Avatarer är vanligt förekommande i datorspel och används för nöjes skull men avatarer används även i seriösa spel. Rapporten undersöker hur en persons självkänsla och body image kan stärkas med hjälp av en avatar och vilka egenskaper avataren behöver ha. Undersökningen genomförs som en litteraturstudie. Slutsatsen är att det troligen går att skapa en avatar för detta ändamål, men att det är många aspekter att ta hänsyn till och att det inte är helt självklart vilka val som behöver göras. Viktigt verkar dock att användaren själv får välja sin avatar, att till exempel typen av klädsel påverkar liksom avatarens längd. Det verkar också vara en avvägning om det är bäst att skapa en avatar som liknar personen själv eller att skapa en avatar som har förmågor som personen kan se upp till för att må bättre. Vilket alternativ som är bäst varierar troligen från person till person.

De yngsta barnen tillbringar en stor del av deras vakna tid i förskolan. Pedagogerna som arbetar i förskolan följer dessa barn, i många fall varje dag, i flera år. Förskolan ska vara likvärdig, men är den det? Är förskolan en plats där alla barn, med stöd av pedagogerna, har möjlighet att utvecklas till starka individer? Vi läser tidningsrubriker och rapporter om att den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar, vilket kopplas samman med försämrade skolprestationer (Hagqvist, 2015). Vi frågar oss vilken roll förskolan har i dessa dystra besked. Kan förskolan och dess pedagoger göra skillnad? Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare och barnskötare i förskolan beskriver sitt arbete med att stärka barns självkänsla, och om beskrivningarna hos yrkeskategorierna skilde sig åt med tanke på deras olika utbildningsbakgrund. För oss författare är ämnet angeläget, då vi är av den uppfattningen att en god självkänsla utgör en fundamental förutsättning för barns välmående och möjligheter till utveckling och lärande. Genom kvalitativa intervjuer med drag av en tolkande hermeneutisk metod, har vi fått en inblick i hur förskollärare och barnskötare på fyra olika förskolor i Mellansverige reflekterar över ämnet. Med utgångspunkt i självpsykologisk teori har vi analyserat det empiriska materialet och försökt synliggöra hur förskollärare och barnskötare beskriver sitt arbete med att stärka barns självkänsla i förskolan, hur förskollärare och barnskötare reflekterar över sin egen roll i den sociala interaktionen med barnen och vilka skillnader som kunde utrönas i de olika yrkeskategoriernas beskrivningar av sitt arbete med att stärka barns självkänsla i förskolan. Studiens resultat indikerar att förskollärarna i studien har en djupare medvetenhet än barnskötarna angående arbetet med att stärka barns självkänsla. Vi ser dock att både förskollärare och barnskötare, utifrån vår tolkning, arbetar med de aspekter som inom självpsykologin anses nödvändiga för barnets optimala självutveckling. Dessutom tycker vi oss se en stor medvetenhet hos samtliga pedagoger, om deras roll i den sociala interaktionen med barnen. Arbetet med att stärka barns självkänsla, är något som sker hela tiden, integrerat i den övriga verksamheten.

Det ställs allt högre krav på bröstcancervården då antalet personer som insjuknar i bröstcancer fortsätter att öka i Sverige. Många av de drabbade kvinnorna genomgår mastektomi, vilket i sin tur kan leda till en förändrad självkänsla, kroppsuppfattning och påverka den sexuella hälsan och känslan av kvinnlighet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse av sexuell dysfunktion efter genomgången mastektomi. Författarna har valt att genomföra en litteraturöversikt enligt Fribergs metod. Författarna har analyserat 14 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet är indelat i tre huvudteman och 7 underteman. Huvudteman är; ”upplevelse av en förändrad sexuell funktion”, ”upplevelse av en förändrad kroppsuppfattning” och ”behov av stöd, samtal och information”. Underteman är; ”sexuell dysfunktion”, ”sexuellt umgänge”, ”bröstens betydelse”, ”samhällets ideal”, ”bröstrekonstruktion” och ”partner” samt ”hälso- och sjukvård”. Litteraturöversiktens resultat visar att många bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgått mastektomi upplever sexuell dysfunktion. Resultatet visade också att olika faktorer påverkade kvinnornas sexualitet, så som rädsla att visa sig naken inför sin partner och känslan av att inte längre motsvara samhällets krav och ideal som kvinna. Kvinnorna upplevde problem gällande bland annat sexuell lust, orgasm och tillfredsställelse. Vården har ett stort ansvar för att dessa kvinnor ska få en god och optimal hälso- och sjukvårdvård. Resultatet visade att kvinnorna upplever ett behov av undervisning efter mastektomin, varför sjuksköterskans roll i att stötta och informera patienterna för att öka kvinnornas sexuella hälsa är viktig.

