Att beskriva hur unga kvinnor med psykisk ohälsa som deltar i en kognitivt inriktad självstärkande intervention, resonerar avseende sina resurser och möjligheter för att skapa förutsättningar till att skaffa ett arbete/studera och komma in i en social gemenskap. Vidare är syftet att kartlägga vilka motiv och förväntningar informanterna hade för att gå utbildningen.

Detta examensarbete undersöker hur lärare inkluderar elever i skolan med dyslexi. Det är en litteraturstudie med kompletterande intervjuer av fyra lärare som har erfarenhet av elever med dyslexi. Resultatet av den litteraturen jag läst visar att det är viktigt för elever med dyslexi och läs och skrivsvårigheter att få tidig hjälp för att inte komma in i en ond cirkel, som påverkar elevernas självförtroende och självkänsla. Om eleverna inte lyckas med läsningen och skrivandet påverkas ofta hela skolsituationen, och de övriga ämnena. Att försöka inkludera eleverna i största möjliga mån i klassrummet är viktigt. Eleverna måste få känna sig delaktiga och att de tillhör en grupp och en gemenskap. Mina intervjuer visar att många elever kan tycka att det ibland är skönt att gå ifrån klassrummet och få enskild undervisning av en specialpedagog. Min slutsats är att det är viktigt att inkludera eleven i klassrummet, se till varje enskild elev och utgå från elevens förutsättningar.

Det gränslösa arbetet, sprunget bland annat ur utvecklingen av informationsteknologin, innebär flexibilitet och valmöjligheter att välja när, var och hur arbetet ska utföras. Det avkrävs individuellt ansvar för arbetsinsatserna, samt att individen själv upprätthåller sin konkurrenskraft. Dessa nya krav kan skapa stress, och det antas att personer med prestationsbaserad självkänsa (pbs) är särskilt sårbara då de pressar sig själva hårt. Den allostasiska belastningsteorin menar att ihållande stress är hälsoskadligt då återhämtningsmöjligheter inte ges. Föreliggande studies syfte var att undersöka skillnader i pbs mellan personer med olika återhämtningsgrad. I studien ingick 808 anställda vid ett telekomföretag. Resultaten visade att personer med låg återhämtning hade signifikant högre pbs än de med god återhämtning. Pbs hade även positivt samband med faktisk arbetstid och ett samband mellan symptombelastning och återhämtning återfanns också. Inom gränslöst arbete blir hög pbs en sårbarhet. Individer pressar sig själva hårt, utan möjlighet till återhämtning, vilket medför stressrelaterad ohälsa.

No description available.

Vilken betydelse har det hur lärare bemöter elever i skolan? Spelar bemötandet någon roll för hur eleverna värderar sig själva och för deras motivation i skolan? Syftet med denna studie är att belysa gymnasieelevers uppfattningar om vilken betydelse lärares bemötande av dem haft under deras grundskoletid. Fokus ligger på bemötandets betydelse för självkänsla, motivation och lärande men även hur eleverna vill bli bemötta framkommer. Som teoretisk utgångspunkt presenteras dels en syn på hur självkänslan utvecklas och till viss del styr hur individen lever sitt liv, dels en idé om att det är lärares förhållningssätt som styr elevers motivation. Metoden som använts är gruppintervju och nio gymnasieelever har intervjuats i tre grupper med tre i varje. Anledningen till att gymnasieelever valdes som informanter var att de antogs ha lite distans till sin grundskoletid och därmed lättare kunde diskutera betydelsen av lärares bemötande. De slutsatser som dras i studien är att elever vill att lärare med sitt bemötande ska bekräfta dem på tämligen primära vis; genom att hälsa på dem även utanför klassrummet, tilltala dem med deras namn, uppmärksamma dem och verkligen lyssna på dem. Nästan samtliga informanter föredrog lärare som har ett strängt bemötande gentemot eleverna och anledningen till det var att det ansågs leda till ordning i klassrummet och att undervisningen fungerade bättre. När det gäller bemötande som påverkar självkänslan framkom att den känsla beröm gav uppfattades som något bestående medan negativ kritik inte ansågs ha betydelse på lång sikt. Bemötanden som anses betydelsefulla för informanternas motivation och lärande är främst lärares kompetens i sitt ämne och i att lära ut den samt lärares beröm eller negativa kritik. Relationen nämns även den som främjande för lärande.

