No description available.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur pedagoger och rektorer på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ser på förutsättningarna för elever med intellektuell funktionsnedsättning att bli delaktiga i Gymnasieskolans verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats för att beskriva och analysera hur pedagoger och skolledare på gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ser på förutsättningarna för elever med intellektuell funktionsnedsättning att bli delaktiga i Gymnasieskolans verksamhet.     Datainsamlingen genomfördes på gymnasieskolor som inrymmer gymnasiesärskolor i två olika kommuner i mellersta Sverige. Vi har genomfört intervjuer med pedagoger och skolledare. Vi har arbetat aktivt med insamlad data, organiserat, kodat, gjort synteser och sökt efter mönster och ur materialet skapade vi en mening. Vi hittade avgörande beröringspunkter på hur både skolledare och pedagoger betonar vikten av att eleverna känner sig delaktiga i helheten och dessa menar man ger eleverna redskap att påverka sin livssituation.  Våra informanter redogjorde för de svårigheter som de hävdar komplicerar samverkan mellan de olika nivåer vi undersökte. Informanterna arbetar på stora enheter där lokalerna för gymnasiesärskolan är utspridda i flera byggnader. Andra beröringspunkter är otillräckliga gemensamma definitioner på vad delaktighet innebär och otillräckliga resurser av olika slag, fysiska hinder för samverkan inom och mellan nivåerna och medvetet förhållningsätt i ansvarstagande för de värderingar som ska genomsyra begreppet delaktighet.

<p>Karriärcoaching är en tjänst som ökat kraftigt på den svenska marknaden. Tidigare studier inom området har visat att en stark självkänsla stärker en persons hälsa och underlättar för denne att hantera problem. Syftet med studien var att undersöka om karriärcoaching har någon påverkan på prestationsbaserad självkänsla, känslan av kontroll (Locus of Control) samt självbemästring av tankar och känslor (Self-Efficacy). Genom en enkätundersökning har en grupp som genomfört karriärcoaching jämförts med en kontrollgrupp som ej genomfört karriärcoaching. Ett oberoende t-test gav en signifikant skillnad i Locus of Control (p<.05). I den grupp som genomfört karriärcoaching fann vi ett negativt samband mellan faktorerna Locus of Control och prestationsbaserad självkänsla (p<.01). En två-vägs ANOVA visade en interaktionseffekt mellan karriärcoaching och kön (p<.01), vilket kan indikera att män kan sänka sin prestationsbaserade självkänsla efter genomförd karriärcoaching och att det finns tendenser att karriärcoaching överlag kan öka en persons Locus of Control.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om och förståelsen för processen från delaktighet i en dysfunktionell familjesituation, präglad av en familjemedlems missbruk, till separation, frigörelse och integritet. Utifrån detta syfte ställdes frågorna: Hur upplevs processen från den påverkan som det innebär att leva tillsammans med en alkoholist till att frigöra sig och hitta sitt eget sätt att leva och hur kan man utifrån symbolisk interaktionism och teorin om spegeljaget fördjupa förståelsen av denna process?</p><p>Som metod har används kvalitativ intervju med en kvinna som har levt med en alkoholiserad man. Uppsatsen belyser frågorna ur en social synvinkel och utgår från det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism som sätter fokus på interaktionernas betydelse. Teorin om spegeljaget visar på betydelsen av andras spegling för människans självbild.</p><p>Uppsatsen kommer fram till att kvinnans liv på ett genomgripande sätt har påverkats av att leva i en relation med en man som missbrukar alkohol. Kvinnans självkänsla bröts ned och hon upplevde ett starkt självförakt. Kvinnan har separerat från mannen sedan flera år men hennes liv påverkas fortfarande och hennes frigörelseprocess fortgår. Kvinnan berättade inte för någon om problemen i familjen innan separationen. Genom att hemlighålla förhållandena kunde hon heller inte få stöd i sin situation.</p>