Studiens syfte är att utifrån specialpedagogens perspektiv, beskriva, analysera och förstå specialpedagogens roll i relation till elever med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi med avseende på hinder och möjligheter, i de tidiga skolåren. För att besvara studien syfte valdes metoden intervju och sju specialpedagoger från fyra kommuner intervjuades. Intervjuerna genomfördes enskilt och transkriberades i direkt anslutning till den utförda intervjun. Efter transkriberingen analyserades resultatet och sammanställdes i löpande text. Resultatet visar att specialpedagogernas egna erfarenheter och kunskaper i ämnet skapar en trygghet i arbetet vilket leder till möjligheter. Alla specialpedagoger har efter avslutad specialpedagogutbildning förkovrat sig i ämnet i olika omfattning för att öka kunskaperna. Med endast specialpedagogutbildningen kunde arbetet med elever med läs- och skrivsvårigheter utgöra ett hinder. Arbetet med läs- och skrivsvårigheter bedrivs på organisation- grupp och individnivå. På organisationsnivå visar resultatet att ett positivt samarbete med en delaktig rektor utgör en möjlighet, likväl som det blir ett hinder då rektorn inte är en del av arbetet. På gruppnivå betonar specialpedagogerna vikten av det kollegiala lärandet som bidrar till möjligheter men också en utmaning i att arbeta med pedagoger med annan syn på arbetssätt och/eller annat specialpedagogiskt synsätt. På Individnivå betonar specialpedagogerna vikten av möjligheter vid tidiga insatser och svårigheten att få till lästräning då eleverna börjar i år 4 och har många olika ämnen vilket bidrar till att det är svårt att få ihop till lästräning, schematiskt. Forskningsbaserade kunskaper i ämnet beskriver specialpedagogerna som viktiga och specialpedagogerna håller sig ständigt uppdaterade med ny forskning. Tillgången till forskning är stor vilket bidrar till möjligheter men som också kan ses som ett hinder. Möjligheten ges genom stor tillgång till forskningen och hinder kan ses i osäkerhet på vad av forskningen som är relevant att ta del av. Forskningen sprids vidare i verksamheten på organisations, grupp och individnivå genom handledning, kollegialt lärande och studiecirklar vilket ger specialpedagogerna en tro att den senaste forskningen genom pedagogerna når eleverna. Specialpedagogerna använder sig av webbplatserna Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten för att uppdatera sina kunskaper i ämnet.

Vilka faktorer som motiverar ungdomar att idrotta samt hur självkänsla, upplevdkompetens och faktorn ”ha skoj” är relaterade till olika motivationsfaktorer har undersöktsi denna studie. Vidare undersöktes ungdomars upplevelse av samt föräldrarsuppfattning om hur föräldrainvolveringen sker. Dessutom studerades hur föräldrainvolveringär relaterad till motivationsfaktorer, upplevd kompetens, faktorn ”ha skoj”samt individens självkänsla hos flickor och pojkar samt om det finns skillnader mellankönen vad gäller dessa aspekter. Totalt deltog 425 fotbollsspelande flickor och pojkar iåldern 12-18 år. De besvarade ett enkätbatteri angående motivation, självkänsla,upplevd kompetens, faktorn ”ha skoj” samt föräldrainvolvering. Därutöver deltog 797föräldrar som besvarade frågor om föräldrainvolvering. Resultaten visade attungdomar främst motiverades av faktorerna ”ha roligt”, ”hälsa” samt ”laganda”.Flickor motiverades mer av faktorn ”laganda” och pojkar mer av faktorn ”utvecklafärdigheterna”. Dessutom var självkänsla positivt relaterad till inre motivationsfaktorer.Ungdomarnas upplevelse av föräldrainvolvering stämde överlag överens medvad föräldrarna rapporterade. Vidare var självkänsla positivt relaterad till upplevtberöm och förståelse samt negativt till upplevd press från föräldrarna. Även faktorernaupplevd kompetens och ”ha skoj” var positivt relaterade till självkänsla. Ingaskillnader erhölls vad gäller fysiskt aktiva föräldrar jämfört med icke fysiskt aktivaföräldrar på rapportrad föräldrainvolvering eller ungdomars upplevelse av föräldrainvolvering.Flickors bassjälvkänsla var endast relaterad till faderns involvering medanpojkars var relaterad till både moderns och faderns involvering. Upplevd kompetensoch faktorn ”ha skoj” var positivt relaterade till moderns respektive faderns beröm ochförståelse hos pojkar men inte hos flickor. En slutsats av denna studie är att idrotten iändå högre utsträckning än i dag bör betona aspekter såsom ”ha skoj”, ”laganda”, samt”utveckla färdigheterna” i sin verksamhet. Föräldrar bör inta en positiv attityd till sinabarns idrottande, vilket inbegriper såväl beröm som förståelse. Tillsammans, medföräldrarna, kan idrottsrörelsen skapa en god miljö för ungdomar att idrotta i ochdärmed bidra till att ungdomarna grundlägger en livslång vana av regelbunden fysiskaktivitet.