Abstrakt Amanda Lundqvist (2011).  Katten förstår mina känslor­ En intervjustudie med fem intellektuellt funktionsnedsatta, om deras upplevelse av bemötande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i pedagogik. Högskolan i Gävle. Akademin för utbildning och ekonomi.    Bakgrund: Intellektuellt funktionsnedsatta har stora fysiska och psykiska hälsoproblem. Att satsa på de psykiska problemen är av nytta då detta även påverkar de fysiska. Viktiga faktorer för att bättra den psykisk hälsa är känsla av delaktighet och chans till ökade sociala kontakter. Ökat socialt stöd och delaktighet ökar också självkänsla och omvänt krävs ökad självkänsla att våga detta. Målgruppen intellektuellt funktionsnedsatta saknar denna självkänsla. Genom positivt eller negativt bemötande kan självkänslan höjas eller sänkas. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hur fem personer som har en intellektuell funktionsnedsättning upplever bemötande i deras vardag och att kunna urskilja situationer som är främjande och dess i motsats inte främjande för deras självkänsla. Som metod användes kvalitativa intervjuer med fem deltagare. Varje intervju varade i 30 minuter. Resultaten tolkades utifrån en fenomenologisk ansats. Resultatet; Att vara glad, att skoja och berätta roliga historier är framträdande upplevelser av en snäll person enligt respondenterna och upplevs som ett positivt bemötande och antages höja deras självkänsla. Det är viktigt att med kroppsspråket tydligt visa sina intentioner. Empati och verbala företeelser verkar vara svårt att både uppfatta och beskriva. Kroppsspråket och det icke verbala språket är betydelsefullt för målgruppen. Dum, elak, anklagande, aggressiv upplevs av respondenterna som dåligt bemötande. Beteende av detta slag kan sänka självkänslan utifrån antagandet att negativa upplevelser sänker självkänslan. De fem deltagarna i denna intervju verkar sakna självkänslan när det gäller möten med obekanta. Många av respondenterna väljer istället att umgås med bekanta. Dessa relationer verkar på många sätt vara gynnande, ett mycket stort stöd, motivation och en resurs. Slutsats; Deras undvikande beteende med obekanta är oroväckande. Utan socialisering i samhället kommer de inte att kunna öva eller få chansen att utveckla språkliga, sociala, kulturella eller kommunikativa resurser. Följden kan bli att de blir rädda för det okända, isolerar sig ännu mer och då också tappar självkänslan, motivationen och meningsfullheten att utvecklas. Det är av vikt att vi bemöter dem på ett positivt sätt, denna studie kan vara underlag mot rätt riktning .   Nyckelord; Intellektuellt funktionsnedsatta, bemötande, självkänsla, hälsa, delaktighet, socialt stöd.

No description available.

Syftet med min studie är att utreda vilka faktorer som leder till ogiltig frånvaro för elever på högstadiet. Jag vill undersöka vilka förändringar skolan behöver göra för att möta elevernas behov och vad rollen som specialpedagog innebär i detta förändringsarbete. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning när det gäller elevers skolfrånvaro, skolans organisation och arbetssätt samt elevers självkänsla och motivation. Till grund för det metodiska arbetet i min studie ligger aktionsforskningen. Med hjälp av strukturerade enkäter, observationer med registreringsschema och halvstrukturerade intervjuer vill jag ta del av elevernas syn på sin skolsituation. Eleverna i min studie efterlyser tydliga lärare som kan hålla ordning i klassrummet. De vill ha lärare som lyssnar på dem och förstår att de har svårigheter. Att ständigt misslyckas tär på självkänslan, därför är det oerhört betydelsefullt med positiv feedback. Det är viktigt att lärarna visar eleverna att de har förväntningar på dem, bemöter dem med respekt och utgår från varje elevs egen kunskapsnivå. Skolans uppgift är att anpassa arbetssättet så att eleverna får en känsla av sammanhang och känner lust att lära.  Specialpedagogen har en viktig roll när det gäller att förstå vad i lärandemiljön som gör skolsituationen problematisk för eleverna. För lärarnas del kan specialpedagogen bidra med handledning som ger möjlighet till reflektion och pedagogiska diskussioner gällande yrkesrollen. I samverkan med skolledningen och elevhälsoteamet kan specialpedagogen organisera och utveckla lärandemiljön.   Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att elevens totala livssituation påverkar skolgången. Ogiltig frånvaro på högstadiet är en komplex fråga som inte alltid skolan själv kan komma tillrätta med. Det krävs ett nära samarbete mellan skolledningen och elevhälsoteamet, mellan hemmet och skolan, och ibland även med socialtjänsten.

