Vår studie handlar om elevers uppfattning av att ibland lämna det vanliga klassrummet för att få specialpedagogiskt stöd i en mindre grupp. De elever vi har intervjuat går i åk 4-6 och de får det särskilda stödet vid 2-4 tillfällen/vecka. Syftet är att se om skolresultatet och självbilden påverkas positivt eller negativt när de avviker från resten av klassen. Vilka är orsakerna till att vissa elever inte alls gillar att lämna klassen, medan andra gärna gör det? Eftersom vi har gjort våra intervjuer i två socialt olika upptagningsområden, vill vi också se om det finns någon skillnad i barnens uppfattningar mellan de olika skolorna. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi har genomfört intervjuer med 16 elever. Resultatet visar ett de flesta av eleverna upplever att de har utvecklat sitt kunnande i den lilla gruppen och de har inte något emot att lämna klassen för att få det specialpedagogiska stödet. Det är hos specialläraren de får lugn och ro, utan att bli störda av den höga ljudnivå de upplever i klassrummet. De flesta tycker också att det är där de lär sig bäst. Vi har dock sett några exempel på elever som av olika anledningar tycker att det är jobbigt att lämna klassen. De flesta känner sig inte stämplade eller som avvikare, utan i stort sett alla elever upplever att klasskamraterna accepterar att de går iväg. Här har vi noterat att ett öppet klassrumsklimat är viktigt. Det gäller att som klasslärare arbeta aktivt med acceptansen av allas olikheter och klassläraren måste också med sitt agerande visa att tiden hos specialläraren är lika viktig som tiden i klassrummet. Vi har också gjort en jämförelse mellan de olika upptagningsområden som vi har undersökt. Vi har funnit en del skillnader, men i stort kan vi se att eleverna från de olika skolorna ändå har svarat relativt lika.

Bakgrund                Jag har valt att skriva om elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Då bedömning ökar i omfattning och sker allt tidigare i skolåren ställs höga krav på likvärdighet och rättvisa i bedömning. Hur bedömning eventuellt inverkar på elevers motivation, självkänsla och vidare lärande, blir då viktigt att skaffa kunskap om.   Syfte                        Studiens syfte är att undersöka elevers upplevelser av kunskapsbedömning. Vad har elever för känslor inför att bli bedömda och hur uppfattar de syftet med bedömning? Jag vill även ta reda på hur resultat och respons uppfattas av elever.   Metod                      Jag valde en kvalitativ ansats i min studie. För att få en uppfattning om den kontext eleverna upplever bedömning i, genomförde jag först ostrukturerade observationer i klassrummet. Under observationerna fördes löpande anteckningar som kompletterades direkt i anslutning till varje tillfälle. Därefter intervjuade jag tio elever om deras upplevelser av bedömning. Intervjuerna spelades in med diktafon och skrevs ut i sin helhet. Med stöd av observationsanteckningarna kategoriserades och analyserades sedan elevernas svar.   Resultat                   Resultatet visade att eleverna i undersökningen kände trygghet inför lärarens egna prov, men oro inför nationella prov. Det tycktes finnas ett samband mellan förtrogenhet med innehåll och inställning till provet. Samtliga elever framförde att bedömning först och främst är till för lärande. En uppdelning fanns av elever som drevs av inre motivation och elever som drevs av yttre motivation. När det gäller elevernas uppfattningar av resultat och respons fann jag att samtliga presenterade sina resultat genom att ange antal fel. Responsen på elevernas bedömningar och arbeten verkade fungera mest som en bekräftelse på arbetsinsats.

Unga vuxna som överlevt barncancer i centrala nervsystemet (CNS) löper ökad risk för negativa neuropsykologiska, fysiska och psykologiska sena effekter. Låg självkänsla är en riskfaktor för psykisk ohälsa men tidigare forskning om hur barncancer i CNS och dess behandling påverkar självkänsla är begränsad. Med självrapporteringsformuäret Self Esteem Questionnaire (SEQ-42) undersöktes självkänsla hos en populationsbaserad rikstäckande kohort med 528 unga vuxna överlevare jämfört med 995 personer i en stratifierad kontrollgrupp. Patientgruppen hade signifikant lägre självkänsla än kontroller i fem av sex dimensioner i SEQ-42 (p <0,0001). Bland patienterna var den sammanfattande globala självkänslan positiv (skalvärde > 2,5) hos en majoritet, 78,2%, men risken för negativ självkänsla var i flera dimensioner dubbelt så stor för patientgruppen jämfört med kontrollgruppen. Kvinnor och personer med diagnoserna oligodendrogliom, medulloblastom/PNET, kraniala och spinala germinom eller kraniofaryngeom hade lägre självkänsla än andra undergrupper (p < 0,0001 – 0,037).