Bakgrund: Innan 75 års ålder beräknas var nionde kvinna få diagnosen bröstcancer. Mastektomi är den primära behandlingen vid bröstcancer. Förlusten av bröst kan leda till förändrad självkänsla. Studien är förankrad i Merleau-Pontys begrepp levd kropp. Vilket inbegriper förhållandet mellan själ och kropp.     Syfte: Syftet var att belysa kvinnans självkänsla efter en mastektomi.   Metod: Studien utgår från en allmän litteraturöversikt. Datainsamling har skett genom informationssökning i databaserna Cinahl, PsycINFO och Pubmed. Urvalet resulterade i åtta artiklar.   Resultat: Huvudområden som urskiljdes var Kroppsuppfattning och självbild med underområdet Bröstets psykiska och fysiska påverkan, huvudområdet Mastektomi och dess påverkan på kvinnan med underområdena Försvunnen helhet och Mastektomins positiva inverkan, samt huvudområdet Sjuksköterskans roll.   Slutsats: Det finns ett samband mellan mastektomerade kvinnors ålder, civilstånd och eventuell genomgången bröstrekonstruktion och deras självkänsla. Dessa faktorer påverkade varandra i varierande grad. Självkänslan påverkades av förändringen av utseendet vilket ledde till en minskad känsla av femininitet och förlust av identitet. Sjuksköterskan kan genom ett holistiskt synsätt och med kontinuitet och lyhördhet stötta kvinnan som genomgått en mastektomi så att hon på ett optimalt sätt bibehåller sin självkänsla.

Hur en individ uppfattar sin kropp har relaterats till självkänsla, fysisk aktivitet, matvanor, social ångest och mobbning. Studier som undersöker utvecklandet av kroppsuppfattning och riskfaktorer för snedvriden kroppsuppfattning efterfrågas. Denna longitudinella studies huvudsyfte var att undersöka om kroppsuppfattningen hos gymnasieungdomar (n=349) förändras över tid och hur det såg ut för tjejer respektive killar. Vidare undersöktes riskfaktorer för utveckling av snedvriden kroppsuppfattning. Resultatet visade stabilitet i utvecklingsmönster av snedvriden kroppsuppfattning över tid. Snedvriden kroppsuppfattning verkar redan ha befästs innan gymnasietiden. För killarna fanns ett statistiskt samband mellan social ångest och mobbning i utvecklingen av snedvriden kroppsuppfattning. Slutsatsen är därmed att killars förmåga att hävda sig i interpersonella sammanhang kan påverka kroppsuppfattningen. Skolan bör eftersträva ett tillåtande klimat och aktivt arbeta mot mobbning.

Den här studiens syfte var att undersöka hur förskollärare och barnskötare arbetar med självkänsla samt hur de definierar begreppet. Vi undersöker även om införandet av begreppet självkänsla i den nya läroplanen för förskolan har påverkat förskollärarna och barnskötarna i deras arbete. Vi undersöker detta med hjälp av en webbaserad enkätstudie. Resultatet presenteras och analyseras med en läroplansteoretisk utgångspunkt där vi använder oss av tre centrala begrepp formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. I studien framkommer det att de båda yrkesgrupperna är relativt eniga i sin syn på självkänsla samt hur de realiserar arbetet i förskolan. Vi problematiserar hur de båda yrkeskategorierna realiserar sitt innehåll och sina kunskaper i förskolan. Läroplanen föreskriver en likvärdig utbildning men frågan är om den kan blir likvärdig när alla besitter olika kompetenser och erfarenheter vilket skapar olika tolkningar som i sin tur påverkar undervisningen. I studien framkommer det att förskollärare och barnskötare arbetar med självkänsla dagligen och deras syn på hur de arbetar med självkänsla är relativt samstämmiga.