Studien genomfördes inom ramen för det självständiga arbetet i didaktik som är relaterat till ämnesområde idrott och hälsa vid Uppsala universitet. I studien granskas 67 elever i åk 1 och 2 vid två gymnasieskolor inom olika kommuner i Mellansverige. Undersökningens syfte var att se om fysisk aktivitet inverkar på ungdomars självkänsla.   Undersökningen omfattade två enkätundersökningar där den ena var baserad på GIH:s frågeformulär Skola – idrott – hälsa, (Bilaga 2), för att se om elevernas fysiska aktivitetsvanor skiljer sig åt mellan gymnasieprogram, eller mellan kön. I undersökningen användes även Sådan är jag! – Ungdom, som i studien användes för att få fram ett resultat vad gäller elevernas fysiska självkänsla. Båda dessa mätinstrument är sedan tidigare beprövade.   Resultatet i studien visar att det finns en signifikant skillnad mellan de deltagande programmen inom undersökningsområdena idrottslig förmåga, fysisk kondition, kroppsattraktivitet, fysisk styrka, fysisk självkänsla samt global självkänsla. Där Idrottsprogrammet visade sig vara mer aktiva och skatta sin självkänsla högre än IT- programmet, däremot visade resultatet att IT-eleverna var mer stillasittande framför datorn. Resultatet visar sig överensstämma med EXSEM- modellen vars teori är att fysisk aktivitet leder till en ökad självkänsla (Lindwall 2011, s.244).   I studien framkom svaga skillnader mellan flickor och pojkar då de båda grupperna svarade ungefär likvärdigt inom de båda del undersökningarna. Pojkarna skattade sig lite högre men dock utan signifikans. I tidigare forskning har det visat sig att pojkar i större utsträckning än flickor är fysiskt aktiva samt skattar sin självkänsla högre (Raustorp 2005, s.30). Denna studie uppvisar dock ett resultat som kan ha influerats av flickornas fysiska aktivitetsvanor och pojkarnas inaktivitetsvanor som EXSEM- modellen styrker (Lindwall 2011, s.244). Studien vill dock understryka att den inte är generaliserbar i genomskärning för den Svenska befolkningen, men trots denna begränsning har resultaten i studien föranlett utvecklingsarbete för framtida forskning.

