Världen är i ständig förändring och den snabba tillgången till andra kulturer via internet gör att idéer och tankar som tidigare skulle tagit år att utveckla i dag går på dagar eller timmar. I den här undersökningen ställs frågan om detta även gäller grundläggande normer kring manlighet och attribut i form av kläder, accessoarer och frisyrer. Ting som jag i min studie sammanfattar med ordet smyckning. Smyckning eller att smycka kommer från ordet utsmyckning (utsmycka) som enligt SAOL betyder ”(göra vackrare genom att) förse med prydnader”. För att få veta hur ungdomar i dag talar kring dessa saker samt för att få igång en diskussion kring huruvida smyckning har betydelse för hur en uppfattas som manlig eller inte använder jag mig av fokusgrupper. Jag är också intresserad av ifall fåfänga har betydelse i sammanhanget vilket också tas upp under diskussionerna. Som underlag till diskussionerna kring ämnet tar jag stöd av metoden bildelicitering, vilket innebär att bilder används som ”hjälpmedel” i en intervjusituation.En del av undersökningen har haft en gestaltande aspekt. Den tog formen av skärmar där fyra olika manliga figurer målades upp i naturlig storlek. I skärmarna klipptes det ut hål där ansiktet på besökare fick plats. Mittemot skärmarna placerades fyra speglar så att de som stack huvudet genom hålen kunde se sig själva och få en omedelbar bild av hur de skulle se ut i ett annat sammanhang. Känner de sig friare, mer utsatta, tuffare eller kanske obekväma?På baksidan av skärmarna fanns det bilder på olika kulturella ”modeflugor” för att visa på mångfalden inom området manlig smyckning, liksom citat från fokusgrupperna. Dessa var tänkta att bidra till spontana diskussioner bland besökarna.I mina resultat kom jag fram till att smyckning (enligt de unga jag pratat med i mina fokusgrupper) har betydelse för hur en uppfattas som manlig, men de är också väldigt medvetna om att den synen skiftar beroende på geografisk plats och genom historien.

Detta examensarbete undersöker vad lärare uppfattar om elevernas motivation och självkänsla vid arbete av kooperativt lärande i samband med matematikundervisningen. Vi har också valt att undersöka vad lärarna uppfattar om för- och nackdelar med att arbeta med kooperativt lärande med koppling till elevernas motivation och självkänsla. Genom den kvalitativa studien har lärarnas uppfattning om kooperativt lärande i matematikundervisningen studeras. Utifrån detta har följande frågeställning formulerats: • Vad är lärarens uppfattning om elevernas motivation och självkänsla vid arbete av kooperativt lärande i matematikundervisningen? Som metod för denna studie användes semistrukturerade intervjufrågor med fyra grundlärare inom ämnet matematik. I resultatdelen kan vi se att motivation och självkänsla ökar vid arbete av kooperativt lärande i matematikundervisningen men att det krävs tid och engagemang från lärarens sida. En av utmaningar är att få alla elever att utmana sig själva i det gemensamma matematikklassrummet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka anpassningar som utförs för elever med läs- och skrivproblematik och vilken kompetens tillfrågade lärare har för att bemöta dessa svårigheter och integrera eleverna i ordinarie klassrumsundervisning. Kvalitativa intervjuer med 8 respondenter ligger till grund för vårt resultat. Resultatet har tolkats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv. I studiens resultat framkommer vikten av anpassningar inom och utanför ramen för ordinarie undervisning där specialresurser har en central roll för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska lyckas. Det framkommer även att elever med läs- och skrivsvårigheter riskerar att ha en sämre självkänsla kopplat till läs- och skrivsvårigheter. I resultatet framkommer det att de tillfrågade lärarna har bristande kompetens i att bemöta läs- och skrivsvårigheter samtidigt som specialresurser är en bristvara på skolor. I studiens slutsats betonas vikten av fortbildning för lärare.