Bakgrund: Under ungdomstiden genomgår ungdomar en förändring inom vilken de frigör sig från sina föräldrar, och samhörighet med jämnåriga blir istället speciellt viktigt. Att känna samhörighet är även en stor del av självkänslan. Ungdomar använder idag sociala medier främst för att medverka i sociala interaktioner och för att tillgodose viktiga utvecklingsbehov som intimitet och samhörighet till andra. Påverkan på ungdomarnas mående utifrån användandet av sociala medier har det forskats på flitigt, men resultaten utifrån forskningen ger inte en samlad bild av hur denna påverkan ser ut.  Syfte: Att sammanställa och få kunskap om hur ungdomars självkänsla påverkas av användningen av sociala medier. Metod: Vi har valt att undersöka ämnet genom att göra en scoping review där elva kvantitativa artiklar valdes ut och sammanställdes översiktligt.  Resultat: Samtliga artiklar visar en koppling mellan ungdomars användning av sociala medier och självkänsla. Fem artiklar visar kopplingar till högre självkänsla, där begreppen självpresentation och feedback främst användes som förklaringar. Sex artiklar visade kopplingar till lägre självkänsla, där begreppen social jämförelse, frekvensen av användningen och emotionell investering i sociala medier användes som förklaringar. En longitudinell artikel visade däremot att det var självkänslan som påverkade ungdomarnas användning av sociala medier, och inte tvärtom.  Slutsatser: Vår översikt visar att det finns samband mellan ungdomars användning av sociala medier och deras självkänsla. Sambanden består av en mångfald av olika begrepp, däremot har forskare ännu inte helt lyckats fånga fenomenet eller med säkerhet påvisa kausalitet.

The use of social media increases and is a natural part of many people's life. The impact of social media on our mental health is a current topic, but yet a relatively new research area. The aim of the study was to investigate whether there is any relationship between the use of Instagram and self-esteem. The study also aimed to investigate how personality affect usage and self-esteem. Data was derived from a web-based survey. The survey consisted of three forms; Instagram Intensity Scale (IIS), Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES) and Big Five Inventory-10 (BFI-10). A total of 163 participants were included in the study (women, N = 125, men, N = 38) aged 18 to 65 years (M = 26.6, SD = 4.3). The results showed no relationship between Instagram usage and self-esteem. However the results showed that personality impacted the usage and self-esteem. Both extraversion and agreeableness had a positive correlation with self-esteem, and neuroticism was a significant predictor for lower self-esteem. Also, extraversion had a positive correlation with Instagram usage. Further research is necessary to determine the relationship between Instagram, self-esteem and personality. Future research should investigate other aspects of usage and how it affects us. / Användandet av sociala medier ökar och utgör en självklar del i mångas vardag. Sociala mediers inverkan på vår psykiska hälsa är en aktuell fråga, men ännu ett relativt nytt forskningsområde. Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan användande av Instagram och självkänsla. Studien ämnade också att undersöka personlighetens inverkan på användandet och självkänsla. Data samlades in via en webbaserad enkätundersökning. Enkäten bestod av tre skattningsformulär; Instagram Intensity Scale (IIS), Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES) och Big Five Inventory-10 (BFI-10). Totalt 163 deltagare inkluderades i studien (kvinnor, N = 125, män, N = 38) mellan åldrarna 18 och 65 år (M = 26.6, SD = 4.3). Resultatet visade inget samband mellan instagramanvändande och självkänsla. Däremot framkom det att personlighet påverkade såväl användande och självkänsla. Både extraversion och vänlighet hade en positiv korrelation med självkänsla, medan neuroticism predicerade lägre självkänsla. Extraversion korrelerade även positivt med instagramanvändande. Det behövs ytterligare studier för att fastställa sambandet mellan Instagram, självkänsla och personlighet. Framtida forskning bör närmare undersöka andra aspekter av användande och dess påverkan.