Beröm är ett positivt utlåtande om någon annans prestation, medan bekräftelse är detsamma som att erkänna någons existens. I dagens samhälle blir individen bedömd efter vad den presterar och inte hur den är. Detta kan leda till att människor fokuserar på att prestera, istället för att vara nöjda med sig själva som de är. Individens självkänsla utvecklas när en viktig person i dens liv erkänner individen som den är och får den att uppleva sig som värdefull. Genom att lägga grunden till barnets självkänsla ger man det förutsättningar för ett fruktbart liv. Ett av förskolans uppdrag är att se till att varje barn får uppleva sitt eget värde. Detta kan tolkas som att det är förskolans uppdrag att lägga grunden för en god självkänsla hos barnen.   Syftet med denna undersökning var att undersöka en pedagogs användning av beröm och bekräftelse i förskolan. Vi lyfter även fram goda exempel på hur en pedagog bekräftar barn. Metoder som använts i studien är ostrukturerad intervju och ostrukturerad observationer. Resultat visar att det finns en tradition av att berömma barnen i förskolan, vilket kan leda till det prestationssamhälle som råder idag.  Den intervjuade pedagogen anser att det har blivit en vana att berömma barnen i förskolan, och att fokusera på deras prestationer. Han anser att det går att ändra på detta, och att det går att bekräfta barn istället för att berömma deras prestationer.

Syftet med denna studie var att undersöka om medverkan i Ellen-projektet i Linköping hade någon betydelse för tjejer i årskurs åtta med avseende på deras self-efficacy, deras självkänsla samt deras kroppsuppfattning och då närmare bestämt kroppsmissnöje. Sammanlagt ingick 42 tjejer i studien, vilka hade anmält intresse att medverka i Ellen-projektet. Experimentgruppen utgjordes av 25 tjejer som deltog i projektet, de resterande 17 fungerade som kontrollgrupp. Studien var av kvantitativ karaktär och tre självskattningsskalor användes för att mäta self-efficacy (GSES), självkänsla (RSES) och kroppsmissnöje (FRS). En för- respektive eftermätning genomfördes med åtta veckors mellanrum. Resultaten visar på en ökad grad av self-efficacy samt självkänsla för experimentgruppen. För kroppsmissnöje uppnåddes inga signifikanta skillnader mellan experiment- och kontrollgrupp. Studien visar att medverkan i Ellen kan ha betydelse för tjejer i årskurs åtta med avseende på self-efficacy och självkänsla. För att kunna avgöra resultatens generaliserbarhet behövs dock ytterligare forskning.

Karriärcoaching är en tjänst som ökat kraftigt på den svenska marknaden. Tidigare studier inom området har visat att en stark självkänsla stärker en persons hälsa och underlättar för denne att hantera problem. Syftet med studien var att undersöka om karriärcoaching har någon påverkan på prestationsbaserad självkänsla, känslan av kontroll (Locus of Control) samt självbemästring av tankar och känslor (Self-Efficacy). Genom en enkätundersökning har en grupp som genomfört karriärcoaching jämförts med en kontrollgrupp som ej genomfört karriärcoaching. Ett oberoende t-test gav en signifikant skillnad i Locus of Control (p<.05). I den grupp som genomfört karriärcoaching fann vi ett negativt samband mellan faktorerna Locus of Control och prestationsbaserad självkänsla (p<.01). En två-vägs ANOVA visade en interaktionseffekt mellan karriärcoaching och kön (p<.01), vilket kan indikera att män kan sänka sin prestationsbaserade självkänsla efter genomförd karriärcoaching och att det finns tendenser att karriärcoaching överlag kan öka en persons Locus of Control.