Studie- och yrkesvägledarutbildningen ger möjligheten till att kunna vägleda och stödja andra att finna karriärvägar. Däremot motsvarar inte utbildningen specifika inriktningar, såsom hur en studie- och yrkesvägledare kan arbeta med kriminella målgrupper. Med detta examensarbete har vi undersökt vilka kompetenser en studie- och yrkesvägledare har för att stödja och vägleda individer med kriminell bakgrund, för att återintegrera sig i samhället. Dessutom syftar undersökningen till att uppnå en ökad förståelse för hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta på ett förebyggande sätt med hjälp av lämpliga karriärteorier. Vår frågeställning lyder så här: vilka kompetenser är betydelsefulla för en studie-och yrkesvägledare att ha för att på ett konstruktivt sätt kunna vägleda tidigare kriminella?  Teoriförankringen för undersökningen inkluderar System Theory Framework (STF) av Patton & McMahon, Social Cognitive Career Theory (SCCT) av Brown och Careership: a sociological theory of career decision making av Hodkinson och Sparks. En kvalitativ metod har använts i denna undersökning, där vi har intervjuat sex studie- och yrkesvägledare som har erfarenhet av att vägleda tidigare kriminella.  Med hjälp av de semistrukturerade intervjufrågorna har resultaten visat att det är betydelsefullt att studier- och yrkesvägledaren visar en djup förståelse för de behov och utmaningar som tidigare kriminella ställs inför när de söker arbete eller utbildning. Undersökningens resultat visade även vikten av att skapa en god relation mellan den sökande och studie- och yrkesvägledare för att skapa en trygg och effektiv miljö samt för att stärka individens självkänsla. Fördomsfrihet, empati, och användningen av karriärteorier som Careership, STF-modellen och SCCT visade sig vara centrala kompetenser för att erbjuda individanpassad vägledning.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska självkänslan påverkar livskvaliteten hos barn och öka medvetenheten kring detta. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:</p><p>- Finns det något samband mellan den fysiska självkänslan och livskvalitet hos barn och i så fall, hur ser det sambandet ut?</p><p>- Vilken inverkan har faktorer som kön, träningsfrekvens och omgivningsfaktorer som boendeort och boendeform på den fysiska självkänslan hos barn?</p><p>Metod</p><p>Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som har bestått av två enkäter för att mäta dels den upplevda fysiska självkänslan och dels livskvaliteten. Det tillkom också ett kompletterande formulär om bakgrundsinformation kring deltagarna. Totalt deltog 85 stycken barn i årskurs 6 i studien, 29 av dem var pojkar och 56 stycken var flickor.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar att det finns ett bivariat samband mellan fysisk självkänsla och fysisk funktion, emotionell funktion och social funktion, undergrupper till livskvalitet. Vid vidare analys avvisades dock livskvalitet som en confounder. Resultaten visar vidare att det finns signifikanta skillnader i fysisk självkänsla mellan könen. Pojkar skattar sin fysiska självkänsla högre än flickor. Det finns även en signifikant skillnad i fysisk självkänsla beroende på hur aktiv man är. De barn som var regelbundet aktiva hade en högre skattad fysisk självkänsla än de barn som var oregelbundet aktiva.</p><p> Slutsats</p><p>Med bakgrund i resultaten om sambandet mellan den fysiska självkänslan och livskvalitet kan det ändå konstateras att den fysiska självkänslan har en stor betydelse för barn och ungdomars hälsa. Vidare är jag övertygad om att fysisk aktivitet är ett viktigt hjälpmedel för att uppnå en ökad fysisk självkänsla och därmed en bättre psykisk hälsa. De regelbundet aktiva barnen hade en signifikant högre fysisk självkänsla än de oregelbundet aktiva barnen. För att säkert kunna hävda att dessa slutsatser stämmer behövs mer forskning inom ämnet.</p>