Abstract The aim of this essay is to explore how teachers and leisure educators can strengthen and increase students’ self-confidence in different ways in their line of work. I chose this inquest for personal reasons and also because it will be of great aid for me since this is what I intend my future profession to be. For this inquest I have chosen to do five qualitative interviews and two unstructured observations. The inquest was also based on relevant literature connected to its purpose. The results show that self-confidence is linked to something the individuals accomplish and that self-esteem is the way they see themselves, an inner feeling. Self-confidence is something that grows by achieved performances and developing your own knowledge while the self-esteem is strengthened by confirmation through other individuals and faith in one’s self. As the individual evolves so does the self-image he or she may have of themselves. Self-esteem and self-confidence will vary depending on the response the individual gets from others. Family and friends are the key factors that determine whether self-esteem and self-confidences goes up or down. The results also show that the teacher, schoolmates and the school environment have a great impact on self-confidence and self-esteem. The subjects I interviewed press on the importance of a safe environment consisting of good friends and peers who accept faults and imperfections in one and other. The students ought to be able to feel encouraged, supported and guided in order to evolve their self-confidence and self-esteem. The answers during the interviews show that public speaking was used to empower the students’ self-confidence and self-esteem and create a secure place for the students to grow.   Key words: ability, self-confidence, self-esteem, evolvement / Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare och fritidspedagoger kan arbeta för att stärka eller förstärka elevers självförtroende och självkänsla. Valet av undersökningen ligger i det personliga intresset samt att få en inblick i hur min framtida yrkesroll kan utvecklas. Metoden jag använt mig av för detta är fem stycken kvalitativa intervjuer samt två ostrukturerade observationer. Undersökningen har även belysts utifrån relevant litteratur kopplat till mitt syfte. Det resultat som framkommit visar att självförtroende är kopplat till något individen gör, medan självkänsla är individens syn på sig själv, en inre känsla. Självförtroendet växer genom överkomna prestationer och kunskapsutveckling, självkänslan stärks istället genom andras bekräftande och genom den egna tilltron på sig själv. Under tiden individen utvecklas förändras även självbilden, där både självförtroende och självkänsla skiftar upp och ner beroende på gensvar utifrån. Här är den inre kretsens, vänner och familj, uppfattning om individen den avgörande faktorn för i vilket håll självförtroende och självkänsla tar vägen. Resultatet visar även att läraren, klassen och skolmiljön är en viktig del i stärkandet av självförtroende och självkänsla. De intervjuade förespråkar en trygg klass eller grupp där eleverna ska känna sig säkra och veta att det är tillåtet att göra fel och att våga göra fel. Eleverna ska även få uppleva stöd, uppmuntring, peppning och handledning för att utveckla sitt självförtroende och sin självkänsla. De intervjuade använde sig av muntligt framträdande för att uppnå känslan av trygghet och på så vis stärka elevernas självförtroende och självkänsla. Nyckelord: förmåga, självförtroende, självkänsla, utveckling

To log on to social media has become an obvious part of people's everyday routine. Pictures, videos, opinions, and thoughts are posted and read by people's social networks worldwide. In doing so, the present study chose to examine whether what is posted on social media, as well as what the individuals are exposed to on social media can be related to their motivation and self-esteem. By letting 117 adolescents aged 16-19 answer a questionnaire regarding which social media they are active on, how often they are active there, and what they post on those social medias. By also letting them evaluate how they see themselves, if they compare themselves with others and how motivated they are to physical activity and healthy eating habits, we could see that to those who post pictures, and are exposed to images represent exercise / health on social media have higher self-esteem and driven more by internal motivation to engage physical activity than those who do not. Women also exhibit higher self- esteem and a higher tendency to social comparison compared to men in this matter. / Att logga in på sociala medier har blivit en självklar del av människors vardagliga rutin. Bilder, videos, åsikter och tankar läggs ut och läses av människors sociala nätverk världen över. I och med detta kommer föreliggande studie undersöka om det som läggs upp på sociala medier, samt det individer exponeras för på sociala medier kan ha ett samband med deras motivation till fysisk aktivitet och självkänsla. Genom att låta 117 ungdomar i åldrarna 16-19 svara på en enkät gällande vilka sociala medier de är aktiva på, hur ofta de är aktiva där samt vad de lägger upp och exponeras för på dessa medier och även låt dem utvärdera hur de ser på sig själva, om de jämför sig med andra och hur motiverade de är till fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, fann vi att de som lägger upp bilder, samt exponeras för bilder föreställandes träning/hälsa på sociala medier har högre självkänsla och drivs mer av inre motivation till fysisk aktivitet än de som inte gör det. Kvinnor uppvisar även högre självkänsla samt högre benägenhet till social jämförelse än män i denna fråga.