Massmedia har en stor makt över tonåringar idag, vilka spenderar en tredjedel av sin vakna tid med att använda media. Dokusåpor är ett populärt mediefenomen där det kontinuerligt lanseras idealbilder. Det underliggande budskapet i idealbilderna handlar om att den graciösa kroppen och smilgroparna i ett attraktivt ansikte är nyckel till lycka. I takt med medias expansion har det skett en oroväckande ökning av den psykiska ohälsan bland tonåringar, detta innefattar oro, sömnproblem och andra stressrelaterade problem. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns någon samvariation mellan de icke-hälsobefrämjande budskapen i dokusåporna Big Brother samt Top Model och tonårstjejers självkänsla, bruk av alkohol samt upplevda stress. Denna kvantitativa enkätundersökning har baserats på ett kvoturval och avgränsats till 50 tonårstjejer i åldern 16-19 år på en gymnasieskola i Jämtlands län. Empiri har sedan kopplats till tidigare forskning som sökts i olika databaser, KASAM-teorin, den sociala jämförelse teorin samt andra teoretiska begrepp av relevans. I slutsatsen kan vi se positiva resultat i form av ingen eller liten samvariation mellan de undersökta variablerna. Dock finns det även negativa resultat att finna angående hälsa. Detta då majoriteten av tjejerna bland annat är stressade, har sömnproblem, dricker alkohol regelbundet, har varit berusade samt att de känner press på sig att vara snygg. Jag kan inte argumentera för att dessa resultat är generaliserbara, men det är nog så intresseväckande och betänkligt att det ser ut så här i denna grupp av tonårstjejer.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om och förståelsen för processen från delaktighet i en dysfunktionell familjesituation, präglad av en familjemedlems missbruk, till separation, frigörelse och integritet. Utifrån detta syfte ställdes frågorna: Hur upplevs processen från den påverkan som det innebär att leva tillsammans med en alkoholist till att frigöra sig och hitta sitt eget sätt att leva och hur kan man utifrån symbolisk interaktionism och teorin om spegeljaget fördjupa förståelsen av denna process? Som metod har används kvalitativ intervju med en kvinna som har levt med en alkoholiserad man. Uppsatsen belyser frågorna ur en social synvinkel och utgår från det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism som sätter fokus på interaktionernas betydelse. Teorin om spegeljaget visar på betydelsen av andras spegling för människans självbild. Uppsatsen kommer fram till att kvinnans liv på ett genomgripande sätt har påverkats av att leva i en relation med en man som missbrukar alkohol. Kvinnans självkänsla bröts ned och hon upplevde ett starkt självförakt. Kvinnan har separerat från mannen sedan flera år men hennes liv påverkas fortfarande och hennes frigörelseprocess fortgår. Kvinnan berättade inte för någon om problemen i familjen innan separationen. Genom att hemlighålla förhållandena kunde hon heller inte få stöd i sin situation.

Vi har i denna studie undersökt vilka uppfattningar ett urval pedagoger i skolan har när det gäller motorikens betydelse för elevernas skolprestationer. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och analyserat dessa utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att pedagogernas olika uppfattningar om motorikens betydelse kunde delas in i två huvudkategorier. Den ena uppfattningen är att pedagogerna tycker sig kunna se ett samband mellan elevernas motorik och deras självkänsla och/eller koncentrationsförmåga. Den andra uppfattningen är att lärarna kan använda sig av motoriken som ett redskap i undervisningen för att förbättra elevernas skolprestationer. Studien visar att pedagogerna har tolkat myten om ”det du gör med kroppen kommer ut i knoppen” på olika sätt.

Introduktion/bakgrund: Ämnet Idrott och Hälsa är viktigt ur många synpunkter. Det är ett ämne som ger kunskap inom fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande. Dessutom ges denna kunskap till ungdomarna för att de även ska behålla detta senare i livet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad gymnasieelever på ett yrkesgymnasium med låg respektive hög närvaro hade för upplevelse av skolämnet Idrott och Hälsa samt om det fanns något samband mellan elevernas fysiska självkänsla och deras närvaro och om ämnet var till någon nytta för dem.  Metod: Semistrukturerade intervjuer gjordes med åtta elever på ett yrkesgymnasium, fyra tjejer och fyra killar. Intervjuerna spelades in och transkriberades därefter. Skola och elever valdes i samband med ett bekvämlighetsurval. Resultat: Svaren tolkades och i dess tolkning resulterade det att elever med hög närvaro hade en bra självkänsla och elever med låg närvaro hade en sämre självkänsla. Detsamma gällde nytta, eleverna med hög närvaro och bra självkänsla kände också att idrottsämnet var till nytta för dem till skillnad från eleverna med låg närvaro och sämre självkänsla, som tyckte att ämnet inte var till någon större nytta. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>