I detta arbete undersöks gymnasieelevers fysiska självuppfattning med instrumentet Children and Youth Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) för att reda ut om det finns samband mellan fysisk självkänsla och subdomäner till den fysiska självkänslan och betyg i kursen idrott och hälsa A. Hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler är också centralt. Resultaten som analyseras har samlats in från tre gymnasieskolor i Mellansverige. 184 elever, 79 flickor och 106 pojkar, har fyllt i enkäten. Statistisk analys med chi-tvåtest visar samband mellan betyg i kursen idrott och hälsa A och pojkarnas varseblivning av fysisk självkänsla, fysisk kondition, fysisk styrka och idrottslig kompetens där pojkar som avslutat kursen med höga betyg har höga värden och det motsatta förhållandet gäller för elever i den lägre delen av betygskalan. För flickorna finns det samband mellan betyg i idrott och hälsa A och fysisk självkänsla samt betyg och fysisk kondition där samma trend som hos pojkarna visats. Däremot finns det hos flickorna inget samband mellan variablerna betyg i kursen idrott och hälsa A och fysisk styrka. Det finns heller inget samband mellan betyg och andelen flickor som angett låga värden för idrottslig kompetens.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska självkänslan påverkar livskvaliteten hos barn och öka medvetenheten kring detta. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: - Finns det något samband mellan den fysiska självkänslan och livskvalitet hos barn och i så fall, hur ser det sambandet ut? - Vilken inverkan har faktorer som kön, träningsfrekvens och omgivningsfaktorer som boendeort och boendeform på den fysiska självkänslan hos barn? Metod Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som har bestått av två enkäter för att mäta dels den upplevda fysiska självkänslan och dels livskvaliteten. Det tillkom också ett kompletterande formulär om bakgrundsinformation kring deltagarna. Totalt deltog 85 stycken barn i årskurs 6 i studien, 29 av dem var pojkar och 56 stycken var flickor. Resultat Resultaten visar att det finns ett bivariat samband mellan fysisk självkänsla och fysisk funktion, emotionell funktion och social funktion, undergrupper till livskvalitet. Vid vidare analys avvisades dock livskvalitet som en confounder. Resultaten visar vidare att det finns signifikanta skillnader i fysisk självkänsla mellan könen. Pojkar skattar sin fysiska självkänsla högre än flickor. Det finns även en signifikant skillnad i fysisk självkänsla beroende på hur aktiv man är. De barn som var regelbundet aktiva hade en högre skattad fysisk självkänsla än de barn som var oregelbundet aktiva.  Slutsats Med bakgrund i resultaten om sambandet mellan den fysiska självkänslan och livskvalitet kan det ändå konstateras att den fysiska självkänslan har en stor betydelse för barn och ungdomars hälsa. Vidare är jag övertygad om att fysisk aktivitet är ett viktigt hjälpmedel för att uppnå en ökad fysisk självkänsla och därmed en bättre psykisk hälsa. De regelbundet aktiva barnen hade en signifikant högre fysisk självkänsla än de oregelbundet aktiva barnen. För att säkert kunna hävda att dessa slutsatser stämmer behövs mer forskning inom ämnet.