Sammanfattning     Författare (Tillnamn, förnamn)                                                                                                                 Årtal                     Unis, Brian                                                                                                       2010              Arbetets titel   Sexuellt riskbeteende och självkänsla hos ungdomar Opublicerad uppsats för magisterexamen.                                                                                                Sidoantal (tot)                 Karlstad: Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper.            Avdelning för samhällsvetenskap Social omsorgsvetenskap                                                                    47                 Examensarbete 15 hp i Magisterprogrammet Hälsofrämjande arbete, folkhälsoarbete och socialt förändringsarbete i lokalsamhället.   Bakgrund: Attityder till sex och sexuellt beteende särskilt hos ungdomar har genomgått stora förändringar de senaste åren med ökning av sexuellt transmitterade infektioner (STI), i synnerhet klamydia i ungdomsgruppen och oönskade graviditeter. Många studier visar att det inte finns något samband, en del studier visar ett svagt samband och några studier visar ett positivt samband mellan självkänsla och sexuellt riskbeteende.   Syftet: Syftet med studien var att beskriva självkänsla och sexuella vanor hos gymnasieungdomar. Ett annat syfte var att undersöka attityder, normer och self-efficacy i relation till ungdomars sexuella beteende.   Metod: Studiens design var en tvärsnittsstudie. Tre mätinstrument har använts för att studera bassjälvkänsla (Basic Self-Esteem Scale, kort version), förtjänad självkänsla (Earning Self-Esteem Scale, kort version) och faktorer som påverkar sexuellt riskbeteenden (Sexual Risk Behaviour Belief and Self-Efficacy scales, SRBBS). Enkäten innehöll även tilläggsfrågor om sexuellt beteende. Ett systematiskt slumpmässigt urval gjordes bland ungdomar mellan 16 och 18 år från två gymnasieskolor i en glesbygds kommun i mellersta Sverige och 139 ungdomar deltog i studien. Enkäterna förmedlades via mentorerna för respektive klass. Svarsfrekvens var 38%.   Resultat: Resultat visar att ungdomarna har en god självkänsla. Killarna har ett signifikant högre värde för bassjälvkänsla medan tjejerna redovisar ett högre signifikant värde för förvärvad självkänsla. Ungdomarna hade en positiv attityd till kondomanvändning men cirka hälften var dåliga i att använda kondom. Attityder till samlag visade på en liberal inställning. En tredjedel av ungdomarna hade inte erfarenhet av samlag. Drygt hälften av dem som hade erfarenhet angav ingen eller en sexpartner de senaste 12 månaderna. Det var ovanligt att ungdomarna använde alkohol i samband med samlag. Det framkom att self-efficacy var god när det gällde att avstå samlag, att kommunicera om kondomanvändning och att köpa och använda kondom. Tjejer hade en signifikant högre self-efficacy i att avstå från samlag än killar.     Nyckelord Självkänsla, sexuellt riskbeteende, adolescens / Abstract     Author (Last name, First name)                                                                                                                                                                                                                                                                                 Year Unis, Brian                                                                                                                                                                                                                                2010 Title Sexuellt riskbeteende och självkänsla hos ungdomar (Sexual risk behavior and Self-Esteem in late adolescence)   Unpublished thesis for the degree Master of Community Care and Public Health                                   Pages (tot) Karlstad: Karlstad University. Faculty of Social and Life Sciences                                                          47 Department of Social Studies                                                                                                                                                                                                                                                                                                      Background: Attitudes to sex and sexual behaviour especially among young people have gone through great changes in recent years with a rise in the number of sexually transmitted diseases (STD), especially Chlamydia, in the youth group and unwanted pregnancies. Many studies show a negative correlation, some show a weak correlation and some studies show a positive correlation between self-esteem and sexual risk behaviour.   Aim: The aim of the study was to describe self-esteem and sexual behaviour in high school students. Another aim was to investigate attitudes, norms, and self-efficacy in relation to young peoples’ sexual behaviour.   Method: The study’s design was a cross sectional study. Three instruments were used to study basic self-esteem (Basic Self-Esteem Scale, short form), earned self-esteem (Earning Self-Esteem Scale, short form) and factors which affect sexual risk behavior (Sexual Risk Behavior Belief and Self-Efficacy scales, SRBBS). The survey also contained supplementary questions on sexual behavior. A systematic random sample was made among students between 16 and 18 years old from two high schools in a small town in mid-Sweden and 139 students participated in the study. The survey was distributed to the students by their class mentors. The response rate was 38%.   Results: The results show that young people have good self-esteem. The boys have significantly higher scores for basic self-esteem while the girls’ results show significantly higher scores for earned self-esteem. The students had positive attitudes about condom use but around half of them were poor at using condoms. Attitudes about sexual intercourse showed a liberal view. A third of the students did not have any experience of sexual intercourse. A little more than half of those with experience answered that they had no partner or one partner in the last 12 months. It was uncommon that the students used alcohol in combination with sex. The results showed that self-efficacy was good when it came to refusing sex, in communication about condoms, and buying and using condoms. The girls had a significantly higher score for self-efficacy in refusing sex than the boys.     Key words:  Sexual risk behavior, Self-Esteem, Adolescence