I skolans värdegrund och uppdrag står det att eleven ska möta respekt för sin person och sitt arbete samt att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. Vidare står det också beskrivit att personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även att skolan har en viktig roll i detta arbete. Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer och vårt syfte med detta arbete är att undersöka lärares och pedagogers uppfattningar om självkänsla samt deras arbetssätt i ämnet. Vi har gjort vår undersökning i tre olika skolor i Sverige och intervjuat 13 lärare och fritidspedagoger. Studien visar att alla pedagogerna i undersökningen är medvetna och överens om att de som lärare påverkar barnen dagligen genom sitt bemötande och sitt förhållningssätt. Det framkom även att det är lärarens egen syn på självkänsla som spelar roll för hur denne arbetar med det tillsammans med sina elever. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

Datorspelande har blivit en vanligare fritidssyssla bland ungdomar och datorspelande polariseras i massmedia och är en mansdominerad miljö. Forskning visar att datorspelande kan associeras med fysisk inaktivitet och onyttiga matvanor. Studier visar också att datorspelande kan vara associerat med självkänsla. Det är därför viktigt att förstå hur dagens ungdom förhåller sig till datorspelande. Studiens syfte är att undersöka äldre tonåringars datorspelande, självkänsla och levnadsvanor. En kvantitativ enkätstudie har genomförts och genomgått en statistisk analys. Resultat från 115 deltagare, 51 män och 64 kvinnor, presenteras. 92 % av männen och 47 % av kvinnorna spelade datorspel. Resultatet visade inga signifikanta skillnader kring självkänsla för varken kön eller datorspelare. Inga signifikanta skillnader fanns mellan datorspelare och träningsaktiva dagar, men skillnader fanns för matvanor och datorspelare. Datorspelare åt mindre frukt och mer chips än icke-datorspelare. Det fanns signifikanta skillnader mellan män och kvinnors datorspelande; de olika könen hade olika vanor och männen hade mer erfarenhet av datorspel. Kommunikationen om datorspel till föräldrar var låg, där 29 % av datorspelarna pratar om spel med sina föräldrar, 21 % positivt och 8 % negativt. Männen föredrar multiplayer-spel, vilket tyder på att män har mer sociala interaktioner när de spelar. Många män är högkonsumenter vilket tyder på att den sociala interaktionen är viktigt för männen och datorspelandet utgör då en arena där det sociala behovet tillfredsställs. Detta kan skapa mansdominerade grupper inom datorspelen där miljön blir mer välkomnande för män än kvinnor. Även om studien inte kunde finna signifikanta skillnader för självkänsla mellan datorspelare och icke-datorspelare kan den heller inte utesluta möjligheten att datorspelandet påverkar självkänslan. En djupare kvalitativ intervjustudie kring datorspelande rekommenderas för att få en bättre förståelse kring datorspel och självkänsla.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera speciallärares uppfattningar av hur de bemöter elever i årskurs 4till 6som har låg motivation och låg självkänsla inför matematiken. Studien är kvalitativ och utgår från en fenomenografisk ansats med syfte att öka kunskapen om speciallärares bemötande i matematiken. Metoden vi använde var kvalitativa intervjuer. Vi har gjort åtta stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet i studien visade att lärarnas bemötande medelever i matematiken påbörjas med relationen mellan lärare och elever. När eleverna upplever att relationen med lärarna är positiv har eleverna lättare för att få motivation till att lära. Resultatet visar också att lärare varierar sin undervisning och anpassar undervisningen efter elevernas förutsättningar. Det framkom också att lärare i sin undervisning utgår från elevernas arbetstempo och att möta eleverna på deras nivå för att öka elevernas självkänsla. Relationen mellan lärare och elever är även viktig i undervisningen. Känner eleven sig trygg med läraren är det lättare att motiveras till att lära och på så sätt kan elevernas självkänsla öka. I vår slutsats kom vi fram till att det är sociala aspekter som till exempel relationer mellan lärare och elev samt tryggheten i skolmiljön som påverkar elevers motivation och självkänsla. Andra faktorer som påverkar är elevers erfarenhet av motgång och framgång i sitt lärande samt deras positiva upplevelser inför matematiken. Både elevers självkänsla och motivation har ett samband med varandra.

Syftet var att synliggöra hur barns behov av bekräftelse hanteras i en del förskolor och vilka reflektioner som skapas hos pedagogerna gällande detta. För att utforska detta utfördes intervjuer tillsammans med observationer som komplement där urvalet var slumpmässigt. Studien bygger på forskning om självkänsla och självförtroende och visar på den oenighet som finns gällande begreppen. Dessa begrepp har i sin tur en stor påverkan på barnens sökande efter bekräftelse vilket både bakgrund och resultat visar. Resultatet visar också på en stor vilja hos pedagogerna att möta det sökande som barnen uppvisar men även här finns skilda meningar om hur detta ska genomföras. Ett mönster mellan ambitionen att berömma barnen och ett ökat sökande efter bekräftelse hittades i analysen vilket även litteraturen tar upp.