Beata Izabella Tarczynska (2012). Utan självkänsla inget lärande- en fenomenologisk fallstudie om elevernas upplevelser av undervisning (With no esteem no learning- a fenomenological case studies on students`perceptions of teaching). Pedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Uppsatsen är en fallstudie inspirerad av fenomenologi och baserad på elevernas upplevelser av undervisningsmetoder, innehåll och självuppfattning i relation till undervisningen. Studien syfte är att bidra med kunskap och insyn i elevernas egna upplevelser av undervisning. Ett annat syfte är att förstå hur undervisningsmetoder påverkar elevernas självkänsla. Under arbetets gång besvaras följande frågor: Vad anser eleverna är viktigt att lära sig? Vilka undervisningsmetoder upplever eleverna som mest meningsfulla? Hur svarar klassrumsmetodik på elevernas upplevda behov? Hur påverkar elevernas självkänsla lärande enligt deras egna upplevelser? Den teoretiska förankringen relateras till Husslers teori om ”essensen” och ”erfarenheten” samt en del neurovetenskaplig forskning där man försöker förena de psykologiska, sociala, kognitiva och pedagogiska aspekterna av lärande. Fenomenet undersöks utifrån subjektets perspektiv och essensen är fenomenets struktur och studiens hjärta, medan erfarenhet ska ses som studiens ledtråd då teorier, begrepp och åsikter har sitt ursprung i erfarenheten. Elevernas livserfarenheter sammanlänkar och avspeglar olika aspekter av utveckling och lärande inom undervisningens ramar. I uppsatsen diskuteras definitionen av självkänsla, kognition och neuropedagogik samt närmare analyseras kognitiva processer i en undervisningssituation. Den teoretiska förankringen i studien finns i självbild-, kognitiv- och i neurovetenskaplig forskning. Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer utförda i två olika skolmiljöer, observationer samt elevernas loggböcker och dramaövningar. Min studie har utgångspunkt i fenomenologisk ansats varför brett presenteras variationer av elevernas livsvärldsmönster och den centrala essensen som upprepas beskrivs. Resultatet visar att det finns nära förbindelse mellan elevers skolprestationer och självkänsla samt att det finns en stor diskrepans mellan elevers upplevda behov och undervisningens uppläggning, dvs. metoder och innehåll. Eleverna med låg självkänsla tenderar till att ha det svårare att följa undervisningen och utveckla sociala relationer. Både kamratrelationer och undervisningsmiljö tycks påverka2elevens lärande och självbild. Lyckad skolsituation associerar elever med kroppsligt välbefinnande, självsäkerhet och valfrihet. Arbetsglädje växer parallellt med målmedvetenhet och fungerande kommunikation samt samarbete. Min studie visar att det krävs stor lyhördhet från lärare för att bemöta elevers behov. Stora heterogena barngrupper kräver större variation vad gäller undervisningsmetoder och undervisningens uppläggning. Lika viktigt är det att lärare är medvetna om kognitiva processer bakom inlärningen och kan tidigt se tecken på att eleven spårar ut. Undervisningsmönster måste ändras. Elevens självkänsla är ett komplicerat fenomen som kräver större uppvakning från lärare. Eleverna behöver mer frihet i klassrummet och större yta och fler tillfällen till interaktion då deras metakognitiva processer aktiveras som bäst. Vi måste kanske tänka om i frågan om kunskapande i klassrummet. Det krävs större balans mellan struktur och innehåll. Troligen kommer den svenska skolan att behöva anpassa sig ytterligare till elevers nyanserade sätt att lära sig och deras alltmer komplexa sociala behov. Den framtida skolan behöver hitta en balans mellan teoretisk boklig undervisning och ”upptäcktsinlärning” präglad av prat, skratt och skapande.

