverkan på hälsan hos barn och unga som annars hamnar mellan stolarna. De upplevdeatt deras förhållningssätt gör det möjligt att möta alla typer av barn och ungapå ett individuellt sätt. Vad de dock upplever att bristerna är i verksamhetenär deras ekonomiska situation och möjligheten till vidareutveckling ochexpansion av verksamheten

Syftet med studien är att undersöka hur välfärdsaktörer i olika organisationer upplever de prostituerades livssituation och hur dessa aktörer bedriver empowerment inspirerat socialt arbete i relation till prostituerade som själva anser att de av egen fri vilja säljer sexuella tjänster. De frågeställningar som används i uppsatsen för att besvara studiens syfte är: På vilket sätt kommer empowerment till uttryck i arbetet med prostitution inom de verksamheter aktörerna företräder? Hur upplever välfärdsaktörer i olika organisationer de prostituerades position i samhället? På vilket sätt skulle empowerment inspirerat arbete kunna användas i verksamheterna i arbetet med individer som själva anser att de av egen fri vilja säljer sexuella tjänster? De teoretiska ansatserna som studien vilar på är utifrån ett socailkonstruktivistiskt synsätt med inrikting mot empowerment och stigmatiserings teori. Teori samt tidigare forskning har inhämtats via litteraturstudier och sökning i databaser. Det empiriska materialet har inhämtats via halvstrukturerade livssvärldsintervjuer samt frågeformulär grundade på intervjuguiden. Analysen av materialet har gjorts med hjälp av meningsanalys där tre huvudteman används vid kodningen av materialet; makt, stigmatisering samt empowerment. Begreppen presenteras under analys- och resultatkapitlet som enskilda rubriker. Studien har påvisat att de insatser som bedrivs grundas i attityder i samhället kring prostitution, det finns därför en vikt i att involvera sexarbetaren i de beslut som berör den enskilde. Inte enbart vid beviljad insats utan även vad det bekommer utredningar som ligger till grund för lagförslag. Den prostituerade befinner sig i en värld med andra likt de själva. Individers identitetsskapandeprocesser påverkas av den verklighet hen befinner sig inom och de egenskaper som omgivningen tillskriver denne utifrån valet att prostituera sig. Det är först när socialarbetaren i mötet med den prostituerade blir godkänd av denne som arbetet kan ta form. Att komma dit kan ta lång tid och det kräver ett genuint intresse och engagemang, men det går.

Denna studie undersöker och skildrar hur en grupp gymnasieelever resonerar angående det egna studieansvaret och betygsupplevelser med fokus på betygens (o)rättviseaspekt. Den teoretiska bakgrunden ger läsaren en inblick i den moderna skolan för att förstå vad som förväntas av elever och varför skolan ser ut som den gör. Studien vilar även på olika teorier om hur individer (elever) rationaliserar sina misslyckanden och varför individen (eleven) kan anse sig värd belöning utan prestation; i studiens fall höga betyg oavsett insats. För att förstå eleverna och ta del av deras upplevelser gjordes en enkätundersökning där sammanlagt trettiotvå elever deltog. Efter analys av enkätsvaren skapades frågor till enskilda intervjusamtal med fem elever, som kunde bidra med mer djupgående reflektioner om orättvisa upplevelser i betygssammanhang. Det som framkom efter analys av både enkäter och intervjuer är att eleverna har ett inkonsekvent förhållningssätt till sina studier. Samtidigt som de säger sig ta ansvar, lägger de över ansvaret av dåliga studieresultat på läraren. Många av eleverna anser att de någon gång har fått ett orättvist lågt betyg, trots att de själva tyckte att arbetet var bra. Många av dem anser även att engagemang och bra samarbete borde generera bättre betyg. Hur de tacklar att få ett betyg som upplevs orättvist är olika – bland annat genom att sluta att anstränga sig. En dålig självkänsla är en stark faktor för att en elev ska tolka ett dåligt betyg som personlig kritik och inte prestationskritik.

Studien handlar om unga kvinnors relation till reklambilder. I diskussionen exemplifieras hur idealet internaliseras. Artikeln har sin grund på en undersökning om hur unga kvinnor i fokusgrupper diskuterar och reflekterar kring reklambilder. Den avser att diskutera kvinnors förhållningssätt till idealiserade bilder och om det har en förbindelse till deras kroppsuppfattning och självkänsla. Detta är en empirisk undersökning baserad på fokusgrupper. Materialet har analyserats utifrån en tematisk analys där social jämförelse och objektifiering används för att ge ett underlag till att förklara unga kvinnors relation till mediala bilder.  I diskussionen kan det antas att respondenterna har en förförståelse kring idealets utformning. Respondenterna benämner unga kvinnor som en påverkbar grupp där en del blir mer fixerade vid att följa utseendet hos idealet än andra. Hos de unga kvinnorna fanns en betoning på att kritiskt granska det egna utseendet.

I samhället är kommunikativ kompetens en förutsättning för att kunna vara med och påverka och delta i den demokratiska processen. En kommunikativ kompetens förutsätter en förmåga att kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt och denna studie fokuserar på den muntliga framställningen kopplad till skolan. Med GY11 kommer muntlig framställning att få mer utrymme på schemat än tidigare och syftet med denna studie är att genom kvantitativ enkätundersökning och fördjupade kvalitativa intervjuer få en bild av elevers syn på muntlig framställning. Vad har eleverna för associationer och känslor till muntlig framställning? Hur mycket spelar elevernas självkänsla och självförtroende in vid muntlig framställning? Hur ser de på sin egen förmåga som talare? Denna studie fokuserar på elevernas egna tankar, känslor och syn på muntlig framställning. Syftet är att utmana uppfattningen av elevers motvilja till muntlig framställning och se förbi tidigare diskussioner som ofta handlar om talängslan. Syftet är vidare att se om eleverna är redo att utmana den vedertagna uppfattningen om att amerikaner är de självklara talarna på den internationella arenan. Studien visar att eleverna förutsätts att hålla muntliga framställningar otaliga gånger under sina år på gymnasiet men där det fattas praktiska övningar kring teknik och praktisk tillämpning. Studien visar även att många av dem är positivt inställda gentemot muntlig framställning men önskan om ett mer angeläget innehåll efterfrågas och även mer respons från lärarna. Studien visar att 41 % av eleverna i enkätundersökningen ifrågasätter den vedertagna uppfattningen om amerikaner som de självklara förebilderna i muntlig framställning.