Undersökningen har studerat hur sex elitidrottande kvinnor upplever sin självkänsla kopplat till bas-självkänsla och prestationsbaserad självkänsla. Det tar utgångspunkt i att elitidrott är en prestationsinriktad miljö som med omgivningens krav ställer press på idrottarna. Undersökningen utgick från två olika perspektiv, de som är aktiva och de som inte är aktiva, där antalet var jämnt fördelat. Respondenterna delades sedan in i en av fyra grupper som mäter hur hög eller låg bas-självkänslan och den prestationsbaserade självkänslan är. Grupp 1 beskrivs som hög bas-självkänsla och hög prestationsbaserad självkänsla, grupp 2 beskrivs som låg bas- självkänsla och hög prestationsbaserad självkänsla. Resterande grupper 3 och 4 beskrivs antingen ha hög eller låg bas-självkänsla och låg prestationsbaserad självkänsla. Undersökningens resultat visade på att tre av respondenterna blev placerade i grupp 1 och tre respondenter i grupp 2. Resultatet av undersökningen menar på att samtliga respondenter upplever en hög prestationsbaserad självkänsla, som kännetecknas genom att de har en stark tillhörighet till sin idrott och upplever starka känslor för att prestera. Varje respondent påverkas olika men utgår efter liknande känslor och tankar vilket skapar en tydlig bild över att fenomenet kan skapa motivation till att prestera men också vara en faktor till att psykisk ohälsa existerar inom idrotten. / The study has shown how six women in elite sports experience their self-esteem based on basic self-esteem and performance-based self-esteem. This is developed on the premise that elite sports are a performance-oriented environment which, with the demands of the environment, puts pressure on the athletes. The study takes on two different perspectives, those that are active and those who are not active anymore, where the number is evenly distributed. The respondents were then divided into one of four groups, that measure how high or low the base self-esteem and the performance-based self-esteem are. Group 1 is described as high-base self-esteem and high-performance-based self-esteem, group 2 is described as low-base self-esteem and high performance-based self- esteem. Remaining groups 3 and 4 are described as having either high or low base self-esteem and low performance-based self-esteem. The results of the survey showed that three of the respondents were placed in group 1 and three of the respondents in group 2. The survey states that all respondents experience a high performance-based self-esteem, which is characterized by having a strong belonging for their sport and experiencing strong feelings for performing. Each respondent is affected differently but is based on similar feelings and thoughts. It creates a clear picture that the phenomena can be able to bring motivation to performance but also develop the mental illness that exists in sport.

Vissa elever ser matematik som sitt favoritämne, andra känner ängslan för att de inte känner sig lika duktiga som övriga klasskamrater. Det vore därför användbart att dämpa elevers ångest och oro genom att arbeta med elevers matematiska självkänsla i klassrummet. Frågeställningarna för föreliggande examensarbete är följande: 1. Hur definieras begreppet matematisk självkänsla inom forskningslitteraturen? 2. Hur mäts matematisk självkänsla hos elever inom forskningslitteraturen? Det framkom i resultatet att det ej finns en entydig definition av matematisk självkänsla. En övervägande majoritet av de analyserade studierna definierade matematisk självkänsla som en elevs självvärdering av sin egna kompetens i matematik. Ett fåtal studier presenterade även andra komponenter till matematisk självkänsla, såsom en elevs uppfattning om sin kompetens i jämförelse med andra samt hur elevens tidigare erfarenheter såsom elevens framgångar, motgångar och hur stor emotionell vikt eleven sätter vid dessa. Samtliga analyserade studier som mätte matematisk självkänsla använde sig av ett påståendeformulär med tillhörande Likertskala. Påståendeformulären användes för att mäta bland annat elevernas kompetens inom matematik, elevernas kompetens inom matematik i relation till andra elever samt erfarenhet av matematik. / Some students see mathematics as their favourite subject, while some feel anxiety because they don’t experience themselves as good as other students. To reduce student’s anxiety and worry by working with student’s mathematical self-esteem in the classroom might, therefore, be productive. The questions for the present thesis were as follows: 1. How is mathematical self-esteem defined in research literature? 2. How are students’ mathematical self-esteem measured in research literature? It became apparent in the result that there was no unambiguous definition of mathematical self-esteem. A clear majority of the analysed studies defined mathematical self-esteem as a student’s self-evaluation of their own skills in mathematics. A few studies also presented other components of mathematical self-esteem, such as a student’s perception of their competence in comparison with others, and how the student’s previous experiences such as the student’s successes, setbacks and how great the emotional weight the student attach to them. All analysed research studies that measured self-esteem used a questionnaire with an associated Likert scale. The questionnaires were used to measure, amongst other things, students’ competence in mathematics, students’ competence in mathematics in relation to other students and also experience of mathematics